Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bennett, James Gordon (1841—1918) - Bennett, sir William Sterndale - Bennettitales
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1279
Bennett, J. G.—Bennettitales
1280
Bild 1. Förstenad stam av en
Cycadeoidea-a.rt. De rombiska
hå-ligheterna angiva var
bladskaften utgått. De knopplika
gytt-ringarna äro topparna av de
flo-rala sidoskotten, som bära
fort-plantningsorganen (»blommorna»). Ungefär 1/10 av nat. storlek.
Bennett [be’nit], James G o r d o n,
nord-amerik. tidningsägare (1841—1918), den
föregåendes son. övertog
efter fadern tidningen,
som han utvidgat med
en europeisk, från
Paris utgiven upplaga.
Han införde
offentliggörandet i England av
stormvarningar från
Förenta staterna. 1874
utskickade han
Stanley på dennes bekanta
resa tvärs genom
Afrika, vilken fick stor
geografisk och politisk
betydelse, samt 1879 de Longs olyckliga
Jean-netteexpedition till norra polarhavet.
Bennett [be’nit], sir William
Stern-d a 1 e, engelsk tonsättare (1816—75). B., som
först framträdde som pianovirtuos, fortsatte
sina musikstudier i Leipzig, där han umgicks
med Mendelssohn och Schumann. Han stiftade
1849 Bachsällskapet i London, blev 1856
kapellmästare för Filharmoniska sällskapet och
1866 direktör för musikakademien därstädes.
Han adlades 1871. B:s kompositioner
(konsertuvertyrerna »Skogsnymfen» och »Najaden»,
pianosaker, sånger, körverk m. m.) röja
Men-delssohns inflytande och utmärka sig för klar
formgivning och mild, poetisk stämning.
Biografi av J. R. St. Bennett (1907).
Bennettitales, en med cykadéerna
(Cyca-dales) jämställd, nu utdöd underklass av
cyka-dofyterna, utmärkt genom från cykadéernas
avvikande fortplantningsorgan. Viktigaste
släktet är
Cycadeoidea (Ben-nettites), som
är funnet på
flera ställen i
Europa men
framför allt är
utbrett i
Nordamerikas meso-zoiska avlagringar. Utredningen av Cyca-deoidea’s byggnad, huvudsakligen genom
Wielands
berömda undersökningar i
början av
1900-talet, plägar
räknas som ett
av de största
framstegen i
kännedomen om växtvärldens
utvecklingshistoria. Stammarna av Cycadeoidea (bild 1)
voro vanl. klot- eller äggformade liksom
hos flera nutida cykadéer, men
reproduk-tionsorganen sutto olikt dessas i toppen av
förkrympta sidoskott. Ståndarbladen (mikro-
Bild 2. Restaurerad bild av ett reproduktivt sidoskott
(»blomma») av en Cycadeoidea-ent. Innanför de
håriga skärmbladen synes kransen av parbladiga
stån-darblad och i centrum den koniska blombottnen, som
uppbär de i detta fall ännu ej fullt utvecklade
frövisa »blommorna». Ungefär Ve av nat. storlek.
sporofyllen) voro placerade i krans och
par-bladigt delade; deras sidoflikar buro två rader
av pollensäckar, vilka voro byggda ungefär
som synangierna (sammansatta sporangier) hos
ormbunkar av fam. Marattiaceae (bild 2). På
den uppsvällda stamspetsen (blombottnen)
innanför kransen av ståndarblad sutto
fröämnena, vart och ett i toppen av ett långt skaft.
Mellan fröämnena funnos dessutom sterila, i
spetsen uppsvällda fjäll.
Genom anordningen av ståndarbladen och
fröämnena avviker Cycadeoidea från alla
nutida gymnospermer och erinrar om högre
blombärande växter (angiospermerna). Topparna
av de reproduktiva skotten kunna i själva
verket betraktas som blommor. På grund av
dessa och andra egendomligheter ha
Cycadeoidea och närstående former kommit att spela
en stor roll i diskussionen om
angiospermer-nas ursprung. Samtidigt påminna emellertid
hithörande växter genom de förgrenade
syn-angiebärande ståndarbladen om ormbunkarna
och förena sålunda drag från olika, i nutiden
vitt skilda grupper. — Medan Cycadeoidea
genom sin korta, ofta rundade stam till det
Bild 3. Restaurerad bild av Wielandiella angustifolia,
visande den egendomliga förgreningen. Bladen äro
avlägsnade i högra delen av figuren för att bättre
visa »blommorna». Ungefär Ve av nat. storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
