Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benson, Edward Frederic - Benson, sir Francis Robert - Benson, Robert Hugh - Bensoyl - Bensow, Josef Oscar - Bensow, Simon Konstantin - Bensvart - Bensyl - Bensår - Bentham, George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Benson, F. R__Bentham, G.
1290
R. H. B. Var först arkeolog och deltog i
grävningarna i Aten och Egypten 1892—95.
B. gjorde 1893 stor lycka med romanen »Dodo»
och har sedan skrivit en mängd mycket lästa
romaner, såsom »Dodo the second», »The luck
of the Vails», »The challoners», »The
Osbor-nes», »David Blaize», »Across the stream».
Några äro övers, till sv.
Benson [be’nsen], sir Francis Robert,
eng. teaterledare (f. 1858). Har med sitt
sällskap gjort sig känd för sitt flitiga uppförande
av Shakespeares dramatik samt har i över 25
år organiserat de årliga Shakespearefesterna
i dennes födelsestad, Stratford. Adlades vid
Shakespearejubileet 1916.
Benson [be’nsen], Robert Hugh, eng.
förf. (1871—1914), bror till A. Chr. B. och E. F.
B. Han var en tid präst i engelska
statskyrkan men övergick 1903 till katolicismen samt
blev 1904 katolsk präst och slutl. kammarherre
hos påven Pius X. B. utvecklade en rastlös
litterär verksamhet, skrev dels öppet
propagandistiska böcker, dels arbeten, där den
katolska tendensen var iklädd skönlitterär form,
t. ex. »The lord of the world» (1907;
»Världens furste», 1911) och »The dawn of all»
(1911), bägge fantastiska framtidsromaner,
vidare historiska romaner om striden mellan
protestantism och katolicism i England samt
romaner från samtiden (»None other gods»,
1910), mysterier m. m. Se biogr. av B:s
broder A. Chr. Benson (1915) och Lydia
Wahlström, »Bland nutida jesuiter» (1922). R-n B.
Bensoyl, C^Hg CO—, organisk radikal, som
ingår i bensoesyra, bensoylklorid m. fl.
föreningar.
Benso w, Josef Oscar, teolog (f. 1870 ®/2).
Efter studier hemma och i utlandet (fil. dr i
Tübingen 1895, teol. lic. i Rostock 1898) var
han docent i dogmatik vid Uppsala
universitet 1899—1908; är kyrkoherde i österåker
sedan 1905 och blev.teol. dr i Uppsala 1911.
Som författare gjorde sig B. till en början
bemärkt genom arbeten på det skönlitterära
och filosofiska området. Hans teologiska
författarskap har dels varit av mer
populärvetenskaplig natur, dels ock rent vetenskapligt och
då företrädesvis rört sig inom den systematiska
teologiens skilda områden. Hans teologiska
ståndpunkt är strängt kyrkligt konfessionell
och präglas av ett ofta starkt framträdande
apologetiskt och polemiskt inslag. Denna
avgjort konservativa hållning har fört B. att
sympatisera med förslagen att efter föredöme
från Norge bilda en vid sidan om
universi-tetsfakulteterna stående fri teologisk fakultet
för den i äldre mening bekännelsetrogna
teologien. I sådant syfte har han medverkat vid
stiftandet av Lutherska kyrkoförbundet, vars
ordf, han blev 1915. — B. har bl. a. utgivit:
»Richard Wagner såsom skapare af
musikdramat» (1889—92), »Svipdag» (1894), »Die
Lehre von der Kenose» (1903), »Die Lehre
von der Versöhnung» (1904), »Lärobok i
symbolik» (1904), »Grunddragen af dogmhistorien»
(1905), »Den kristna tros- och sedeläran» (1906),
»Dogmatik» (1909—11), »Biblisk ordbok» (1915
—21), »Etik» (1916—19). M.Pf.
Bensow, Simon Konstantin,
tandläkare (1828—1918). Var en inom den
nordiska tandläkarvärlden synnerligen verksam
man, som bl. a. skapade den första
polikliniken i Stockholm »för obemedlade tandsjuka
och för undervisning av kandidater» (1865).
Han var den egentlige stiftaren av och under
ett halvt årh. den sammanhållande kraften i
Skandinaviska tandläkarföreningen (se d. o.).
B. blev hovtandläkare 1867 och var bosatt i
Finland från 1872. M. S-dt.*
Bensvart, kolat och finmalet
elfenbensav-fall. Vanligen torde b. bestå av finmalda
benkol (sed. o.). Svart färgstoft, som
utmärker sig genom god täckkraft. E-t N-n.
Bensyl, CgHg CH2 —, organisk radikal, som
ingår i bensylalkohol, bensylklorid m. fl.
föreningar.
Bensår, U’lcus crüris, är den på främre ytan
eller sidodelarna av underbenet förekommande
kroniska sårbildningen hos vuxna och äldre
personer, vanligen orsakad av åderbråck,
va-ricer, och därför kallat det varikösa
såret till skillnad från det sällsyntare
syfi-litiska och det mycket ovanliga kancerösa
(av hudkräfta förorsakade). Underbenet är en
för slag och stötar särdeles utsatt kroppsdel
— en platt benyta med skarp kant ligger här
också utan muskelbeklädnad intill huden —,
blodtillförseln till huden blir vid åderbråck,
särskilt med blodproppbildning, nedsatt, allt
omständigheter, som samverka till hinder för
läkningen av det en gång uppkomna såret.
Detta utbreder sig vid försummad vård ofta
till betydande storlek och anskrämligt
utseende (»sura ben»). — Läkningen befordras
framför allt av vila med förbättrat
blodomlopp (sängläge under tillräcklig tid), i början
dränage av varbildningen med aseptiska eller
lätt adstringerande förband, sedan täckande
med ej för retande salva. För att förekomma
recidiv på den tunna, ärriga, ofta starkt
brunpigmenterade huden kräves ibland
operation av åderbråcken, ibland ombyte av yrke
till en sittande sysselsättning, alltid en viss
skyddande och stödjande beklädnad (t. ex.
strumpor av zinklim, elastiska bindor). Äldre
tiders »berömda salvor» och »bensår läk are»
ha blott historiskt
intresse. — Syfilitiska
och kancerösa b. ha
var sin speciella
behandling. Tillg.
Bentham [be’nbom
el. -tem], George,
engelsk botanist (1800
—84). Var en av
samtidens främsta
växt-kännare och
ordförande i »Linnean society»
i London. Bland B:s
mest betydande arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
