Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benfiskar - Bengal - Bengalen - Bengali - Bengaliska viken - Bengalisk eld - Bengalister - Benganoider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267
Bengal—Benganoider
1268
början. Se vidare Fiskar. Vanligen
användes följande systematiska indelning: 1)
Malacopterygii, 2) Ostariophysi, 3)
Symbran-chii, 4) Apodes, 5) Haplomi, 6) Heteromi, 7)
Catosteomi, 8) Percesoces, 9) Anacanthini, 10)
Acanthoptery gii, 11) Opisthomi, 12) Pediculati,
13) Plectognathi. Rend.
Bengäl, hindu från Bengalen (se d. o.).
Bengälen, eng. Bengal, landskap och
provins i n. ö. Främre Indien, kring Ganges’ och
Brahmaputras nedre lopp; den britt, prov.,
presidentskapet B., omfattar 203,930 kvkm
med 46,695,536 inv. (1921), de bengaliska
vasallstaterna Cooch Behar och Tripura 13,968
kvkm med 896,926 inv. (1921). Huvudstad:
Kalkutta. Ganges och Brahmaputra bilda ett
stort och sumpigt delta, Sunderbans, bevuxet
med skog och täta snår (djungler) och ett
tillhåll för tigrar och giftiga ormar. N. därom
utbreder sig en utomordentligt bördig lågslätt
kring floderna, begränsad i s. ö. av Tripuras
och Chittagongs berg och i n. av Himalaja;
i v. övergår den i ett småkuperat landskap.
Om B: s geologi se Indien, geologi.
Klimatet är tropiskt, med en årlig
medel-temp. av 23°—27°, och osunt (kolerans
stamort) ;• nederbörden är mycket rik (regntid juni
—okt.). B. är i hög grad utsatt för
monsun-vindarna.
Jordbruk är huvudnäring. 85 % av den
odlade jorden upptagas av ris, varför B. står
främst i n. Indien bland risproducerande
områden. Vidare odlas korn, vete, jute (på
sandbankarna mellan flodarmarna), balj- och
oljeväxter, indigo, socker, tobak, bomull och
te. Även boskapsskötseln är betydande.
Förutom de vanliga husdjuren hållas bufflar. —
Av mineral förekomma kol (det viktigaste
fältet vid Raniganj i Burdwan), järn och
koppar. — Av industrierna i B. äro jute-, te- (i
Dardjiling och Jalpaiguri) och kolindustrierna
de viktigaste. Inom den förstnämnda arbetade
under 1920—21 41,292 vävstolar och 863,339
spindlar, och i medeltal voro 285,881 pers,
dagl. sysselsatta. Kolutvinningen 1920 var
4,207,452 ton och antalet pers, sysselsatta vid
gruvorna 43,782. Andra betydande industrier
äro bomullstråds-, silkes- och siden-, klädes-,
socker- och papperstillverkning. De förnämsta
exportvarorna från B. äro jute, indigo, te,
gummilacka, hudar och skinn samt opium, de
viktigaste importvarorna bomullsvaror,
metaller, maskiner, järnvägsmateriel, socker och
olja. Handelns och till stor del industriens
centrum är Kalkutta. — Järnvägar
genomkorsa landet i alla riktningar, och på de
väldiga floderna och de talrika kanalerna äger
en livlig ångbåtstrafik rum. — Av
befolkningen äro 25,486,124 muhammedaner, 20,809,148
hinduister och ett par hundra tusen kristna.
Huvudmassan talar bengali (se d. o.).
Presidentskapet B. består av
Dardjiling-distriktet och divisionerna Burdwan,
Presi-dency (el. Kalkutta), Rajshahi, Dacca och
Chittagong. De enda större städerna i prov.
äro Kalkutta (1,132,256 inv., 1921) och Dacca
(119,450 inv.). Inom B:s gränser ligger, n.
om Kalkutta, den franska besittningen
Chan-dernagar. — Med B. i inskränkt bemärkelse,
Egentliga B., även L o w e r B., menas
lågslätten kring nedre Ganges och
Brahmaputra och deltalandet. B. i vidsträckt
bemärkelse omfattade (före 1905), förutom Egentliga
B., Behar, Orissa, Chutia Nagpur och Assam.
1905 frånskildes Östbengalen och Assam (»B:s
delning») och blevo en egen provins.
Östbengalen återförenades med B. 1912, då emellertid
Behar, Orissa och Chutia Nagpur avskildes
som egen provins, Behar och Orissa. — I
vidsträcktaste bemärkelse utgör B. större delen
av Nordindien. E. L-r.
Bengäli, det ariska språket i Bengalen
(Främre Indien), som talas av närmare 50
mill. människor, medan den grupp, till vilken
det närmast hör och till vilken också räknas
assamesiskan och språken i Behar o. Orissa,
omfattar bortåt 100 mill. Under tidernas
lopp har b. upptagit en hel del låneord (mest
persiska), men en starkt puristisk strömning
är nu rådande inom litteraturen. B.
härstammar icke från sanskrit utan från en med
detta språk parallell dialekt.
Bengalialfabe-tet, som skall ha införts av bramaner från
Kanoj på 1000-talet e. Kr., har i likhet med
de flesta indiska alfabet 49 enkla tecken.
Litteraturen på b. har sedan omkr. 1800 nått
betydande utveckling; dess främste nu
levande representant är Rabindranath Tagore
(se d. o.). Tidskrifter och tidningar äro
talrika, och bengalitrycken äro i regel mera
vårdade än andra indiska sådana. Språkprov
finnas i »Linguistic survey of India», V: 1.
Litt.: Anderson, »A manual of bengali» (1920);
D. Ch. Sen, »History of bengali literature»
(1911) ; S. K. De, »History of bengali
literature in the XIXth century» (1919). J. Ch-r.
Bengäliska viken, stor vik av Indiska
oceanen, mellan Främre och Bortre Indien. I dess
s. v. del ligger den stora ön Ceylon, i den ö.
Andamanerna och Nikobarerna. Den v. kusten
är låg och lider brist på goda hamnar, den ö.
däremot äger många sådana. I B. utfalla
Kistna, Godavari, Mahanady, Ganges och
Brahmaputra, Irawadi, Salween m. fl. floder.
Bengalisk eld, se Fyrverkeri.
Bengali’ster, ge Astrilder.
Benganoider, de med ett till större delen
förbenat skelett försedda fiskarna av den
mellan brosk- och benfiskar placerade, numera
slopade gruppen g an o ide r (se d. o.). Till
b. räknades, sedan Crossopterygii (se d. o.)
blivit frånskilda, de bägge nordamerikanska
släktena Lepidosteus och Amia, de enda
kvar-levande representanterna för var sin eljest
utdöda fiskgrupp. Amia (»dog-fish»), bekant i
biologiskt avseende genom hanens yngelvård,
bildar en tydlig övergång till sillarna bland
benfiskarna, medan den gäddliknande
Lepidosteus (se d. o.) står mycket isolerad. T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
