Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergslagen - Bergslagernas järnvägar (B. J.) - Bergslaget - Bergslags kontrakt - Bergslien, Brynjulf Larsen - Bergslien, Knud Larsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Bergslagernas järnvägar—Bergslien
26
fors och Hagfors samt i Kopparbergs län
Avesta och Domnarvet.
B. genomdrages av talrika järnvägslinjer;
viktigaste vattenled är Strömsholms kanal.
B. ligger på det från Dalarna nedskjutande
nordsvenska höglandets sydsluttning. Området
griper över vattendelaren mellan Mälaren och
Vänern och avvattnas nästan uteslutande åt
dessa båda håll (Kolbäcksån, Arbogaån,
Svartälven). Höjden växlar mellan 50 o. 500 m ö. h.
Bebyggelsen av området är historiskt till
stor del nära förbunden med
bergshanteringen. Redan på 1200-talet torde malm ha
brutits vid Norberg, på 1300-talet bröts sådan
även i Nora, Lindes och Skinnskattebergs
bergslag, under det att gruvdriften i Filipstads
bergslag synes ha börjat först på 1400-talet.
Vid gruvdriftens början fanns fast bebyggelse,
i huvudsak inskränkt till dalgångarnas
kvartära havsavlagringar, endast inom en ringa
del av B. F. ö. upptogs B. av öde skogstrakter.
De förekomster, som man under denna
tidigare period bröt, voro ofta helt små och
obetydliga, troligen endast sådana, där
malmen legat i dagen. De äldsta gruvorna ligga
därför vanligen uppe på höjderna eller på
dalgångarnas sluttningar. Här uppe förlädes även
hyttorna, där järnet framställdes ur malmen.
De byggdes vid obetydliga fall, som bäckar
och smärre åar bildade på sin väg ned mot
huvuddalarna. Dammbyggnadskonsten var
nämligen mycket outvecklad, varför man ej
kunde utbygga större vattendrag. Vid
gruvorna bröt man endast under en kortare tid
av sommaren. Den övriga delen av året var
arbetet mestadels förlagt till hyttan eller dess
närhet. Därför var det också där, som
bosättningen skedde, och där uppstodo med
tiden små byar, där hyttan bildade
medelpunkten för de gårdar, som uppfördes av de till
ett hyttelag förenade bergsmännen. Den
bosättning, som uppstod vid de på 1500-talet
anlagda stångjärnshamrarna, ökade ytterligare
bygden i B. Bergsbrukets bygdbrytande där
var dock mera underordnat i jämförelse med
den omfattande kolonisationen av finnar i B.,
liksom i många andra svenska skogsbygder,
från 1570-talet fram till 1650-talet. Finnarna
åstadkommo en utpräglad strandbebyggelse
på moränhöjderna vid skogssjöarna.
Huvudnäringar för dem voro i allm. svedjebruk och
fiske, men småningom började också de
deltaga i bergsbruket, vanl. ss. arbetare. Om
bergsbrukets senare utveckling i B. se
Järnhantering. Jfr H. Nelson, »En
bergslags-bygd» (i Ymer 1913); J. Furuskog, »De
värmländska järnbruken» (1924). N. Zn.
Bergslagernas järnvägar (sign. B. J.), den
Bergslagernas järnvägsaktiebolag tillhöriga
järnvägslinje, som, utgående från Falun,
förenar Dalarna och Bergslagen med Göteborg,
ävensom den från stationen Daglösen
utgående grenbana, som sätter Filipstad i
förbindelse med huvudlinjen. Denna Sveriges största
enskilda järnvägsanläggning har en längd av
sammanlagt 484 km (huvudlinjen 476 km och
grenbanan 8 km), är byggd med normal
spårvidd (1,435 m) samt öppnades för trafik
successivt från 31 dec. 1875 till 1 dec. 1879.
Från den med Gävle—Dala, Falun—Rättvik—
Mora—Orsa samt Falun—Västerdalarnas
järnvägar gemensamma stationen i Falun framgår
banan mot s. v., passerar Dalälven vid
Domnarvet, sammanträffar i Borlänge med Södra
Dalarnas och Siljans järnvägar, tager därefter
sydlig riktning ned till Ludvika, där Frövi—
Ludvika järnväg inmynnar och Stockholm—
Västerås—Bergslagens järnväg korsas. Från
Grängesberg, där Frövi—Ludvikabanan
passeras, fortsätter banan i sydlig och sydvästlig
riktning med anslutning vid Bredsjö från
Bredsjö—Degerfors järnväg, vid Grythyttehed från
Svartälvs järnväg och vid Herrhult från Mora
—Vänerns järnväg, övergår Klarälven vid
Deje och korsar vid Kil Nordvästra
stambanan. Banan följer nedanför Säffle Vänerns
strand till trakten av Mellerud, där den
korsar Dalslands järnväg, korsar vid öxnered
Uddevalla—Vänersborg—Herrljungabanan och
övergår n. om Trollhättan Göta älv. Från
närheten av Lödöse följer den tämligen nära
vänstra älvstranden fram till Göteborg. Till sin
utsträckning har järnvägen sedermera icke
förändrats annat än genom tillkomsten av en
10 km lång bibana Rämshyttan—Idkerberget,
öppnad för godstrafik 1 okt. 1912. Strax
utanför Göteborg, vid Olskroken, har banan
anknytning med Västra stambanan och i
Göteborg med Västkustbanan samt
Göteborg—Borås—Alvesta järnvägar. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Göteborg. Bolagsordningen
fastställdes första gången 1872 och i ny
avfattning 1899. Balansräkningen för 1922
upptog tillgångar till ett värde av nära 91 mill.
kr., varav 63 mill. för själva järnvägen och 9
mill. för rullande materielen. Bland skulderna
märkas s. å. aktiekapital 25,1 mill. kr.,
reservfond 3 mill., statslån 1,5 mill., obligationslån 50,5
mill. Bolaget har deltagit i det hittills största
samskötselföretaget vid de enskilda
järnvägarna, Trafikförvaltningen Göteborg—Stockholm
—Gävle (1909—18), och från 1919 i
Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—Gävle. G. H-r.
Bergslaget, se Bergslag.
Bergslags kontrakt, i n. Östergötland,
Linköpings stift, omfattar pastoraten Risinge,
Vånga, Hällestad, Skede vi, Regna, Tjällmo och
Godegård. 1,796,58 kvkm, 26,550 inv. (1924).
Bergslien, Brynjulf Larsen, norsk
bildhuggare (1830—98), lärjunge av Jerichau
och Bissen. Utförde Karl Johans ryttarstaty
framför slottet i Kristiania (1868—72, avtäckt
1875) och statyn av Henrik Wergeland på
Eidsvoldsplassen i samma stad (1877—81) samt
porträttbyster och mindre statyer (P. Chr.
Asbjörnsen i Kristiania m. fl.). H. W-n.
Bergslien, Knud Larsen, norsk målare
(1827—1908), bror till B. L. B. Vistades 1855
—69 i Düsseldorf och målade där bl. a. norska
folklivsbilder i Tidemands stil. B. verkade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
