Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergskedjebildning - Bergskedjor - Bergskemi - Bergskollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Bergskedjor—Bergskollegium
så att vulkanism och b. i stort äro bundna
till samma områden.
Orsakerna till b. ansågos länge ha legat i
jordskorpans avkylning och därmed åtföljande
volymminskning. Den ofta citerade liknelsen
om äpplet och det skrynklade skalet var ett
uttryck för denna uppfattning. Numera vill man
i b. och i de åtföljande vulkaniska och
seismiska störningarna se ett uttryck för
jordskorpans strävan att återvinna ett genom yttre
eller inre krafter rubbat jämviktsläge.
Massför-skjutningar antagas försiggå
huvudsakligen på ett djup
av 80—100 km, och b. och
alla dess åtföljande
företeelser kunna anses som en
mer eller mindre ytlig
reflex av på djupet timade
rubbningar.
Vårt eget urberg lämnar
vackra exempel på nu genom
erosion fullt nivellerade
uråldriga bergskedjor
(Stockholms skärgård, s. v. Sveriges
gnejsregion). I den s. k.
dalformationen i Dalsland
återfinnas resterna av en annan
presilurisk bergskedja av
väsentligt yngre ålder.
Kale-doniska bergskedjan (se d. o.)
är av silurisk ålder och i
jämförelse med de förut nämnda
ännu föga utjämnad av
ero-sionen. Alperna och hela
veckningszonen från
medelhavsländerna österut äro av
tertiär ålder, jordskorpans
yngsta och av erosionen naturligtvis minst
påverkade veckningszon, och därför också
innehållande våra högsta bergspartier. Jfr bild
2—4 vid art. Alperna, sp. 631—632. P. Q.
Bergskedjor, se Berg och
Bergskedje-bildning.
Bergskemi, se Metallurgi.
Bergskollegium. 1630 utfärdade Gustav II
Adolf fullmakt för ett under Kammaren
(Kammarkollegium) lydande bergsamt, som på
initiativ av överbergmästaren Georg
Griss-bach 1637 blev ett självständigt ämbetsverk
under namn av Generalbergsamtet.
Till dess chef, (general-)guvernör, utsågs
riksrådet Karl Bonde, som fick 4 assessorer till
bisittare; till personalen hörde även
bergskamrer, riksguardien, bergsskrivare,
generalkonstmästare och visitatör el. markscheider.
1649 upptogs bergsöverstyrelsen bland
riks-kollegierna under namn av
Bergskollegium, och det bestämdes, att detta
kollegium skulle bestå av en guvernör och 6
assessorer. 1651 ändrades chefens titel till
president. Landshövdingarna i
bergslagsorterna hade av ålder haft mycket att säga
rörande bergverkens administration och
del-togo från 1640-talet i bergsöverstyrelsens
sessioner, något som dock snart blev allt mindre
vanligt och efter 1713 alldeles upphörde. 1713
inrättades två bergsrådsbefattningar. Till B.
hörde bl. a. dess berömda Laboratorium
che-micum, vars egentlige skapare Urban Hjärne
kan anses vara, och dess av Polhem
upprättade Laboratorium inechanicum samt
Mineralogiska kabinettet, vilket sistnämnda fanns
redan på Urban Hjärnes tid.
B. hade mycket omfattande skyldigheter
rörande gruvornas vård och förvaltning och
bergsbrukets främjande. Enligt bestämmel-
serna av 1637 hade Generalbergsamtet att
organisera bergmästardistrikten i riket och i
samband därmed även att utnämna alla
tjänstemän vid bergsstaten. Utnämningsrätten
inskränktes dock snart till de lägre tjänsterna.
I mål rörande bergverken fungerade
Bergskollegium som överdomstol, närmast
motsvarande hovrätterna. 1756 års riksdag, då
hattpartiet hade makten, beslöt en högst
betydlig ökning av kollegiets personal, men efter
mössornas seger vid riksdagen 1765—66
väcktes genast förslag om indragningar, och 1778
inskränktes åter kollegiets stat till den gamla.
Alltsedan det nya statsskickets införande
1809 var frågan om B:s ombildning aktuell;
i samband härmed stod, presidentsysslan
vakant 1819—31. 1828 överflyttades B:s
doms-rätt på allmänna domstolarna, och 1832
begränsades ledamöternas antal till presidenten
och 3 bergsråd. B. hade då nyligen även
erhållit högsta ledningen av mynt- och
kontrollverken, vilket dock upphörde redan 1838.
Efter 1848 tillsattes ledigblivna platser icke
mera definitivt, och med 1857 års utgång
upplöstes B.; dess åligganden övertogos av
Kommerskollegium.
B:s viktiga arkiv, som är sällsynt väl
bevarat, finns sedan 1907 i Riksarkivet. De
BERGSJÖo.FORSA TS
Skala 1:1 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
