Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bestusjev, Aleksandr Aleksandrovitj (A. Marlinskij) - Bestusjev-Rjumin, Aleksej Petrovitj - Bestusjev-Rjumin, Konstantin Nikolajevitj - Bestusjev-Rjumin, Michail - Bestyckning - Bestånd - Beställningsmän - Bestämmelseort - Bestämning - Bestötfil - Bestötlåda - Besutenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Bestusjev-Rjumin—Besutenhet
138
till Ryssland som menig soldat i den
kaukasiska armén. Samtidigt med att han där
förde ett spännande äventyrsliv, fortsatte han
att skriva, delvis med sina egna upplevelser
som källa och den kaukasiska naturen som
bakgrund; han stupade vid en
sammanstötning med tjerkesser. B:s romantiska
romaner, skrivna på ett fruktansvärt uppstyltat
och affekterat språk och fyllda av högt
uppskruvat patos, förhärligande teatraliska
hjältar med demoniska passioner, gåvo honom
utomordentlig popularitet; publiken, ännu
okänslig för komiken i vad som sedan efter
B :s pseudonym kallades »marlinism»,
hänfördes av att hos B., första gången i rysk
romanlitteratur, finna skildringar av samtida
människor, modernt ryskt liv och rysk natur.
B:s samlade skrifter utkommo i 8 bd 1832
—34. A. Kgn.
Bestu’sjev-Rju’min, Aleksej Petrovitj,
rysk statsman, greve (1693—1768), broder till
Michail B. Av kejsarinnan Anna utnämnd till
statsminister 1740, delade han efter hennes
död s. å. sin gynnare Birons fall och
fängslades. Men sedan Elisabet 1741 ryckt till sig
kronan, befriade hon honom och gjorde
honom s. å. till vice rikskansler och 1744 till
rikskansler. Som sådan ledde han med
duglighet, mycken list och hänsynslöshet
utrikespolitiken. Preussen och Frankrike betraktade
han som Rysslands naturliga fiender.
Rysslands anslutning till Frankrike i kriget mot
Preussen 1757 skedde ock mot B.s vilja.
Kriget fördes utan kraft, och han beskylldes
för att hysa statskuppsplaner (jfr
Aprak-s i n, S. F.), blev arresterad och av Elisabet
fråntagen ämbete och värdigheter. Katarina
II tog honom 1762 till nåder, men sitt forna
inflytande återfick han ej.
Bestu’sjev-Rju’min, Konstantin
Nikola je vit j, rysk historieskrivare (1829—97),
professor i rysk historia i Petersburg 1865—
82. Han inrättade 1878 i Petersburg ett slags
universitetskurser för kvinnor. B:s mest
betydande arbete är en Rysslands historia (3 bd,
1872—82), som når fram till 1500-talets slut
och utförligt behandlar kulturhistorien.
Bestu’sjev-Rju’min, Michail, greve, rysk
diplomat (1688—1760). Kom efter freden i
Nystad 1721 som rysk minister till Stockholm,
där han blev en verksam deltagare i tidens
politiska ränkspel. Han hade i början stort
inflytande men råkade i oenighet med
Basse-witz och andra hertig Karl Fredriks
anhängare. Efter tsar Peters död återkallades han
1725. Sedan åter sändebud, bl. a. i
Stockholm 1731—41 och i Paris 1756—60.
Bestyckning. 1. Det gemensamma namnet
på de artilleripjäser (och kulsprutor), som
tillhöra en befäst plats. Man skiljer mellan fast
och rörlig b., den förra omfattande de
permanent uppställda pjäserna, den senare de
flyttbara, huvudsakligen för försvaret av
förterrängen avsedda pjäserna. Jfr Artilleri,
sp. 195. • G. af W—dt.
2. Gemensam benämning för samtliga
artilleripjäser på ett fartyg,
artilleribe-styckning, eller för samtliga torpeder,
torpedbestyckning. (ö-g.)
Bestånd, se Skogsbestånd.
Beställningsmän uttagas och utbildas inom
svenska arméns fast anställda manskap till
sådana tjänstegrenar, vilka fordra särskild
yrkesskicklighet. B. äro sjukvårds-,
gevärs-hantverkar-, hovslagar- och
hantverksman-skap. Jfr Fackman och Yrkesman.
Bestämmelseort. Uppgift om ett fartygs och
dess lasts b. skall finnas i konossementet (se
d. o.). Den angivna b. kan vara en s. k.
orderhamn, som anlöpes under resan och i vilken
befälhavaren erhåller uppgift om den slutliga
b. (sjölagens 5 kap.).
Inom den folkrättsliga blockad- och
kontra-bandsläran spelar fartygs och varas
bestämmelse- eller destinationsort en avgörande roll.
Enligt art. 19 i Londondeklarationen (se d. o.)
föreligger sålunda icke blockadbrott av natur
att berättiga till beslag, när fartyget vid
tillfället i fråga är på väg till en icke
blockerad hamn, oavsett fartygets eller lastens
senare bestämmelseort. Varor, som räknas
till ovillkorligt krigskontraband, kunna dock
beslagtagas, om de bevisligen äro bestämda
för fientligt eller av fienden besatt
område eller för fientliga stridskrafter. Det
är härvid utan betydelse om varornas
försändelse sker omedelbart eller fordrar vare sig
en omlastning eller befordran landvägen.
Villkorliga kontrabandsvaror åter kunna
beslagtagas endast å fartyg, som färdas till
fientligt eller av fienden besatt område eller
till fientliga stridskrafter, och när dessa
varor icke skola lossas i mellanliggande
neutral hamn. Fartygshandlingarna tillerkännas
principiellt, om än med vissa modifikationer,
full beviskraft i fråga om fartygens b. och
varornas lossningsplats. Genom de
krigförandes hänsynslösa tillämpning av den förut
från-fallna läran om den »fortsatta resan» (se d. o.)
kom bestämmelseorten som folkrättsligt
kriterium att under världskriget förlora i
betydelse, vilket föranledde protester från
neutrala makter, särskilt de nordiska staterna,
dock utan verkan. Jfr Blockad.
Bestämning, den filosofiska termen för det,
som populärt kallas egenskap, men ej
fattat såsom något annat än saken själv utan
såsom det, varigenom denna är vad den är.
Endast i abstraktionen kan man skilja
mellan saken och dess bestämningar. S-e.
Bestötfil, en tyngre, vanligen fyrkantig fil
för grövre filningsarbeten.
Bestötlåda (ty. Bestosslade, av bestossen,
avstöta), vanl. kallad stötlåda, ett verktyg för
hyvling av trä, klichéunderlag m. m., så att
de bli rätvinkliga, samt för liknande hyvling
ävensom »fasettering» av stereotypplattor.
Besutenhet. Besuten ansågs, enligt k. f. 6
aug. 1864, den, som med äganderätt eller
stadgad åborätt innehade minst så stor hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
