Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergqvist, Bengt Jakobsson - Bergqvist, Olof - Bergroth, Karl Hugo - Bergroth, Kersti - Bergsalt - Bergsamt - Bergsartiklar - Bergsartilleri - Bergsdeputationen - Bergsexamen - Bergsfogde - Bergsfrälse - Bergshammar (socken) - Bergshammar (säteri)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Bergqvist, O_Bergshanimar
14
1920—okt. 1921 ecklesiastikminister i L. De
Geers och O. von Sydows ministärer. Under
hans statsrådstid stadfästes ny evangeliebok
och ny koralbok, varjämte psalmboksfrågan
fick en provisorisk lösning (se P s a 1 m b o k).
B:s författarskap faller huvudsakligen inom
det pedagogiska området: arbeten över
metodiska spörsmål, skrifter och uppsatser
rörande religionsundervisningen. Några av B:s
läroböcker i kristendomskunskap ha vunnit
stor spridning. Bland hans senaste skrifter
märkas »Tankar om undervisning och
undervisare» (1914) och »De nya praktiska
ungdomsskolorna» (1918). Se f. ö. bibliografi i
den 1920 utgivna festskriften till B.
Bergqvist, Olof, biskop, politiker (f. 1862
24/9). Blev 1892 teol. kand, i Uppsala och s. å.
vice pastor i Gällivare, 1896 kyrkoherde där
och 1904 den förste biskopen i det
nyupprät-tade Luleå stift. B.
utnämndes 1907 till
teol. dr. Från 1912
är han led. av Första
kammaren och har där
sedan 1916 varit led.
av statsutskottet. I
Gällivare arbetade B.
nitiskt för
folkskoleväsendets utveckling.
Som biskop har han
inom en vidare krets
fullföljt detta arbete
och även i övrigt
ägnat livligt intresse åt
det svenska kulturarbetet i finnbygden samt
åt religionsvården bland lapparna. Han har
deltagit i översättningen av Nya testamentet
till lapska och i det tills, m. Fr.
Sveno-nius utgivna samlingsverket »Lappland, det
stora framtidslandet» (1906) sakkunnigt
skildrat lapparnas religiösa och sociala
förhållanden. I riksdagen företräder han en moderat
högerståndpunkt och har gjort inlägg
företrädesvis i norrländska kulturfrågor och om
kyrkliga ärenden.
Bergroth, Karl Hugo, finl. språkforskare
(f. 1866), bibliotekarie vid Helsingfors
stadsbibliotek 1892-1907,
lektor i svenska vid
Helsingfors univ.
sedan 1893, fil.
hedersdoktor i Lund
1918, professors
titel. Har utgivit bl.
a.
»Finlandssvenska» (1918), ett av
de innehållsrikaste
och betydelsefullaste
arbeten, som finnas
om modern svenska,
och »Svensk
uttals-lära med särskilt
beaktande av
skilj
aktigheterna mellan det finländska och det
högsvenska ljudskicket» (1924). R—n B.
Bergroth, Kersti, se Hagelin, K.
Bergsalt, se S t e n s a 1 t.
Bergsamt, se Bergskollegium.
Bergsartiklar, se Gruvartiklar.
Bergsartilleri, se Artilleri.
Bergsdcputationen, ett riksdagsutskott
under frihetstiden; se Utskott.
Bergsexamen el. examen för inträde i
bergsstaten inrättades på samma gång som övriga
ämbetsexamina genom k. f. 9 mars 1750.
Senaste bestämmelser ingingo i k. f. 9 okt. 1863
ang. ämbetsexamina vid universiteten.
Examen, som avlades vid universiteten,
avskaffades först genom universitetsstatuterna 27 nov.
1908 men hade då icke avlagts sedan 1890.
Bergsfogde, titel på tjänstemän, som
före-stodo de bergsfögderier, i vilka de flesta
berg-mästardistrikten voro indelade. De voro
åklagare vid bergstingsrätterna och uppburo
kronans utskylder av bergverken. Dessa
tjänster indrogos 1853.
Bergsfrälse, urspr. den skattefrihet för sin
jord, som under medeltiden bergsmännen vid
Kopparberget (nuv. Falu gruva), vid Norberg
och i flera andra gruvtrakter åtnjöto, för att
de desto bättre skulle »bruka berget». Detta
ursprungliga b. ökades sedermera, åtminstone
från Gustav II Adolfs tid, genom att hemman
eller räntor, som kronan disponerade,
skänktes eller såldes till enskilda att av dem
åtnjutas under bergsfrälsefrihet. Denna kom
att, utom frihet från sedvanlig skatt, omfatta
även frihet från rusttjänst, knekttjänst,
inskrivning, kronotionde m. m. Principiellt
borde den besittas blott av brukande
bergsmän. Å järnbergslagerna reducerades dessa
friheter 1688. Kopparbergets b. höll sig längre,
dagsverksskyldigheten till gruvan utbyttes mot
en avgift i penningar, och fullständigt
avvecklades hela institutionen först 1855 och
1901. Även vid Sala gruva förekom
bergsfrälsejord; den överläts 1887 under full
äganderätt till innehavarna. S. C.*
Bergshammar, socken i s. Södermanland, v.
om Nyköping; Jönåkers härad, Södermanlands
län; 32,20 kvkm, 660 inv. (1924). I n. delen
odlad slätt. I s. delen Kolmårdens branta,
skogklädda berglandskap men mot Marsviken
av Östersjön en odlad, djupt liggande dalgång.
Till kronoegendomen Väderbrunn var ända
inpå 1870-talet den av J. T. och Hj. Nathorst
1841—55 organiserade lantbruksskolan
förlagd. 1,285 har åker, 1,844 har skogs- och
hagmark. Bildar med Tuna ett pastorat i
Strängnäs stift, Nyköpings västra kontrakt.
Bergshammar, säteri i n. Södermanland, n.
v. om Strängnäs, nära Mälaren, Fogdö socken,
Södermanlands län. 862 har, varav 406 har
åker. Tax.-värde 381,500 kr. (1922). Den
ståtliga huvudbyggnaden från 1720-talet omgives
av en stor park. B. har ett värdefullt
bibliotek och arkiv samt andra samlingar, däribland
Magnus Stenbocks bojor och svarvstol. Är
sedan 1751 fideikommiss inom ätten Sack. Se
bild å nästa sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
