Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bennigsen, Levin August Theophil von - Bennigsen, Rudolf von - Benoist, Charles - Benoit, Peter Leonard Leopold - Benoit, Pierre - Benolja - Benoni - Benpipa - Benrangel, Skelett - Benrath - Benröta - Bensaldehyd - Bensidin - Bensidinfärgämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Bennigsen, R. von—Bensidinfärgämnen
1284
Han tillskrev sig själv seger i slaget men
måste snart draga sig tillbaka och blev 14
juni s. å. i grund slagen vid Friedland. I
slaget vid Leipzig 1813 besegrade han
Napoleon s vänstra flygel, varefter han på själva
valplatsen upphöjdes till greve. Han tog 1818
avsked och bosatte sig i Hannover.
Be’nnigsen, Rudolf von, tysk politiker
(1824—1902). Var 1857—66 ledare för den
frisinnade oppositionen i Hannovers
lantdag och samtidigt en ivrig kämpe för de
tyska
enhetssträvan-dena. Vid kriget 1866
sökte han förgäves
förmå Hannovers regering
till neutralitet och slöt
sig efter kriget helt
och hållet till tingens
nya ordning. Han var
med om att bilda det
nationalliberala
partiet (1867), blev dess
samlande och
representativa kraft och
utövade både i tyska
riksdagen och
preus
siska deputeradekammaren stort inflytande,
särskilt i finansiella frågor. B. var förste
president i preuss. deputeradekammaren 1873—
79, följde vid nationalliberala partiets
sprängning 1880 den mest regeringsvänliga flygeln
men trädde tillbaka 1883. B. var åter led. av
riksdagen 1887—98 men hade då ej på långt
när sitt forna inflytande. 1888—97 var han
överpresident för provinsen Hannover. Biogr.
av H. Oncken (2 bd, 1909—10).
Benoist [bencoa’], Charles, fransk
politiker (f. 1861). Var mångårig politisk
redaktör för Revue des deux mondes. B. tillhörde
deputeradekammaren 1902—12, där han som
representant för den republikanskt liberala
gruppen bl. a. livligt intresserade sig för
proportionella val. Sedan 1919 är han sändebud
i Haag. B. har utövat ett flitigt politiskt
skriftställarskap. Bland hans skrifter märkes
»La réforme parlementaire» (1902).
Benoit [boncua’], Peter Leonard
Leopold, belgisk musiker (1834—1901). B. blev
1867 direktor för konservatoriet i Antwerpen.
Han har skrivit »Lucifer» m. fl. oratorier,
»Isa» m. fl. operor, en »Messe solennelle»,
diverse saker för kör, orkester, piano och
solosång samt flera skrifter, bl. a. »L’école de
musique flamande et son avenir». B. verkade
ivrigt för sitt lands andliga anslutning till
Tyskland. A. L.*
Benoit [boncoa’], Pierre, fransk förf. (f.
1886). B. har hastigt vunnit en utomordentlig
popularitet genom sina i hög grad spännande,
romaneska romaner, i vilka han påminner om
Paul Féval och Dumas d. ä. övers, till sv.
äro »Königsmarck» (1920), »Atlantis» (1920),
»För don Carlos» (1922) och »Jättarnas
stråkväg» (1922). R—n B.
Benolja. Genom torrdestillation av
djurämnen (se B e n f e 11) erhålles rå b. eller
»Dippels olja», en brunsvart vätska med
stickande, ytterst obehaglig lukt. Av denna fås
pyroleum animale, renad b.; ingår som
beståndsdel i »Prinsens droppar».
Benoni, stad i Transvaal, 42 km ö. om
Johannesburg; 47,641 inv. (1921), varav 14,483
vita. Medelpunkt i ett betydande gulddistrikt.
Benpipa, varje långsträckt, inuti ihåligt
ben av mer eller mindre trind form.
Hålig-heten är utfylld av benmärg. Benpipor finnas
endast i lemmarna (extremiteterna).
Benrangel, Skelett, ett djurs eller en
människas samtliga ben, då de äro berövade
sin köttbeklädnad och förenade i naturlig
ordning. Människans benrangel innehåller
(efter olika räknesätt) 200—261 ben.
Benrath, by i Rhenlandet, 9 km s. ö. om
Düsseldorf, på högra Rhenstranden; 23,218
inv. (1919). Maskin-, mässings-,
garvämnes-och färgfabriker.
Benröta, Ca’ries, inflammation (oftast med
varbildning) i benvävnaden (kallas då os te i t,
se d. o.), i benhinnan (p e r i o s t i t, se B e
n-hinneinflam mation) eller i benmärgen
(kallas då o s t e o m y e 1 i t, se d. o.). B.
orsakas av varbakterier, tuberkulos- el.
syfilis-mikrober, resp, toxiner, som vanligen ditföras
från blodet. Ibland är vävnaden förut skadad
genom stötar eller slag, ibland endast
predispo-nerad för inflammationen genom
bensubstansens anatomiska byggnad med mycket dött
material (kalk) eller blodkärlens oerhört
invecklade och fritrådiga uppgrening, där små med
blodet kringfarande kroppar, såsom t. ex.
bakterier, lätt fastna. Inflammationen fräter upp
och så att säga bygger om benarkitekturen, som
blir trasig, gropig, delvis ersatt med mjuk
vävnad av sårets vanliga byggnad
(granula-tionsväv, svallkött), och den griper ofta
över på lederna. Sjukdomen är en bland
orsakerna till långvariga varbildningar, ofta
förbundna med fistelgångar, vilka leda in till en
håla i benet, t. ex. på extremiteterna eller i
örat, där en död benyta, bengrus eller en större
lös benbit (sekvester) hindrar läkningen, tills
operation eller speciell tuberkulos-, resp,
syfilis-behandling ingripa. Bekanta följdtillstånd äro
puckelrygg, låghalthet, tandlöshet och
åtskilliga andra invaliditetstyper. Tillg.
Bensaldehyd, C6H5. CHO, utgör
huvudbeståndsdelen av bittermandelolja (se d. o.). B.
är en klar, starkt ljusbrytande vätska, olöslig
i vatten men lättlöslig i alkohol och eter. Spec.
v. 1,0504, kpt 179° C. I luft oxideras den till
bensoesyra. Användes som mellanprodukt inom
tjärfärgämnesindustrien. E-t N-n.
Bensidln, NHj. C8H4 . C8H4 . NH2,
diamidodi-fenyl. B. bildar färglösa, bladformiga
kristaller, svårlösliga i kallt, lättlösliga i varmt
vatten, alkohol och eter. Med syror bildar
den salter. Användes för framställning av ett
flertal tjärfärger.
Bensidinfärgämnen, se Tjärfärger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
