Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benskörhet - Bensoat - Bensoe, Bensoeharts - Bensoesyra - Bensoesyresulfinid - Bensol - Benson, Arthur Christopher - Benson, Edward Frederic
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1287
Bensoat—Benson, E. F.
1288
ga att uppbära kroppstyngden. Benmjukhet
förekommer i synnerhet hos grisar och
hundvalpar (särskilt av större raser), men stundom
även hos föl och kalvar. Sjukdomens orsaker
kunna dock ej anses fullt utredda, men det
har visat sig, att en väl ordnad utfodring med
tillräcklig tillgång på såväl organiska som
oorganiska ämnen i lämpliga proportioner i
förening med ett mera naturenligt
levnadssätt kan såväl förebygga som bota sjukdomen.
Bensoät, se Bensoesyra.
Be’nsoe, Bensoeharts (även Asa dulcis
i motsats till den illaluktande dyvelsträcken,
Asa foetida), erhålles av bensoeträdet
(Styrax), där b. finnes mellan barken och
veden. I handeln förekommer b. i flera former,
sia m-, s u m a t r a- och penangbensoe.
Användes vid lack- och parfymfabrikation samt
i pomador för att hindra fettet att härskna.
En lösning i sprit av b. kallas b.-t i n k t u r.
Bensoesyra, C6H5. COOH, framställdes
tidigare ur bensoeharts genom sublimering eller
kokning med kalkmjölk och sönderdelning av
kalksaltet med syra. Denna metod nyttjas
alltjämt vid tillverkning av bensoesyra för
medicinskt ändamål.
I större, fabriksmässig skala framställes b.
numera ur toluol, C8H5. C H3, genom dess
oxidation med kaliumpermanganat eller efter
föregående klorbehandling, varvid
bensotri-klorid, C6H5 . C CI3, erhålles, genom dennas
oxidation med salpetersyra. B. bildar färglösa,
tunna kristallblad, lättlösliga i eter och
alkohol, svårlösliga i kallt vatten, något lättare
lösliga i varmt. Smpt 120° C, kpt 250° C.
Sublimerar redan vid 100—120° C, varvid den
sprider vita, hostretande ångor. Dess salter,
bensoat, äro med få undantag lösliga i
vatten. E-t N-n.
B. nyttjas som läkemedel, för
framställning av vissa blå tjärfärger, vid tygtryckning
samt i stor utsträckning som
konserveringsmedel för saft, sylt, fruktmos m. m., till
vilket ändamål b. under senare år fått allt
större användning i st. f. salicylsyra. Vanligen
tillsättes b:s natriumsalt (natriumbensoat)
med 1 g per kg eller liter saft etc. De i
fruktkonserverna förekommande syrorna (vinsyra,
äppelsyra, citronsyra) frigöra b. ur
natriumsaltet. Är fruktkonservens syrehalt obetydlig,
bör något vinsyra tillsättas. B. uppstår
gegenom hippursyras sönderdelning i ruttnande
urin av gräsätande djur, t. ex. kor 0. hästar.
I lingonen finnes b. färdigbildad, vilket är
orsaken till lingonsyltens stora hållbarhet.
Med lingontillsats kan man därför även få
andra fruktkonserver hållbara (»lingonpäron»
o. dyl.).
Be’nsoesyresulfinid, se Sackarin.
Bensol [-5’1], C6H6, kolväte av
ring-formig byggnad, viktigt som
stamsubstans för de aromatiska
föreningarna. B:s byggnad kan återges genom
vidstående av Kekulé 1865 uppställda
strukturformel, enligt vilken sex kolatomer
äro ringformigt bundna. B. bildas vid
torr-destillation av stenkol i lysgasverk och
kokserier och fördelas därvid så, att en del följer
med och ingår i den alstrade gasen och en
del kondenseras i tjäran. Ur gasen
utvin-nes råbensol genom dess tvättning i torn
med svårflyktig olja, utgörande
stenkolstjäre-eller råpetroleumdestillat mellan 200 och 300°
C. Tvättoljan destilleras, och det till 180° C
övergående destillatet är råbensol. Ur tjäran
utvinnes råbensol ävenledes genom dess
frak-tionerade destillation. Råbensol eller lättoljan
omdestilleras i tre fraktioner: en till 70° C,
bensolfraktion 70—180° C och destillat över
180° C, vilken sista fraktion förenas med s. k.
mellanolja (se Stenkolstjära).
Mellan-fraktionen underkastas raffinering genom
tvättning med utspädd natronlut, vilken
binder fenoler, utspädd svavelsyra, som
avlägsnar pyridinbaser, samt något konc. svavelsyra
för att borttaga en del omättade föreningar.
Sedan uppdelas den raffinerade produkten
ge-n m fraktionerad destillation i 90 %
handels-bensol (90 % skola överdestillera vid 100° C)
med omkr. 80—85 ®/0 renbensol, renad toluol
mellan 100 och 120° C, solventnafta I mellan
120 och 140° C, solventnafta II mellan 140
och 180° C och tungbensol över 180° C. B.
bildar en lättrörlig, färglös vätska med
säregen lukt. Spec. v. vid 15° C 0,884i, kpt
80,5° C. Vid avkylning nedemot 0° C stelnar
den till stora, rombiska kristallblad, som
smälta vid 5,4° C. B. är nästan olöslig i
vatten, blandbar med vanliga organiska
lösningsmedel, såsom alkohol, eter, aceton, tänder sig
lätt och brinner med lysande, starkt sotande
låga. B. är ett utmärkt lösningsmedel,
exempelvis för kautschuk, guttaperka, fetter,
kam-fer och brukas därför till uttagande av
fläckar. B. är utgångsmaterial för framställning
av ett stort antal aromatiska föreningar,
såsom tjärfärger, läkemedel och allehanda
preparat, vidare användes den som lösningsmedel
för att lösa och rena många organiska
kroppar och i allt större mängder för
karbure-ring av motorsprit. I vattenemulsion, som göres
hållbar med tvål, brukas b. för lösning av
gammal färg och fernissa vid dess bortskrapning i
samband med ommålning. I Sverige finnas
anläggningar för att utvinna råbensol och
produkter därur vid Stockholms gasverk och
Oxelösunds järnverks kokseri. E-t N-n.
Benson [be’nson], Arthur Christopher,
eng. förf. (f. 1862). Var son till ärkebiskopen
i Canterbury Edward WhiteB. (1829—
96) samt bror till E. F. B. och R. H. B. Han
har bl. a. skrivit levnadsteckningar över sin
fader (1899) och sin broder R. H. B. (1915),
arbeten om Tennyson (1903), Rossetti (1904)
och Ruskin (1911), »Poems» (1909), berättelser
och essäsamlingar. Tills, m. lord Esher utgav
han ett urval av drottning Viktorias brev
1837—61 (3 bd, 1907).
Benson [be’nson], Edward Frederic,
eng. förf. (f. 1867), broder till A. Chr. B. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
