Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beskow, Knut Jacob - Beskow, Natanael - Beskowska skolan - Beskrivande geometri - Besksöta - Beskällare - Beskällarsjuka - Beskärning - Beslag - Beslagarandel - Beslagsband
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Beskow, N___Beslagsband
124
på sitt fackområde, bl. a. system för mekanisk
tömning av superfosfatuppslutningskammare
samt (jämte A. Ramén) ugnar för klorerande
röstning. B:s administrativa förmåga och
ekonomiska insikter togos i anspråk inom
Hälsingborgs kommunala förvaltning. 1917
kallades B. till verkst. dir. i statens
industrikommission, ledde 1918 denna under världskrigets
handelsavspärrning omfattande
kristidsförvalt-ning såsom dess ordf, och chef. Han återvände
1919 till den skånska storindustrien i
egenskap av verkst. dir. för Höganäs-Billesholms
a.-b. B. var finansminister d ministären von
Sydow febr.—okt. 1921 och i ministären
Trygger april 1923—okt. 1924. Han valdes 1924
till led. av Andra kammaren. G. H-r.
Beskow, Natanael, predikant, skolman
(f. 1865 0/3), brorson till G. E. B. Blev 1883
student, idkade teologiska studier i Uppsala
men avbröt dem 1888 och utbildade sig i
figurmålning vid
Konstakademien till 1893, varpå
han 1895 tog sina
teologiska examina. Han
lät ej prästviga sig
men antog 1896 en
befattning som predikant
vid ett i Djursholm
uppfört kapell, där han
alltjämt verkar. Han
blev s. å. lärare vid
Djursholms samskola
och var dess rektor
1897—1909. Som
pre
dikant och skriftställare utmärkes B. av enkel
klarhet, gedigen ärlighet och levande känsla för
de lyckligare lottades ansvar inför det sociala
nödtillståndet. Hans sociala strävanden ha
sedan 1912 främst samlats kring den då av
honom och fröken Ebba Pauli grundade
Birkagården (se d. o.), för vars
folkhögskola han är föreståndare sedan 1916.
Därjämte är han ordf, i det i dec. 1918 i
Stockholm bildade Förbundet för kristet
samhällsliv (se d. o.). Under senare år
har han framträtt som radikal
antimilitaris-tisk fredsvän. B. blev 1918 teol. hedersdoktor
i Lund, har flitigt medverkat som
föredragshållare vid kristliga student- och
ungdoms-möten, blev 1919 led. av den kommitté, som
utarbetade 1920 års förslag till tillägg till
1819 års sv. psalmbok och företrädes i det
antagna psalmbokstillägget av flera psalmer.
Bland B:s skrifter märkas fem
predikosamlingar, två samlingar betraktelser samt
vidare »Enhet i mångfald» (1916), »Fader vår»
(1919), »På saligheternas berg» (1921) och
»Jesu liknelser» (1922). Han har utfört en
altarmålning i Djursholms kapell och från
1914 återupptagit porträttmåleriet. Om hans
hustru, Elsa B., se ovan sp. 121—122.
Beskowska skolan, enskilt läroverk i
Stockholm. Grundades 1867 av G. E. Beskow (se
d. o.), inköptes 1882 av C. G. Bergman och L.
Lindroth och har sedan kallats »f. d.
Beskow
ska skolan»; äganderätten till skolan övergick
1894 till ett bolag. Läroverket erhöll 1877
dimissionsrätt, inflyttade 1887 under eget tak
(i huset n:r 9 Engelbrektsgatan) och åtnjuter
fr. o. m. 1891 statsunderstöd. Latinet
utgjorde länge grundvalen för språkbildningen
vid denna skola. 365 elever (1924).
Beskrivande geometri, se Geometri.
Besksöta, se Potatissläktet.
Beskällare kallas hingst, som brukas till
betäckning, i motsats till hingst, som nyttjas
endast ss. dragare eller till ritt. Jfr Stuteri.
Beskällarsjuka. Elakartad b. är en hos
hingstar och ston förekommande smittosam
sjukdom, som yttrar sig i inflammation i
könsorganen, med ansvällning, flytningar,
biåsutslag och sårnader å yttre könsdelarna.
Sjukdomen har ett kroniskt förlopp, som kan
föra till fullständig förlamning av bakdelen;
djuren dö av allmän avmagring och
utmattning, dödligheten uppgår ofta till 70 %.
Orsaken är en blodparasit, tillhörande
try-panosomernas grupp (Trypanosoma
equiper-dum), och smittan överföres vid parningen.
Sjukdomen har aldrig uppträtt i Sverige.
Godartad b. benämnes en likaledes
smittosam könssjukdom, som förekommer även i
vårt land och angriper hästar, nötkreatur,
får, getter och svin; den visar sig i
ansvällning av könsdelarna med biåsutslag och
sårbildning, varifrån avsöndras en gulaktig,
klibbig vätska. Sjukdomen har i regeln godartat
förlopp, och djuren tillfriskna efter 3 ä 4
veckor. Smittan sprides vanl. genom parningen
men kan även överföras genom skötare eller
föremål, som varit i beröring med sjuka djur.
Utslaget kan även övergå på människor och
visar sig då vanligen på skötarnas händer,
åtföljt av ansvällning av armar och
lymfkörtlarna i axelhålan, oftast även av feber, men
är fullkomligt ofarligt. Sjuka djur böra hållas
väl avskilda från andra. Behandlingen består
i tvättning el. pensling med karbol-, kreolin-,
alun- eller sublimatlösning. E. T. N.
Beskärning, se Trädgårdsskötsel.
Beslag. 1. Åtgärd, varigenom en
tjänsteman sätter sig i besittning av gods, som
anses vara genom brott förverkat. Med b.
förstås även, att staten för det allmänna tager
i anspråk viss vara. Sådant b. sker genom
föreskrift i allmän författning utan särskild
verkställighetsåtgärd och gäller tills vidare
el. under viss tid. Jfr Konfiskera och
Kvarstad.
2. B. inom byggnads- och möbelsnickeriet,
gemensam benämning på de metalldelar, som
anbringas å inredning och möbler, vare sig i
konstruktivt eller dekorativt syfte.
3. Se H o v b e s 1 a g.
4. B. inom kemien, se Kemisk analys.
Beslagarandel kallas den del av
beslagtagen vara, som enligt särskilda
bestämmelser tillfaller den, som verkställer beslaget.
Beslagsband, ett mot ändan avsmalnande
brett band av tågvirke, som fastsättes vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
