Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benådningsrätt - Benäkta porslin - Beograd - Beoter - Beotien - Beotiska förbundet - Beowulf - Beppo - Bérain, Jean - Béranger, Pierre Jean de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1301
Benäkta porslin—Béranger
1302
eller förändring av straff. Benådningens grund
är lagens ofullkomlighet, som gör, att i
rättssäkerhetens intresse givna normer vid
till-lämpningen in casu kunna bliva orättvisa eller
obilliga och att i dylika fall ett eftergivande
av deras strikta förverkligande bör medgivas.
Benådningen beslutes av konungen i
statsrådet, sedan den brottslige, om vars
benådning fråga väckts genom nådeansökan eller
annan framställning, förklarat sig villig
mottaga den ifrågasatta benådningen och Högsta
domstolen eller Regeringsrätten, alltefter
målets beskaffenhet, däröver avgivit yttrande;
dylika ärenden handläggas i s. k.
justitie-konselj, vilken icke på annat sätt skiljer sig
från vanlig konselj, än att särskilt protokoll
över dessa »justitieärenden» föres i enlighet
med hävdvunnet formulär. På samma sätt
som frågor om nåd behandlas
restitutionsfrå-gor ’ brottmål, jämlikt R. F. § 26. Uppstår
fråga om nåds beviljande i andra fall, bör
Högsta domstolens, resp. Regeringsrättens,
yttrande inhämtas såväl rörande möjligheten att
i dylika fall använda nådeinstitutet som
rörande skäligheten att i det givna fallet bevilja
den sökta nåden. Rid.
Benäkta porslin, äkta porslin, vid vars
tillverkning använts större mängd ben eller
benaska. Se Porslinstillverkning.
Beograd, se Belgrad.
Beöter, invånare i Beotien (se d. o.).
Beötien (grek. Boiotia, lat. Boeo’tia),
landskap i mellersta Grekland, mellan Korintiska
viken i s. och Eubeasundet i n. ö. och i s. ö.
begränsat av Ättika; omkr. 3,470 kvkm. Större
delen av B. bildar en av höga berg omgiven
dalslätt, som genomflytes av floden Kefissos.
B. är ett av Greklands bördigaste landskap
men har ett tungt och töcknigt klimat, rått
och kallt om vintern, feberalstrande och osunt
om sommaren. — Efter Kopaissjöns
fullständiga torrläggning 1883—94 har klimatet
förbättrats och särskilt malarian med stor
framgång kunnat bekämpas. — B. utgjorde icke ett
strängt politiskt helt utan var delat mellan ett
flertal städer, av vilka Tebe (se d. o.) var
mäktigast. Övriga viktiga städer voro
Orchome-nos, Koroneia, Lebadeia (Livadia), Haliartos,
Thespiai, Tanagra och Plataiai, vilka
tillsammans med Tebe bildade Beotiska
förbundet. I allmänhet var detta endast löst
sammanhållet och söndrat men ägde även efter Tebes
förstöring 335 f. Kr. bestånd långt in i
romerska tiden. Berget Helikon (se d. o.) i s. gällde
som sånggudinnornas hemvist. Från B. voro
skalderna Hesiodos och Pindaros. Beoterna
betraktades dock i senare tid, särskilt av
atenarna, såsom råa och plumpa. De ha invandrat
till B. från Tessalien. I förhistorisk tid
nämnas som B:s inbyggare minyerna i
Orchome-nos, kadméerna i Tebe m. fl. stammar. — I det
nya Grekland bildar B. tills, m. Ättika nomos
(länet) A 11 i k e och V i o t i a (se d. o.).
Beotiska förbundet, se Beotien.
Beowulf, en gammal angelsaxisk dikt, högst
märklig i litterärt, språkligt och historiskt
avseende. Den föreligger i ett på västsaxisk
dialekt avfattat manuskript, som härrör från
slutet av 900-talet; själva diktens
avfatt-ningstid är med sannolikhet 700-talets
början. Dikten sönderfaller till innehållet i två
huvuddelar. I den första berättas i korthet
följande: Beowulf, sångens hjälte, en frände
till geaternas konung Hygeläc, drager med
14 kämpar till danernas konung Ilrödgär,
som i 12 år plågats av ett odjur, Grendel.
B. dödar Grendel och dennes moder, får
rika gåvor och återvänder därpå till
gea-terkonungens hov. I andra delen omtalas
huru B., som omsider själv blivit geaternas
konung, efter 50 års regering besegrar en
drake men själv dör av sina sår, varefter
hans sörjande folk för hans lik på bålet och
kastar upp en väldig hög kring detsamma.
I inströdda episoder meddelas berättelser ur
geaternas historia och särskilt om deras
strider med svearna. I allmänhet synes man
numera benägen för att identifiera de i dikten
förekommande geaterna (angls. geåtas) med de
svenska götarna och betrakta de i dikten
omtalade historiska tilldragelserna som
refererande till fejderna mellan de folk, som
omkring mitten av det första årtusendet e.
Kr. bebodde Sverige.
Dikten utgavs först av dansken Thorkelin
1815; sedermera ha många kritiska editioner
tillkommit. Den är övers, till modern engelska
(bl. a. av J. R. C. Hall 1901, med inledning
och utförlig biografi), danska, tyska (bl. a. av
Heyne 1863, ny uppl. 1898), holländska och
svenska (av Wickberg 1889, andra delen av
E. Björkman i »Världslitteraturen i urval och
öfversättning», 1902 ff.). Litteraturen om B.
är synnerligen omfångsrik; bland framstående
Beowulfsforskare märkas norrmannen S.Bugge,
tysken Müllenhoff samt svenskarna H. Schück,
P. Fahlbeck, K. Stjerna och E. Björkman.
Beppo, pseud. för S o m m e 1 i u s, G. L.
Bérain [berå’], Jean, fransk dekoratör
(1637—1711). Gjorde ritningar till
rumsut-styrslar, möbler och teaterscenerier. Den stil,
som blivit uppkallad efter B., bygger på
italienska mönster, framför allt på Rafaels
kro-tesker, och utmärker sig genom yppig och
behaglig formrikedom. B:s son Jean B. d. y.
(1678—1726) arbetade i faderns anda och
utförde till stor del dekoreringen av
Apollogalle-riet i Louvre. G-g N.
Béranger [berä^e’], Pierre Jean de,
fransk skald (1780—1857). Som ung poet hade
B. beskyddats av Napoleons broder Lucien
Bonaparte och fick 1809 en underordnad
anställning i Parisuniversitetets förvaltning.
Han utgav 1815 sin första samling visor,
som inbragte honom en varning; efter den
andra samlingens utgivande (1821) avgick
han frivilligt men erhöll dock tre
månaders fängelse. 1828 blev han för en ny
samling av dikter dömd till nio månaders fängelse
och 10,000 francs böter. Med julirevolutionen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
