Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benzelstierna - Benzelstierna, Lars (bergsvetenskapsman) - Benzelstierna, Lars (biskop) - Benzelstierna, Mattias - Benzelstjerna, Lars (politisk äventyrare) - Benzin, Benzoe, Benzol - Benzinger, Immanuel - Benzon, Otto - Benådning - Benådningsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1299
Benzelstierna, L___Benådningsrätt
1300
boxkännare och bidrog väsentligt till Kungl.
bibliotekets förkovran med värdefulla
vetenskapliga verk. Hans censorskap utmärkes av
mycken försiktighet i fråga om politiken och
en avgjord strävan att strängt ansa
språkformen. B:s rikhaltiga historiska samlingar
förvaras nu i Engeströmska samlingen i Kungliga
biblioteket. Viktiga upplysningar till svensk
lärdomshistoria ges i B:s av Liden (dock med
uteslutningar) 1791 utgivna brevväxling med
brodern Erik Benzelius d. y. samt i hans av
L. Bygden och E. Lewenhaupt 1884—85
utgivna censorsjournal.
Benzelstierna, La r s, bergsvetenskapsman
(1680—1755), son till ärkebiskop Erik
Benzelius d. ä. Deputerade i Uppsala 1703 (»De re
metallica Sveo-Gothorum»; under presidium
av P. Elvius), blev bergmästare 1713, assessor
i Bergskollegium 1722, utsågs dessutom till
direktör för Hällefors silververk 1727 och till
bergsråd 1744. Han adlades 1719 och fick 1747
landshövdings titel. Led. av Vet.-akad. 1740.
Deltog i utredningen av många viktiga frågor
rörande bergshanteringen m. m. Vid
riksdagarna från 1723 var han merendels ledamot
av sekreta utskottet. N. Zn.
Benzelstierna, Lars, biskop (1719—1800),
son till den föregående. Blev 1746 professor i
grekiska i Uppsala och 1747 teol. professor
där samt 1759 biskop i Västerås. Mest bekant
är han som riksdagspolitiker (vid samtliga
riksdagar 1755—92). B. var ivrig hatt och en
av partiets flitigaste debattörer inom ståndet.
Mössorna lyckades 1765 utesluta honom ur
prästeståndet som adelsman, men han återtog
sin plats där 1769 och var då en av ledarna
för angreppen mot mössrådet. Efter 1772 års
statsvälvning närmade B. sig först konungen
men uppträdde 1786 som verksam
oppositionsman och gjorde t. o. m. 1789 några försiktiga
oppositionella ansatser.
Benzelstierna, Mattias, statssekreterare,
lärd samlare (1713—91), son till ärkebiskop
Jakob Benzelius; hette före sitt adlande (1747)
B e n z e 1. B. tjänstgjorde i kansliet från 1734
och dessutom som sekreterare i sekreta
utskottet vid riksdagarna 1740—52. Trots hans
arbetsamhet och ämbetsmannaduglighet gick
B:s befordran trögt. Först 1759 erhöll han
statssekreterares titel och blev
överpostdirektör. Led. av Vet.-akad. 1786. Som
överpostdirektör hade han överinseendet över
Stockholms posttidningar, och han tog 1760
initiativet till dess supplering med ett på
inrikes-nyheter specialiserat nyhetsblad, Inrikes
Tidningar, som han sedan utgav till sin död. Hans
värdefulla bibliotek, ett av de största enskilda
i Sverige, övergick till systersonen, sedermera
excellensen Lars v. Engelström, och utgjorde
grundstommen i det av dennes sonson 1864 till
Kungl. biblioteket överlämnade
Engelström-ska biblioteket.
Benzelstjerna, Lars, politisk äventyrare
(1759—1808), sonson till ärkebiskop Erik
Benzelius d. y. Blev fänrik vid örlogsflottan 1786
och uppgjorde vid besök i Köpenhamn 1788—
89 en plan att bränna upp en där infrusen
rysk eskader. Denna plan, som han meddelat
Gustav III och general Toll och som av dem
omfattats, blev emellertid upptäckt. Dömd till
döden, benådades han med livstids fängelse på
Munkholmen vid Trondhjem men frigavs 1796.
Han erhöll efter hemkomsten ett litet
understöd av allmänna medel men användes ej
vidare i rikets tjänst. Jfr L. Wahlström,
»Gustaf III och B:s plan mot ryska flottan 1789»
(i Historisk tidskr. 1899; omtryckt i
Gustavianska studier 1914).
Benzin, B e’n zoe, Benzöl, se Bensin,
Benso e, Bensol.
Be’nzinger, Immanuel, exeget (f. 1865).
Född i Stuttgart, professor i religionshistoria
i Riga. Var en längre tid bosatt i Jerusalem
och har arbetat särskilt på den
gammaltestamentliga arkeologiens område. Hans
förnämsta arbete är »Hebräische Archäologie». Hans
(och Frohmeyers) »Bilderatlas zur Bibelkunde»
är övers, till svenska. S. H-r.
Benzon, Otto, dansk förf. (f. 1856),
apo-teksinnehavare i Köpenhamn sedan 1884.
Har skrivit en mängd komedier, lustspel och
proverb, som genom sin kvicka dialog och fina
ironi gjort mycken lycka även i Sverige. Bland
hans arbeten märkas: »Surrogat»,
»Tillfälligheter», »En skandal», »Föräldrar».
Benådning. 1. Se Benådningsrätt
och Nåd 1. — 2. I äldre tider kallades
stundom en förmån eller ett understöd, som
tilldelades tjänstemän eller andra, benådning.
Ordet förekommer även i sammansättningen
benådningshemman; dessa ha i
kameralt hänseende intagit ungefär samma
ställning som vanliga kronohemman.
Benådningsrätt kallas i vidsträckt mening
den maktbefogenhet, som tillkommer
konungen såsom statens överhuvud att meddela
offentliga ynnestbevis, vare sig dessa innebära
tillerkännande av en förmån eller befriande
från en skyldighet. B. i förra fallet omfattar
rätten att utdela riddarordnar och medaljer,
adlig, friherrlig och grevlig värdighet, andra
titlar och värdigheter m. m. eller offentliga
erkännanden i annan form. B. i senare fallet
(ordets vanligaste betydelse) omfattar
restitution, abolition, amnesti och nåd i egentlig
mening, varemot dispenser, lejd o. dyl. äro att
anse som form för singulär lagstiftning men
icke för benådning. Denna b. i inskränkt
mening avser antingen återställelse av förlorad
rätt i de fall, då en sådan återställelse är av
lagen medgiven och staten kan däröver
disponera (restitution), eller ock befrielse
från åtal (abolition) och ådömt straff
(amnesti och nåd). Skillnaden mellan
amnesti (se d. o.) och nåd (se d. o. 1) ligger
däri, att vid amnesti straffbefrielsen grundar
sig på objektiva, vid nåd åter på subjektiva
förutsättningar och omständigheter.
Benådning i egentlig mening avser dels
befrielse från vidare straff, dels nedsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
