Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergskollegium - Berg-skrabba - Bergskred - Bergskrut - Bergskädda - Bergslag - Bergslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Berg-skrabba—Bergslagen
24
gamla gruvkartorna förvaras i
gruvkartekon-toret på Kommerskollegium, Mineralogiska
kabinettets samlingar på Riksmuseet. Litt.: J.
A. Almquist, »Bergskollegium och
bergslagssta-terna» (Meddel. från Svenska riksarkivet. Ny
följd, II, 3, 1909), och N. Zenzén, »Studier i
och rörande Bergskollegii mineralsamling» i
Arkiv för kemi, bd 8, n:r 1 (1920). N. Zn.
Berg-skrabba, se G 1 o bu lar i a.
Bergskred, se Jordskred.
Bergskrut, se K r u t.
Bergskädda, se Fl undrefiskar.
Bergslag, förr ett distrikt med privilegium
på att inom orten driva bergsbruk; b.
betecknade dels den av på orten bosatta personer,
bergsmän, innehavare av
bergsmanshem-man, bestående korporation, som ägde
privilegiet, dels distriktet enbart och dels
distriktet med dess befolkning. B. uppkommo i slutet
av 1200-talet och organiserades småningom
som administrativa och judiciella enheter med
egen lagstiftning, bergsrätt, och egna
domstolar (se Gruvlagstiftning);
konungen representerades av en fogde.
Bergsmännen åtnjöto vissa förmåner mot skyldighet att
idka hyttdrift. 1859 upphävdes privilegierna,
och bergshanteringen frigavs. Då funnos i
Sverige ett silverbergslag, Sala bergslag,
ett kopparbergslag, Stora Kopparbergs
bergslag, och 17 järnbergslag, 1 i
Gävleborgs, 1 i Jönköpings, 1 i Kopparbergs, 2 i
Värmlands, 2 i Västmanlands och 10 i Örebro
län. Om bergslagsbygden Bergslagen se
d. o. — Bergslaget är en i Dalarna
vanlig benämning på Stora Kopparbergs
bergslags aktiebolag (se d. o.), som inom
landskapet äger stora områden samt en mängd
gruvor och industriella verk.
Bergslagen betecknar numera företrädesvis
den sammanhängande bergs lagsbygd, som
utbreder sig över v. och n. Västmanland, s.
Dalarna och ö. Värmland; inom
densamma ligga bl. a. de gamla
bergslagsstäderna Nora, Linde och
Filipstad, den nya industristaden
Ludvika samt köpingarna
Smedjebacken och Kopparberg. Utanför
B. i denna begränsade bemärkelse
falla Falun, Bispberg och
Danne-mora m. m. samt Närkes och
Gästriklands gamla bergslag, och
området sammanfaller sålunda
ungefärligen med Lindes och
Ramsbergs, Nya Kopparbergs, Nora och
Hjulsjö samt Grythytte och
Hällefors bergslag i Örebro län,
Skinnskattebergs och Gamla
Norbergs bergslag i Västmanlands
län, Västerbergslagen i
Kopparbergs län samt Filipstads bergslag
i Värmlands län (se kartskiss).
B :s betydelse som bergslagsbygd
är numera nästan uteslutande
grundad på dess stora förråd av
järnmalmer. Av s. k. ädlare
mal
mer (silver-, bly-, koppar- och zinkmalmer,
svavelkis m. m.) finnas visserligen också
talrika förekomster, som särskilt i äldre tider
haft stor ekonomisk betydelse, men av de nu
kvarvarande äro endast några få under
vanliga förhållanden brytvärda. Geologiskt
tillhöra de viktigare malmförekomsterna den
s. k. mellansvenska leptitformationen, som kan
sägas bilda ett bågformigt strök, vars bredare
centralparti omfattar i stort sett B.
B:s och hela mellersta Sveriges största
järnmalmsförekomster finnas vid Grängesberg i
södra Dalarna; vidare märkas Blötberget,
Le-komberg, Iviken, Ickorbotten, Håksberg,
Idker-berget, Stollberget och Nyberget i Dalarna;
Norberg, Riddarhyttan, Stråssa, Stripa,
Skött-gruvan, Svartvik, Ställberg, Klacka-Lerberg,
Striberg och Dalkarlsberg i Västmanland samt
Persberg, Nordmarks gruvor, Taberg,
Finn-mossen och Långban i Värmland. — Trots det
att under århundradenas lopp en mycket stark
driftkoncentration ägt rum, så att de många
tidigare små hyttorna och stångjärnshamrarna
ersatts av ett allt mindre antal större och
större anläggningar, finnes ännu tillsammans
närmare ett fyrtiotal masugnar och bruk i B.
Bland större järnverk märkas Nyhammar och
Smedjebackens valsverk i Kopparbergs län,
Fagersta och Västanfors i Västmanlands län,
Bångbro, Dalkarlshyttan, Guldsmedshyttan och
Hälleforsverken i Örebro län samt
Finnshyttan, Lesjöfors, Nykroppa och Storfors i
Värmlands län. Därtill komma bl. a.
masugnarna Skisshyttan och Västerby i
Kopparbergs län samt Bredsjö, Hjulsjö och Ställdalen
i Örebro län. Utanför den stora
sammanhängande bergslagsbygden ligger en rad stora
järnbruk, såsom i Västmanlands län Skultuna,
Ramnäs, Hallstahammar, Surahammar och
Kolsva, i Örebro län Laxåbruken, Bofors och
Degerfors, i Värmlands län Björneborg,
Munk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
