Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benedikt - Benediktbeuern - Beneditiner (munkar) - Beneditiner (likör) - Benediktinorden - Benediktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1261
Benedikt—Benediktion
1262
Be’nedikt, se Benedictus.
BenedFktbeuern [-bålen], by i Oberbayern,
nära Kochelsee; 1,184 inv. (1910). I B. fanns
740—1803 ett benediktinkloster, från vilket
kristendom och kultur utbreddes över Bayern.
Benediktiner, munkar, tillhörande b en
e-d i k t i n o r d e n (se d. o.).
Benediktiner, ett slags likör (se d. o.).
Benediktinorden, munk- och nunneorden,
uppkallad efter Benedictus avNursia
(se d. o.) och organiserad enligt hans
principer. Dessa äro nedlagda i 73 kapitel i hans
munkregel, vilken föreligger i en kortare,
av B. själv avfattad, och i en vidlyftigare,
med åtskilliga tillägg försedd upplaga. Efter
en prövotid, senare fastställd till ett år,
måste varje nytillträdande munk avlägga tre
klosterlöften: 1) stabilitas, bundenhet vid
klostret, varigenom Benedictus gjorde slut på
vandrings- och eremitlivet, vars avigsidor han
själv prövat; 2) conversio morum, med krav på
fattigdom och kyskhet (celibat förutsatt men
ej uttryckligen fordrat); 3) obedientia, d. v. s.
absolut lydnad mot den av klosterfolket självt
valde abboten. Livet inom b. är byggt på
likaledes tre uppgifter: 1) praktiskt
arbete med åkerbruk, trädgårdsskötsel o.
dyl., vilken nyhet bidragit att förläna heder
åt denna av antikens folk åt slavarna
överlåtna sysselsättning, samt kärleksverksamhet,
som upptagit kampen mot tidens nöd genom
upprättande av sjukhus och
välgörenhetsinrättningar av skilda slag; 2) a s k e s, som
blev ett medel att lyfta människosjälen över
bundenheten vid de jordiska tingen, ej ett
medel att misshandla kroppen (Benedictus
önskade en sund själ i en sund kropp och
föreskrev därför tillräcklig sömn och praktiska
dräkter, tillät ett måttligt bruk av vin o. s. v.);
3) religiösa övningar, dock icke ett
overksamt begrundande av och försjunkande
i Gud utan ett aktivt religiöst böneliv.
Sysselsättningen med bokliga studier hade ej
plats i Benedictus’ munkregel men infördes
strax därefter av Cassiodorus. Gregorius den
store, Benedictus’ förste biograf, gav
missionsverksamheten en plats på ordens program och
grundade omkr. 575 ett benediktinkloster i
Rom. Regeln spred sig vidare till Sicilien,
Spanien och Frankrike och nämndes på en
synod i Autun 670 som enda rättesnöre för
klostren. På två andra synoder (742 och 743)
erkändes dess ensamrätt att reglera ordningen
för alla munk- och nunnekloster. —
Benedik-tinklostren blevo betydelsefulla härdar för
andlig och materiell odling. Efter hand
in-smögo sig dock världsligt sinne, ytlighet och
sedeslöshet bland benediktinerna. Klostrens
växande rikedomar och deras fritagande från
biskoparnas uppsikt frestade härtill.
Norman-nernas och saracenernas angrepp hotade en
tid det västerländska klosterväsendet med
undergång. Då uppträdde män, som med iver
och framgång sökte genomföra en
klosterreform. Bland dem märkas särskilt
Benedic
tus av Aniane (se d. o.) samt en rad abboter
i Cluny. I den av dessa skapade k 1 u n i
a-censkongregationen framstod den
första verkligt organiserade klosterorden, och
därmed inleddes ett nytt skede i det
västerländska klosterväsendets utveckling. Efter
kluniacensreformen inträdde benediktinernas
glansperiod (till omkr. 1200). På benediktinsk
grund bildades andra ordnar, såsom
kamaldu-lenserna och kartusianerna samt framför allt
cisterciens-(bernhardin-) orden. Från omkr.
1200 till Tridentinska mötet inträda ånyo
förfall och fruktlösa reformförsök. Först den
katolska motreformationen medförde ett nytt
uppsving, som bl. a. tog sig uttryck i
impulser till vetenskapliga arbeten, såsom hos
mau-rinerna (se d. o.). Inemot 1780 hade
benediktinerna ung. 37,000 kloster. 1916 funnos 14
benediktinkongregationer samt 11,200 munkar,
10,700 nunnor och 387 kloster.
Sverige synes icke ha ägt något
benediktinkloster i egentlig mening. Norge hade ett i
Bergen, Munkeliv (sedermera birgittinkloster),
samt ett nunnekloster i Bakke, nära
Trond-hjem. Danmark ägde flera, bl. a. S:t
Knuds-klostret i Odense, Ringsteds munkkloster,
Allhelgonaklostret i Lund (munkkloster) samt
Bosö (nu Bosjökloster) nunnekloster i Skåne.
— Litt.: Krätzinger, »Der Benediktinerorden
und die Kultur» (1876); Mangenot, »Les
tra-vaux des bénédictins de St.-Maur» (1889); L.
Traube, »Textgeschichte der Regula S.
Bene-dicti» (i Abh. d. k. bayer. Akademie d.
Wis-senschaften III cl., XXI bd); E. Wölfflin,
»Benedicti regula monachorum» (1895); H.
Plenkers, »Untersuchungen zur
Überlieferungs-geschichte der ältesten lateinischen
Mönchs-regeln» (1906); V. Vedel, »Bag klostermure»
(1911). (A. G-w.)
Benediktion (lat. benedi’ctio), välsignelse,
B. vilar på den föreställningen, att »den
helighet, som är heliga personer medfödd, eller som
de förvärva sig genom heligt handlande, kan
— — överföras på andra» (Edv. Lehmann).
Inom mera primitiva religionsformer tror
man, att, där tabukraften fördelar sig på
vanliga människor, den i allmänhet länder dem
till skada men även kan tjäna till att bota
sjukdomar eller förädla naturen och då bli
till välsignelse, ett meddelande av högre
krafter genom ett utströmmande av den
gudomliga eller åtminstone starkare natur, som
finnes hos den, som välsignar. Detta tänkes
oftast ske under kroppslig beröring, som ej
sällan utvecklar sig till ceremoniella
handlingar. — Inom den katolska kyrkan, som
upptagit dessa magiska föreställningar,
begagnas b. som benämning på sådana heliga
handlingar, genom vilka vissa personer eller
föremål under ceremonier erhålla kyrkans
särskilda välsignelse, t. ex. genom
bönefor-mulär (särskilt den aronitiska välsignelsen,
4 Mos. 4: 24—26), handpåläggning,
bestänkande med vigvatten, rökelse, korstecken
o. s. v. Dessa ceremonier tillhöra de s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
