Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Besättning - Besättningslista (Bemanningslista) - Besättningstrupper - Besökare (Tullbesökare) - Bet (spel) - Bet (hebreiska) - Beta (bokstav) - Beta (teknik) - Beta (växt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
141
Besättningslista—Beta
142
enär de föra färre kanoner än dessa. Sålunda
uppgick besättningsstyrkan på ett av våra
linjeskepp på Chapmans tid (i slutet av
1700-talet) till omkr. 650 man, under det att en av
våra nuvarande l:a kl. pansarbåtar bar 300—
450 man. De stora slagfartygen ha en
besätt-ningsstyrka av 1,000—1,200 man. —
Befälhavare å handelsfartyg äger antaga och
avskeda b., och befälhavarens dispositioner
här-utinnan äro bindande för rederiet. Sjölagens
kap. 4 innehåller bestämmelser om b:s
åligganden, skyldigheter, rättigheter, på- och
avmönstring m. m. Jfr Mönstring.
3. Sammanfattningen av de å en lantgård
befintliga husdjuren av ett visst slag
(särskilt om nötkreaturen).
Besättningslista (Bemanningslista),
tabellarisk förteckning över fartygs
besättning, upptagande antal befäl, underbefäl och
manskap av olika slag och grader.
Besättningstrupper. a) De trupper, som äro
avsedda att vid ett krigs utbrott utgöra
besättning i fästningar eller andra orter av
betydenhet i hemlandet, b) De trupper, som
under krig förläggas i en fientlig fästning
eller viss del av fiendelandet, för att
segervinnaren må kunna försäkra sig om
fästningens eller landsdelens besittning (ev.
påverka fullgörandet av vissa ålagda
förpliktelser). c) De trupper, som efter ett
vapenstillestånd eller ett fredsslut förläggas inom
viss del av den besegrade statens område för
att trygga de antagna villkorens uppfyllande;
såsom exempel må nämnas tyska truppers
förläggning i Frankrike efter freden i
Frankfurt 1871 samt franska, engelska och belgiska
truppers förläggning i västligaste Tyskland
efter världskrigets slut 1918. M. B-dt.
Besökare (Tullbesökare) kallades
fordom vissa lägre tulltjänstemän,
som gingo ombord på
ankommande fartyg, innan de lade till. Även
städerna hade (från 1724) sina
besökare för att kontrollera accis
och andra liknande avgifter av
varor och fartyg. — B. kallas ock
personer, som biträda i och för
personliga undersökningar vid
fattigvården.
Bet (av fr. bête, lat. be’stia),
straff insats i spel; gå, bli b.,
förlora, misslyckas.
Bet (hebr., »hus»), förekommer
som första sammansättningsled i
många bibliska ortnamn, t. ex.
Betel, Betlehem.
Beta (Β, β), andra bokstaven i
grekiska alfabetet.
Beta. 1. Att beta
ankarkättingen innebär att lägga den kring
ett fast stöd (beting, spelnock el.
dyl.), så att den ej av sig själv
kan löpa ut. Se Beting. — 2. Att
i tekniskt syfte behandla föremål
med vissa syror m. m., se Betning.
Beta, ett växtsläkte av moll växternas familj
(Chenopodiaceae), som numera intar en plats
bland de viktigaste kulturväxterna. Alla de
hundratals nu odlade sorterna anses
härstamma från den på sandiga
havsstränder, särskilt kring
Medelhavet, växande Beta vulgaris. Som
vild har den en smal pålrot, knappt
tjockare än stjälken (var.
maritima). Sannolikt omkr. 500 år före
vår tideräkning togs denna växt
i odling av greker och romare,
vilka redan kände former såväl
med röd som med vit rot. Först
omkr. 1600 synes betan ha förts
över Alperna till Frankrike och England. Den
nyttjades då, liksom hos antikens folk,
uteslutande till människoföda. På 1800-talet
tilltog odlingen av betor oavbrutet, och de
resultat, som därvid vunnits, äro ett av de
vackraste bevisen på hur människan genom
planmässig förädling kan förändra växtarterna
i olika riktningar. Man urskiljer vanligen två
huvudtyper bland de odlade formerna:
1. Mangold el. romersk kål (B.
vulgaris, var. cicla) har en smal pålrot samt stora
blad och bladskaft, vilka ätas antingen ss.
spenat och grönkål i stuvad form eller ock
blekta såsom sallat. Den odlas i stor
utsträckning, i synnerhet i mellersta Europa, och har
genom sitt låga pris stor betydelse särskilt
för de fattigare klasserna.
2. Betor (B. vulgaris, var. rapacea)
utmärka sig alla därigenom, att roten är starkt
uppsvälld och rik på näringsämnen.
Dit-hörande former ha redan tidigt utvecklats i
tvenne riktningar, nämligen röda och vita
betor, a) Rödbetor (var. rubra)
karakteriseras genom rotens och delvis även bladens röda
Foderbetor: Barres och Eckendorfer. — Sockerbeta.
Rödbeta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
