Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beni Suef - Benjamin - Beckendorff - Benkoelen, Benkulen - Benkol - Benlim - Ben Macdhui, Ben Muichdhui - Benmjukhet - Benmjöl - Benmärg - Benneche, Olaf - Bennedich, Carl - Bennet, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1275
Beni Suef—Bennet
1276
Beni Suèf, huvudstad i provinsen av samma
namn, vid Nilen, 110 km s. om Kairo; 31,986
inv. (1917). Sockerfabriker. Under medeltiden
känt för sina linneväverier.
Benjamin, Jakobs yngste son, vars födelse
kostade hans moder, Rakel, livet. Han
fram-ställes såsom stamfader till
benjamini-terna, som voro en av israeliternas mindre
stammar och hade sina boningsplatser i
mellersta Palestina, mellan Efraims och Judas
områden, mot öster ned mot Jordan. Till denna
stam hörde Saul, Israels förste konung, samt
Ester, Mordokai, aposteln Paulus m. fl. Vid
rikets delning slöt sig större delen av B:s
stam icke till Juda utan till Efraim. Först
senare bearbetare av de äldre källorna och
yngre skriftställare låta hela B:s stam
tillhöra Juda rike. S. H-r.
Beckendorff, se Beckendorff.
Benkoelen (bägköTøn], Benkulen,
nederl.-ostind. residentskap på s. v. kusten av
Sumatra; 25,887 kvkm, 257,140 inv. (1920), varav
660 européer. Innanför den låga kuststräckan
bergigt. Producerar tobak, kaffe, rotting,
gummi, buffelhudar, ätliga fågelbon, guld och
silver. Mest betydande är guldet, och B:s
guldgruvor lämna den huvudsakliga delen av
Nederl. Indiens guldproduktion. Huvudstaden,
B. (omkr. 8,000 inv.), har betydelse endast för
kusttrafiken. — B. var brittiskt 1685—1825.
Benkol framställas genom upphettning utan
lufttillträde av krossade ben, vilka genom
extraktion befriats från ingående fett men
ur vilka limmet ej urkokats. B. innehålla
omkr. 10 % kolsubstans och omkr. 90 %
askbeståndsdelar, mest kalciumfosfat. De äro
hårda, mattsvarta, mycket porösa och ha stor
absorptionsförmåga för färgande och en del
illaluktande ämnen, mestadels organiska
föreningar med stora molekyler. På grund härav
användas de i stor utsträckning för rening
av vätskor och lösningar genom filtrering, t.
ex. vid sprit- och sockerraffinering. Vid
fortsatt användning avtager snart b: s
absorptionsförmåga, varför de måste regenereras. Härvid
tvättas de först med syra eller alkali och
vatten, torkas och glödgas ånyo. E—t N—n.
Benlim, se Lim.
Ben Macdhui [ben mäkdö’i], Ben
Muich-d h u i, topp på Cairngormgruppen av
Gram-pianbergen, 1,309 m, i skotska grevsk. Banff;
näst Ben Nevis Storbritanniens högsta berg.
Benmjukhet. 1. Sjukdom hos människan;
se Osteomalaci. — 2. Sjukdom hos
husdjur; se Benskörhet.
Benmjöl, berett av malda djurben, har sedan
urminnes tid använts i s. Europa för
gödsling och fick i England under senare delen
av 1700-talet mycket stor användning härtill.
I Sverige började b. tillverkas på 1830-talet.
Utöver den inhemska tillverkningen, som före
världskriget uppgick till omkring 5,000 ton
vid 16 fabriker, infördes vid samma tid 2,000
—4,000 ton, huvudsakligen från Ryssland.
Beredningen skedde först endast genom grov
stampning el. målning men sker numera så, att
fettet utdrages med bensin och både fett och
limämnen genom ångning, varefter
benmassan males till stoftfint mjöl, varigenom dess
upplösning i jorden befordras. B:s gödslande
verkan beror på dess innehåll av kväve i
brosk och senor (limgivande vävnad) och av
fosfat. Vid b:s upplösning i jorden övergå de
kvävehaltiga organiska ämnena till ammoniak
och salpetersyra, under det att fosfatet löses
av markvätskans sura beståndsdelar,
huvudsakligen kolsyra. Upplösningen sker fortare,
ju mer fettfritt och finfördelat benmjölet är.
Råstampat b. innehåller allt benens fett
samt 4—5 °/o kväve och 20—24 °/o fosforsyra,
under det att ångpreparerat b., vartill allt
infört ryskt b. hör, har blott 1—2 % kväve
men i stället en till 27—30 % ökad
fosforsyrehalt. Benmjölsfosforsyrans löslighet och
därmed benmjölets värde såsom gödselmedel,
varom vitt skilda meningar förfäktats,
nedsättas i hög grad vid närvaro av större mängd
kalk i jorden. B. bör därför användas
företrädesvis på kalkfattig jord samt i övrigt
helst på lätt, mullrik jord, där det lätt
upplöses, och endast då fosforsyrans upptagande
av växterna ej behöver ske hastigt, d. v. s.
i synnerhet för fodervallar. H. J. Dft.
Benmärg, se Bindesubstansvävnad.
Benneche, O 1 a f, norsk förf. (f. 1883),
bibliotekarie vid Kristiansands folkbibliotek.
Blev mycket populär genom den sentimentala
och romantiska kärlekshistorien »Marie Louise
Reventlow» (1904; övers, till sv. 1915). B:s
förnämsta arbete är den till Sætesdalen och
slutet av 1500-talet förlagda romanserien
»Rygnestadgutten», »Knekten Mundius», »De
bönder av Raabygdelag» (1911—13), ett
verkligt diktverk med färgrik miljöskildring och
kraftig karaktärsteckning. Ths.
Bennedich, Carl, militär, krigshistoriker
(f. 1880 5/e). Blev 1901 underlöjtnant, var
1915—19 och 1921—22 kapten vid
Generalstaben och är sedan 1922 major där samt chef
för Generalstabens krigshistoriska avdelning.
B., som 1911 företog en studieresa till
skådeplatserna för Karl XII:s krig i Ryssland, har
gjort sig känd som framstående Karl
XII:s-forskare, dels genom avhandlingar i
Karolinska förbundets årsbok (»Karl XII:s
krigföring 1707—1709 och krigsskådeplatsens natur
och kultur», 1911; »Om den svenska
planläggningen av slaget vid Poltava och
stridsled-ningen», 1913), dels och förnämligast som
planläggare och huvudsaklig författare till
Generalstabens stora verk »Karl XII på
slagfältet» (1919), där Karl XII framstår som
fullkomnaren av en nationellt svensk, av den
dåtida manöverstrategiens slagrädsla oberörd
fältherrekonst.
Bennet [benä’t], friherrlig ätt,
härstammande från major James (Jakob) B. (d. 1690),
som inflyttade från Skottland och 1675
natu-raliserades som svensk adelsman. Hans son
Vilhelm B. (se nedan) blev 1719 friherre.
Släk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
