Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beskow, Bernhard von - Beskow, Bernhard August - Beskow, Elsa, f. Maartman - Beskow, Gustaf Emanuel - Beskow, Knut Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Beskow, B. A__Beskow, K. J.
122
senare publicistiska verksamhet var mera rent
politisk. Han företrädde med stor skicklighet
de konservativa och monarkiska idéerna och
utgav 1838—41 flera stridsskrifter, såsom
»Dagens händelser bedömde af en landtman»,
»Upplösning är icke upplysning», »Har Sverige
publicitet och publicister?», »Den irrande
publicisten, sin samtids nöje och varning»,
»Pap-pers-kråkorna». B. var även (anonymt) en av
de främsta medarbetarna i de konservativas
organ Svenska Biet. Hos Karl Johan stod B.
i stor gunst och blev bl. a. 1843 upphöjd i
friherrligt stånd. Efter Oskar I:s
tronbestig-ning ägnade sig B. uteslutande åt sin
verksamhet som sekreterare i Sv. akad., vilken
tillvann sig allmänt erkännande. Flera av B:s
akademiska minnesteckningar äro samlade
under titeln »Minnesbilder» (2 bd, 1860—66).
De äro stundom byggda på en omfattande
forskning, men både det konstfullt utarbetade
språket och den starkt panegyriska
anläggningen göra B. till en äreminnesförfattare i
gammal stil. Detta omdöme gäller också om
hans historiska skildringar »Gustaf III såsom
konung och menniska» (påbörjad 1859; sista
delen oavslutad, tryckt 1869 efter B:s död) och
»Karl den tolfte i Alt-Kanstadt» (1866; omarb.
uppl. »Karl den tolfte», 1868—69), riktad mot
Fryxells skildring. Som litteraturhistoriker
framträdde han som den gustavianskt
akademiska uppfattningens försvarare i sin
skildring av Leopold 1861 och den postumt
utgivna skriften »Om den estetiska betydelsen
af Thorilds strid emot Kellgren och Leopold».
Han utgav vidare en populärfilosofisk skrift,
»Om själens helsa» (1857), och påbörjade sin
självbiografi, »Lefnadsminnen» (tr. 1870). B.
utövade ett i många avseenden storartat
mecenatskap mot författare och konstnärer och
testamenterade betydande summor till de
samfund och institutioner, som vårdade de
litterära, vetenskapliga och konstnärliga idrotter,
för vilka han intresserat sig; till Svenska
akademien testamenterade han sin litterära
kvarlåtenskap och sitt hus, Skeppsbron 18.
Se C. D. af Wirséns biografi i
»Lefnadsteck-ningar» (1897—98). K. W-g.*
Beskow, Bernhard August, ståletsare
(1837—1910), kusins son till Bernh. v. B.
Arbetade som elev och ritare vid mekaniska
verkstäder, lärde vid Karl Gustavs stads
gevärsfaktori att etsa och förgylla stål och
utövade fr. o. m. 1880-talet detta konsthantverk.
Praktvapen för dekorationsändamål,
prydnadskärl, skrin och skrivuppsatser från hans
verkstad voro högt ansedda; arbeten av honom
finnas i svenska och utländska museer. H. W-n.
Beskow, Elsa, f. M a a r t m a n, tecknare
och sagodiktare (f. 1874), gift 1897 med
Nat. B. Har vunnit välförtjänt popularitet
genom sina bilderböcker för barn, sagor och
visor, illustrerade med färglagda
konturteckningar, utmärkta av gott och friskt lynne,
av ovanlig .förmåga att omedelbart tala till
barnens fantasi och känslovärld och att
fyn
digt och osökt
personifiera naturföremålen. Bland hennes
sagor märkas »Puttes
äventyr i
Blåbärsskogen», »Muntergök»,
»Bubbelemuck» m. fl.
och bland bilder till
visor »Mors lilla Olle»
o. a. Flera av hennes
i sin art utsökta
alster äro utkomna i
övers, till norska, dan-
ska, tyska, engelska, ryska, polska, tjeckiska
och holländska. G-g N.
Beskow, Gustaf Emanuel, predikant,
pedagog (1834—99), brorson till Bernh. v.
B. Hade urspr. ärnat bli militär,
tjänstgjorde efter sin prästvigning (1859) i flera [-stockholmsförsamling-ar-]
{+stockholmsförsamling-
ar+} till 1868, då den
genom hans initiativ
uppbyggda
Blasie-holmskyrkan invigdes
som ett slags kapell
under Jakob och B.
förordnades att
upprätthålla högmässorna
där. Denna kyrkas
församlingskrets har
i vårt land haft
karaktär av
»valgme-nighed» efter danskt
mönster utan att därför utgöra någon
egentlig frikyrkobildning. B., som själv hyste en
evangelisk-pietistisk uppfattning, var i hög
grad uppskattad som predikant, själasörjare
och konfirmationslärare. 1867 upprättade B.
en privatskola för gossar, den s. k. Beskowska
skolan (se d. o.), som han ledde till 1882. —
Bland B:s skrifter må nämnas: »Reseminnen
från Egypten, Sinai och Palestina» (1861;
10:e uppl. 1891), »Den korsfäste.
Passions-predikningar» (1875; 3:e uppl. 1912),
»Betraktelser för hvar dag i året» samt
»Lefnadsminnen» (1899; 3:e uppl. 1910). B. A.
Beskow, Knut Jacob, ingenjör,
industrimän (f. 1876 13/i). Utexaminerades från
Tekniska högskolans kem.
fackavd. 1896 och
verkade i olika ledande
tekn. ställningar,
huvudsakligen vid
su-perfosfatfabrikerna i
Landskrona,
Hälsingborg o. Limhamn, bl.
a. 1904—11 som
överingenjör vid Skånska
superfosfat- och
sva-velsyref abriks-a.-b :s
kem. fabriker. B. har
förvaltat en mångfald
maktpåliggande uppdrag av teknisk och
organisatorisk art inom den svenska industrien
samt gjort flera betydelsefulla uppfinningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
