Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bersaglieri - Bersbo - Berseba - Bersezio, Vittorio - Bersier, Eugène Arthur François - Bert (krage) - Bert, Paul - Berta - Berteaux, Maurice - Berteljärn - Bertelmaskin - Bertheau, Ernst - Berthelot, Henri Mathias - Berthelot, Marcelin Pierre Eugène
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Bersbo—Berthelot, M. P. E.
96
hållit de korta stegen, och de göra
förbimar-schen i parad springande. M. B-dt.
Bersbo, kopparmalmfält i Värna socken,
Östergötlands län, vid Norsholm—Västervik—
Hultsfreds järnväg. Har tillhört
Adelswärd-ska baroniet (se d. o.) och äges numera av
a.-b. Åtvidabergs bergverk. Under senare tid
har vid gruvorna endast periodvis brytning
förekommit. G. H-r.
Bersebä, se B e r s a b a.
Bersezio [-se’ts-], Vittorio, ital.
författare (1830—1900). Tidningsman och
deputerad, är B. numer egentligen känd som lycklig
dramatiker. Av B:s verk är lustspelet »Le
disgrassie d’monsü Travett» (»Kronans kaka»,
uppf. 1893 i Stockholm) mest känt.
Bersier [bärsie’], Eugène Arthur
Fran-gois, fransk reformert präst (1831—89).
Grundade i Paris en fransk reformert
friförsamling, som senare slöt sig till Frankrikes
reformerta kyrka, dock utan statsunderstöd
och med egen liturgi. B:s predikningar
översattes till flera språk (till sv. i 2 bd 1870).
Bert, ett slags krage av spetsar el. dyl.,
som ansluter sig till övre kanten av ett
ur-ringat klänningsliv och går runt kring axlarna.
Bert [bar], Paul, fransk fysiolog, politiker
(1833—86), professor i fysiologi vid Sorbonne
(från 1869). Var Claude Bernards främste
lärjunge och har särskilt bearbetat andningens
fysiologi, varvid han
bl. a. utredde
bergsjukans natur. B. var
ock en framstående
populär förf, (i sv.
övers.: »Lifvet», 1881
—82). Han är vidare
känd som politiker
och Gambettas vän;
var
undervisningsminister i dennes »stora
ministär» 1881—82.
Som deputerad (från
1874) bekämpade han
ivrigt klerikalismen, yrkade på obligatorisk
skolgång och kostnadsfri undervisning samt
genomdrev 1884 en organisation av de
allmänna läroverken, som lade undervisningen
uteslutande i lekmannahänder. Han blev 1886
generalresident i Tonkin och Annam och dog
i Hanoi 11 nov. s. å. R. T-dt.*
Berta, »den heliga» (d. omkr. 615), frankisk
konungadotter och omkr. år 584 g. m. konung
Ethelbert av Kent. Hon förmådde honom att
mottaga påvens sändebud Augustinus och att
övergå till kristendomen. Detta var
inledningen till hela Englands kristnande.
Berteaux [bärtå’], Maurice, fransk
politiker (1852—1911), urspr. växelmäklare. Led.
av deputeradekammaren från 1893, blev han
småningom en av de social radikales ledare.
B. var nov. 1904—nov. 1905 krigsminister i
ministärerna Combes och Rouvier och
genomförde lagen om tjänstetidens inskränkning
till 2 år. Mars 1911 blev han ånyo
krigs
minister, i Monis’ ministär, men blev 21 maj
s. å. vid bevistande av flygmaskinsövningar
dödad av en nedstörtande maskin. Ths.
Berteljärn, formjärn, använt vid
blecksla-geri.
Bertelmaskin, plåtvikningsmaskin, använd
vid bleckslageri.
Bertheau [bärtå’], Ernst, tysk orientalist,
gammaltestamentlig exeget (1812—88).
Verkade i Göttingen som universitetslärare
under nära 50 år. Hans första exegetiska
arbete behandlade de mosaiska lagarna.
Därefter gjorde han ingående undersökningar i
Israels historia och utgav kommentarer till
flera av G. T :s historiska böcker. Han intog
därvid en historiskt-kritisk ståndpunkt i
uttrycklig motsats mot Keil. S. H-r.
Berthelot [bärtlå’], Henri M a t h i as,
fransk general (f. 1861). Tjänstgjorde i
Tonkin 1885—87, blev 1910 chef för ett
infanteriregemente och 1913 brigadgeneral. Under
världskriget var han
bl. a. chef för 53 :e
divisionen, senare chef
för 32 :a armékåren,
i vilken egenskap han
deltog i striderna i
Champagne sept. och
okt. 1915 och i
Ver-duns försvar. Mest
känd har B. blivit
genom de honom givna
uppdragen att vara
Frankrikes delegerad
först vid rumänska
armén, som han reorganiserade, och därefter
vid den amerikanska. Juli—okt. 1918 var han
chef för 5:e armén och därefter chef för
franskengelska armén på Balkanhalvön. M. B-dt.
Berthelot [bärtlå’], Marcelin Pierre
Eugène, fransk kemist (18 2 7 27/10—1907 18/3).
B. var en av 1800-talets största naturforskare
och har utövat stort inflytande på sin
samtids kemiska
uppfattning. Han var
professor vid École de
phar-macie i Paris 1859—
76 och vid Collège de
France från 1864 samt
efter Pasteur 1889 en
av Franska
vetenskapsakademiens ständiga sekreterare. Led.
av sv. Vet.-akad. 1870.
B. var 1876—88
generalinspektör för den
högre undervisningen,
valdes 1881 till
sena
tor på livstid, var dec. 1886—maj 1887
undervisningsminister i ministären Goblet samt nov.
1895—mars 1896 utrikesminister i ministären
Bourgeois. Led. av Franska akad. 1900.
B. har utfört betydande arbeten på alla
områden av kemien. Främst må ställas hans
arbeten över organiska föreningars syntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
