Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bessemerprocessen - Besser - Bessières, Jean Baptiste - Bessos - Best - Bestiarius - Bestick - Bestickning - Bestockning - Bestrykande - Bestrålning - Bestusjev, Aleksandr Aleksandrovitj (A. Marlinskij)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Besser—Bestusjev
136
fosforn förenade sig med denna till
fosforsyrad kalk och bildade slagg, som flöt på
järnet. Fosforns syrsättning börjar först
sedan så gott som all mangan och kisel och
nästan allt kol avlägsnats ur badet och äger
rum under mycket stark värmeutveckling. Den
vid basisk b. erhållna slaggen benämnes t
o-m as s 1 a g g och innehåller avsevärda
mängder av i humussyror löslig fosforsyra. Den
har därför inom lantbruket fått en vidsträckt
användning som gödselmedel.
B. har under de senaste årtiondena allt
mera fått vika för martinprocessen och på
senaste år även för elektriska
stålframställningsmetoder. Under tioårsperioden 1911—
1920 framställdes i Sverige årligen i medeltal
83,000 ton bessemerstål. utgörande 16 % av
vårt lands hela ståltillverkning. E. S. B.
Be’sser (lat. Be’ssi), folkslag, se B e s s a r
a-b i e n.
Bessières [bäsiä’r], Jean Baptist e,
fransk marskalk (1768—1813). Tjänade sig
upp från simpel soldat, utmärkte sig under
italienska fälttåget, deltog sedan som
brigadgeneral i tåget till Egypten, varefter han
återvände med Bonaparte till Frankrike och
bistod honom vid statskuppen 18 brumaire.
B. organiserade nu armén i Italien och fick
näst högsta befälet över det beridna
konsuls-gardet, i spetsen för vilket han vid Marengo
1800 genom ett lysande anfall fullbordade
fransmännens seger. Vid sin kröning (1804)
gjorde Napoleon honom till marskalk av
Frankrike. Som befälhavare för gardets
kavalleri deltog därefter B. i nästan alla
Napo-leons fälttåg. Genom sitt oförvägna mod
bidrog B. väsentligt till segern vid Austerlitz.
1808 fick han titeln hertig av Istrien. 1813
blev han överbefälhavare för hela franska
kavalleriet, men redan 1 maj s. å. blev han
vid en rekognoscering aftonen före slaget vid
Lützen dödligt sårad av en kanonkula. B. var
en av Napoleons tappraste marskalkar och var
med honom förenad genom den varmaste
tillgivenhet. Biogr. av Rabel (1903).
Be’ssos, persisk satrap, avrättad 328 f. Kr.
på befallning av Alexander den store (se
vidare d. o. sp. 452—453).
Best (av lat. be’stia), djur; rå människa;
stor bjässe (»det var mig en b.»). —
Bestialisk, djurisk, rå. Subst.: Bestialitèt.
Bestiärius (av lat. be’stia, oskäligt djur)
kallades under romartiden den, som på
arenan kämpade med vilda djur. B e s t i a r
i-e r eller »djurböcker» äro medeltida
samlingar av djurfabler, i vilka verkliga eller
fantastiska djur uppträda, symboliserande
Kristus, djävulen, dygder och laster (jfr P h
y-siologus). — Under signaturen Bestiärius
har J. Roosval i »Die Steinmeister Gottlands»
sammanställt arbeten av några i Småland och
i Östergötland mot slutet av 1100-talet
verksamma gotländska stenskulptörer, vilka med
förkärlek använde drakar, gripar o. a.
fabeldjur (se d. o.) som motiv. E.L-k.
Bestick. 1. Låda el. fodral för
matematiska el. kirurgiska redskaps förvaring
(rit-bestick, cirkelbestick ö. s. v.). — 2. Den
operation, varigenom man med ledning av
kompassen, som angiver kursen (riktningen), och
loggen, som angiver farten, bestämmer på
vilket ställe ett fartyg för tillfället befinner
sig samt den kurs och den distans, som ett
fartyg bör segla. Nämnda uppgifter lösas
antingen genom konstruktion och mätning i
sjökortet, vilket kallas bestickföring
i kortet, eller genom räkning, s. k. b
e-stickräkning. Fartygets på ovannämnda
sätt, eller genom den s. k. »döda räkningen»,
funna ställe kallas dess ställe enligt
besticket eller dess räknade ställe,
till skillnad från dess observerade ställe,
som bestämmes antingen astronomiskt eller
genom pejling av kända föremål. — 3. B.
nyttjades som beteckning för kartskala, innan
detta ord kom i bruk i svenskan (t. ex. karta i
stort bestick).
Bestickning är föremål för
straffbestämmelser i lag av 19 juni 1919 med vissa
bestämmelser mot illojal konkurrens. De gälla
lämnande, utlovande och erbjudande av gåva eller
annan förmån till någon i näringsverksamhet
eller eljest vid företag av ekonomisk art eller
vid verk, inrättning eller stiftelse anställd
person i syfte att därigenom muta denna att
vid ifrågakommande avtal för dens räkning,
hos vilken han är anställd, åt någon skaffa
företräde framför annan eller underlåta
framställa anmärkning i fråga om felaktigt
fullgörande av sådant avtal. De gälla omvänt
även den person i sådan ställning, som
»tager, låter åt sig utlova eller begär» gåva eller
förmån av annan art i nyss angivna syfte.
Straffet är böter fr. o. m. 5 t. o. m. 2,000 kr.
eller fängelse fr. o. m. 1 månad t. o. m. 1 år.
— Enligt R. O. § 26 får ej såsom
riksdagsman godkännas »den, som blivit förvunnen att
hava vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåvor sökt värva röster, eller mot
vedergällning avgivit sin röst». Enligt straffl.
kap. 10 § 16 straffas också med böter fr. o. m.
50 t. o. m. 1,000 kr. eller fängelse i högst 6
månader den, som säljer eller köper röst vid
val till allmänt värv. -1m-
Bestockning, förmågan hos sädesslag och
andra gräs att genom alstrandet av
sidoskott bilda tuva.
Bestrykande, se K u 1 b a n a.
Bestrålning, se I ns o 1 at i o n.
Bestu’sjev, Aleksandr Aleksandrovitj,
rysk förf., mera känd under pseud. A.
Mar-linskij (1797—1837). B. började som ung
gardesofficer i Petersburg på 1820-talet som
novellist och kritiker och utgav från 1823
tills, m. Rylejev Rysslands första litterära
almanack, Poljarnaja Zvèzda (Polstjärnan),
där tidens främsta författare, bl. a. Pusjkin,
medarbetade. Han invecklades i
dekabrist-sammansvärjningen 1825, deporterades till
Jakutsk men fick efter ett par år återvända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
