Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergspredikan - Bergspring - Bergsprängning - Bergsprängningen - Bergsrepubliken (Gorskaja) - Bergsråd - Bergssjuka - Bergsskola - Bergs slussar - Bergsstaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Bergspring—Bergsstaten
30
följd, och det är osannolikt, att Jesus vid
samma tillfälle och i ett enda tal meddelat
den i dess helhet. — Otaliga äro de ansatser,
som under olika tider gjorts inom kristenheten
att hävda b:s enastående upphöjda religion
och etik. Kierkegaard och Tolstoj förtjäna i
detta sammanhang särskilt nämnas från
senare tid. I den första kyrkliga undervisningen
intog b. en framskjuten plats (jfr kap. I—IV
i »De tolv apostlarnas lära», den första
kristna katekesen). Enligt 1919 års
undervisnings-plan för Sveriges folkskolor skall
undervisningen i kristen tros- och livsåskådning
byggas på b. Nutidens intresse för b. har tagit
sig uttryck i en mängd försök till såväl
vetenskaplig, religiöst uppbygglig som
pedagogiskt orienterad tolkning av densamma. —
Litt.: N. Söderblom, »Jesu bergspredikan och
vår tid» (1898); Herm. Pfeifer, »Die
Berg-predigt nach Matthäus» (1913); Em.
Linder-holm, »Jesu bergspredikan» (1922); Johannes
Müller, »Bergspredikan, tolkad för vår tid»
(sv. övers. 1922). A. G-w.
Bergspring, se Asplenium.
Bergsprängning åstadkommes genom
bränning, kilning eller sprängning med krut,
dynamit eller annat sprängämne. Bränning,
även kallad eldsättning, är ett uråldrigt,
ännu i trakter med primitiv kultur använt
förfaringssätt, som tillgår så, att bergytan eller
stenen medelst eld upphettas och sedan genom
vattenbegjutning hastigt avkyles, varvid
stenen spricker sönder. Kilning skedde förr
ofta genom indrivning av torra träpluggar i en
rad i stenen borrade eller hackade hål och
plug-garnas fuktning med vatten. Genom träets
svällning kunde sådan kraft utvecklas, att
stenen söndersprängdes. Utsprängning av
stenblock medelst kilning är fortfarande vanlig i
stenbrott; dock användas nu järnkilar, som
inslås i borrhålen, tills berget spräckes. De
moderna sprängämnena giva möjlighet
till b. i stor skala vid grundläggning för
husbyggnader, väg- och vattenbyggnadsarbeten,
gruvbrytning, odlingsföretag o. dyl. I berget
borras för hand eller med bergborrmaskin hål,
vilkas bredd och djup avpassas efter
sprängskottets storlek. I bottnen av borrhålet
inlägges en sprängladdning, varefter hålet fylles
med förladdning av sand eller lera, som icke
bör innehålla skarpkantiga korn. Som
ladd-stake bör användas en tillräckligt lång
träkäpp utan metallbeslag. Skottet avlossas
medelst vid laddningen anbragt tändhatt, som
tändes genom stubintråd eller elektrisk ström.
Stubintråden bör tagas så lång, att de, som
syssla med tändning och dylikt, hinna sätta
sig i säkerhet. Om fara för omgivningen
genom kringkastande av sprängstycken kan
uppstå, bör skottstället täckas med mattor,
färskt ris, säckar el. dyl. samt däröver läggas
en fördämning av sammanlänkade stockar. För
att få stor spräng verkan kan man samtidigt
avlossa en hel grupp av sprängskott;
elektrisk tändning användes då med fördel,
eme
dan man med samma elektriska ström kan i
samma ögonblick tända alla skotten. Med
användning av dynamit kan b. även under
vatten lätt utföras. — Utvidgning av ett borrhåls
botten till en s. k. gryta för att möjliggöra
inläggning av en större laddning på en gång
sker genom förberedande avlossning av en
eller flera små laddningar (u r b r ä n n i n g).
Sprängskott, som av någon anledning ej gått
av, kallas d o 1 a. Särskilt vid användning av
dynamit bör utborrning eller utkratsning av
dola icke företagas utan i stället förladdningen
vattendränkas och en del därav försiktigt
avlägsnas medelst träkäpp eller spolanordning,
varpå nytt skott i samma hål laddas och
skjutes. — Anvisningar om skydd mot
yrkes-fara vid sprängningsarbeten äro utfärdade av
Socialstyrelsen 29 okt. 1917 och
tillhandahållas kostnadsfritt av yrkesinspektionen. — Jfr
Elektrisk tändning och
Sprängämnen. G. H-r.
Bergsprängningen, skämtsamt namn på den
partiella svenska ministerkris 1875, då
statsråden K. J. Berg, P. A. Bergström och G.
Wennerberg (alla tre med »berg» i namnet)
samtidigt utgingo ur ministären. Jfr
Bergström, P. A.
Bergsrepubliken (G o r s k a j a), autonom
rysk sovjetrepublik i n. Kaukasus; 44,598
kvkm, 808,480 inv. (1920). Huvudstad:
Vladi-kavkas. Jfr Ryssland.
Bergsråd, se Bergskollegium.
Bergssjuka, se Bergsjuka.
Bergsskola, en läroanstalt, vid vilken
meddelas praktisk och teoretisk undervisning i till
bergsvetenskapen hörande ämnen. Sverige har
tre bergsskolor: en högre i Stockholm samt
två lägre, den ena i Falun och den andra i
Filipstad. Den äldsta är bergsskolan i Falun,
som inrättades 1822 för utbildande av
tjänstemän vid bergslagen. Lärokursen var tvåårig,
och undervisningen pågick, med undantag av
år 1836, till slutet av 1868. 1869 flyttades
skolan till Stockholm och förenades med dåv.
Teknologiska institutet samt motsvaras
numera av fackskolan för bergsvetenskap vid
Tekniska högskolan (se d. o.). Den nuvarande
bergsskolan i Falun, bildad 1871, samt
bergsskolan i Filipstad, stiftad 1830
av bergmästaren F. v. Schéele, äro båda
avsedda för mera elementär undervisning i för
praktisk brukshantering och gruvdrift
behövliga läroämnen. G. H-r.
Bergs slussar vid Göta kanal (se d. o.).
Bergsstaten utgöres av de sedan 1858 under
Kommerskollegium lydande tjänstemän, som
lokalt förrätta det statliga överinseendet över
bergshanteringen, särskilt gruvbrytningen.
Befattningshavare å b. äro f. n. bergmästare,
gruvingenjörer samt extra gruvingenjörer och
vissa biträden. Personalens ämbetsuppgifter
äro angivna i gällande gruvstadga. — Fordom
var b. i Sverige en talrik ämbetsmannakår,
men den undergick från 1855 en betydlig
inskränkning. Dock bestodo egna bergslagssty-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
