Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berliner Zeitung am Mittag - Berling, släkt - Berlinghieri, familj - Berlingska boktryckeriet - Berlingske Tidende - Berlinkongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berling—Berlinkongressen
61
Berllner Zeitung am Mittag [-[-tsäFton-],vanligen-] {+[-tsäFton-],van-
ligen+} kallad B. Z., mycket spridd
middagstid-ning i Berlin, utgiven av Ullsteinska
tidningsförlaget.
Be’rling, svensk-dansk boktryckare- och
tid-ningsutgivaresläkt, härstammande från
Mecklenburg. På 1730-talet inflyttade från
Tyskland bröderna ErnstHeinrich B. (1708—
—50) och Carl Gustaf B. (1716—89), den
förre till Danmark, där han uppsatte
Berlingske Tidende (se d. o.), den senare till Lund,
där han 1745 övertog akademiboktryckeriet.
Detta innehades sedermera av hans son och
av sonsonen Carl Fredrik B., vilken
utgav Lunds Veckoblad 1809—32 och Malmö
Tidning 1813—35 samt från 1822 var
akademi-räntmästare i Lund. Hans son Fredrik
Johan B. (1808—76) upparbetade väsentligt
Berlingska boktryckeriet (se d. o.) och
förenade därmed ett stilgjuteri; han utgav 1832
—39 Lunds Veckoblad. Hans yngre bror E
d-w a r d B. (1813—83) blev 1844
universitetsbibliotekarie och utgav bl. a. det sakrika
stadshisforiska arbetet »Lund» (1859; tillägg
1868, sammandragen ny uppl. 1879). Dennes
brorson Edvard Henrik B. (1845—1919)
var från 1869 akademiboktryckare i Uppsala.
Mest bekant av släktens danska gren är
Johan Carl Ernst B. (1812—71), ägare
och utgivare av Berlingske Tidende. Han stod
högt i gunst hos Fredrik VII och var
förtrogen vän till dennes älskarinna Louise
Ras-mussen (med tiden grevinna Danner), med
vilken han tidigare än konungen haft en
förbindelse. Han blev kammarherre och
generalintendent för civillistan, använde sitt stora
inflytande vid hovet bl. a. till att gå
bondevännernas parti till handa och 1854 bidraga
till ministären örsteds fall. Konungens vägran
att avlägsna B. från hovet vållade i dec. 1859
ministären Halls avgång; några veckor senare
drog sig B. tillbaka från sina hovsysslor. Han
spelade därefter ej någon nämnvärd politisk
roll, ägnade sig mer åt affärsverksamhet och
dog på en resa i Egypten.
Berlinghieri [-giä’ri], målarfamilj i Lucca
på 1200-talet. Bland dess medlemmar märkes
Bonaventura B., vars 1235 daterade
Fran-ciscusporträtt i San Francesco i Pescia är den
äldsta kända bilden av helgonet. H. W-n.
Be’rlingska boktryckeriet är sedan 1745
namnet på det då av C. G. Berling övertagna
akademiska boktryckeriet i Lund, vilket
sedermera innehades av hans son, sonson och
sonsons son (se Berling). 1874
överlämnades tryckeriet och det därmed förenade
stilgjuteriet av F. J. Berling till dennes måg,
frih. Adolf Rappe, som 1884 ombildade
affären till ett a.-b. Den innehas nu av Berlingska
boktryckeri- och stilgjuteri-a.-b., bildat 1888,
som f. n. (1924) sysselsätter omkr. 100 arb.
(aktiekap. 600,000 kr.). Förenade med
stilgjuteriet äro fabrik för tillverkning av
matriser samt stereotypi- och galvanoplastisk
anstalt. Bolagets nuv. chef är Hj. Rosén.
62
Be’rlingske TFdende, en av Danmarks
äldsta tidningar. Utkom med sitt första
nummer 3 jan. 1749 med titeln Kiöbenhavnske
Danske Post-Tidender. Namnet har flera
gånger ändrats och är f. n. Berlingske
politiske og Avertissements Tidende. Tidningen
utgavs och trycktes först av boktryckaren E.
H. Berling, vars efterkommande ännu äro
ägare av densamma. Tidningens långvariga,
mycket inbringande privilegium på en mängd
rättsliga kungörelser upphörde 1904. Vid
olika tidpunkter ha vederbörande regeringar
inspirerat B., som därför ock ansetts som ett
officiöst eller officiellt organ. Under
enväldet visade den dock stundom en passiv
självständighet genom tystnad, när den icke ville
berömma och icke vågade tadla. Den är
alltjämt konservativ och nu fullt självständig.
Bland Berlingske tidendes redaktörer märkas
M. L. Nathanson (1838—58 och 1865—66), E.
Manicus (1873—96) och K. Blangstrup (1902
—13). Redaktörer sedan 1913 äro Christian
Gulmann och Svenn Poulsen, under vilkas
ledning tidningen grundligt moderniserats.
Jfr J. Clausen, »Berlingske Tidende 1749—
1899» (1899).
Berlinkongressen 13 juni—13 juli 1878
avsåg ordnandet av förhållandena i Östeuropa
efter rysk-turkiska kriget, enär varken
Österrike eller England ville finna sig i de vid
freden i San Stefano (mars 1878) träffade
bestämmelserna. Kongressen tillkom på
Österrikes förslag och efter inbjudan av Tyskland.
Deltagare voro Ryssland, Tyskland,
Österrike-Ungern, Storbritannien, Frankrike samt
Italien och Turkiet. Till kongressens ordförande
valdes Bismarck, vilken senare karakteriserat
sin roll vid kongressen som »den ärlige
mäklarens». Märkligast bland delegerade vid
kongressen voro, förutom Bismarck,
Beacons-field och Salisbury (England), Gortsjakov och
Sjuvalov (Ryssland), Andrässy
(Österrike-Ungern), Waddington (Frankrike).
Förhandlingarna, som under Bismarcks påverkan
avlöpte till stor missräkning för Ryssland,
resulterade i den s. k. Berlinfreden.
Enligt denna erhöll visserligen Ryssland södra
Bessarabien och en del av Armenien, men dess
skyddsling, det nyupprättade Bulgarien, gick
förlustig den stora i San Stefano erhållna
utvidgningen, i det att Östrumelien blev en
turkisk provins, dock med administrativ
autonomi, medan de nyförvärvade makedoniska
områdena återgingo under direkt turkisk
styrelse. Serbien och Montenegro förklarades
självständiga och fingo sina områden
utvidgade. Rumänien blev fullt suveränt och
erhöll Dobrudscha som ersättning för vad det
förlorade i Bessarabien. Förbindelsen mellan
Serbien och Montenegro avskars därigenom,
att Österrike-Ungern icke blott fortfarande
erhöll rätt att besätta och förvalta Bosnien
och Hercegovina utan även fick rätt att hålla
garnisoner i området Novipazar. Grekland
hänvisades rörande områdesutvidgning till di-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
