- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
93-94

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berry, Caroline Ferdinande Louise - Berry, sir Graham - Berry-au-Bac - Berryer, Antoine Pierre - Berrykanalen - Bersaba, Beerseba, Berseba - Bersaglieri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

93

Berry, G____Bersaglieri

94

1820 föll för en politisk fanatiker,
sadelmakare-gesällen Louvel, efterlämnade han endast en
dotter. Men sju månader efter mannens död
födde hertiginnan till legitimisternas stora
glädje en postum son, Henrik, greve av
Cham-bord (se d. o.), som av skalderna med Victor
Hugo och Lamartine i spetsen hälsades som
»undrets barn» (»1’enfant du miracle»). Efter
julirevolutionen 1830 följde hon med sina barn
Karl X till England men fattade den
äventyrliga planen att åt sonen återvinna den
förlorade kronan. Ett legitimistiskt
upprorsför-sök under hennes ledning i Marseille april
1832 misslyckades, och det gick på samma
sätt, när hon i Vendée sökte höja
upprorsfanan. Hon blev slutligen tillfångatagen (nov.),
och det kom snart i dagen, att hon var
havande; hon hade nämligen ingått hemligt
giftermål med en italiensk greve
Lucchesi-Palli. Genom denna skandal försvann hennes
nimbus, hon ansågs ofarlig och återfick
friheten. Levde sedan tillbakadraget i Italien
och blev änka 1864. Biogr. av Thirria (1900).

Berry [be’ri], sir G r a h a m, australisk
politiker (1822—1904). Emigrerade från
England till Victoria, blev där affärsman och
journalist och var från 1860 en av liberalernas
ledande män i Victorias parlament. Han var
1875 och 1877—80 premiärminister och sökte
förgäves genomdriva en författningsreform
med referendum som avgörande vid konflikter
mellan parlamentets båda hus. B. adlades
1886 och var Victorias generalagent i London
1886—92. V. S-g.

Berry-au-Bac [bäri’-å-ba’k], ort i n. ö.
Frankrike, dep. Aisne, vid floden Aisne, 20
km n. v. om Reims; 221 inv. (1921). — Under
världskriget kom B. att ligga i den linje, som
efter Marneslaget intogs av tyskarna i sept.
1914 och sedan beträffande avsnittet vid B.
blev orubbad ända till den tyska framstöten
mot söder i april 1918 (jfr kartorna sp. 315
—16 till art. Aisne och sp. 1187—88 till
art. Belgisk-franska fronten).
Häftiga strider utkämpades vid B., särskilt okt.
1914 och vid general Nivelles våroffensiv i
april 1917. M. B—dt.

Berryer [bärie’], Antoine Pierre,
fransk advokat o. politisk talare (1790—1868).

Var oaktat sina
bourbonska tänkesätt
försvarsadvokat för flera
generaler, som ställts
inför rätta för sin
anslutning till Napoleon
under de 100 dagarna.
B. förde även med stor
talang och vältalighet
flera andra
uppseendeväckande politiska och
tryckfrihetsmål under
restaurationen.
Deputerad 1830, försvarade

han vältaligt Karl X mot oppositionen men
kunde ej hindra hans fall. B:s åsikter voro

en blandning av legitimistiska principer och
liberala demokratiska idéer, och han var
en av Frankrikes förnämsta och modigaste
talare. Efter julirevolutionen var han
legitimisternas ledare men verkade för
utvidgning av tryckfrihet och rösträtt och
munici-palrådens självstyrelse samt sökte 1832 hindra
hertiginnans av Berry dumdristiga
upprors-plan. Han försvarade Louis Napoleon efter
dennes upprorsförsök i Boulogne 1840. Efter
februarirevolutionen 1848 bekämpade han i
nationalförsamlingen den republikanska
statsformen, inlade en kraftig protest mot Napo
leons statskupp 1851 och höll sig till 1863
borta från det politiska livet. Han blev 1855
led. av Franska akad. Ännu under sina sista
år lyste B. som talare både inför domstolar
och i lagstiftande kåren. Biogr. av Lacombe
(3 bd, 1894—95). E. A-t.’

Berrykanalen [bäri’-], i mellersta Frankrike,
förbinder Alliers stenkolslager med Loires
sido-kanal och Chers dalgång. Omkr. 250 km lång.

Bersabä, Beerseba, Berseba, i
forntiden den sydligaste orten i Judéen i
Palestina, var urspr. en på brunnar rik
lägerplats, där patriarkerna Abraham och Isak
ofta hade sin vistelseort. Då B. låg längst
i s. av Israels land och Dan vid rikets norra
gräns, blev uttrycket »från Dan till B.» en
vanlig beteckning för Israels geografiska
omfattning (Dom. 20: 1; 1 Sam. 3: 20 m. fl.). B.
återfinnes i det nuv. Bir-es-Seba, 45 km s. v.
om Hebron. E. S-e.*

Bersaglieri [-[bersal-jä’ri]-] {+[bersal-
jä’ri]+} (av it. bersa’glio,
målskjutningstavla),
infanteritruppförband
i italienska armén. De
organiserades först av
general Lamarmora i
sardinska armén efter
mönstret av de
franska fot jägarna samt
utmärkte sig i
Krim-kriget och i 1859 års
fälttåg. I
konungariket Italiens armé
utgöra de nu 12
regementen. De hade före
världskriget mörk
uniform med röda lister
och en låg svart hatt
med breda brätten
samt en stor, på högra
skuldran nedhängande
mörkgrön fjäderplym;
nu ha de uniform av
samma grågröna färg
som det övriga
infanteriet, men hatten (nu
grågrön) och
(nu grön) ha
bibehållits. B. utbildas
såsom det övriga
infanteriet men ha bibe-

Bersaglierisoldat i grågrön
fältuniform.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free