Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betesfodring - Betesgröe - Betesmarker - Betfage - Betflugan - Bethany college - Bethell, Richard - Bethlehem - Bethlen, släkt - Bethlen, Gábor (Gabriel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Betesgröe—Bethlen, G.
150
nående av betesfodringens förmånliga
inverkan på djurens utveckling och hälsotillstånd
fordras dock, att djuren väl förberedas för
betet, dels genom att de få vänja sig vid
att även under den kallare årstiden vistas
ute och sålunda tåla väderlekens alla
växlingar, dels även genom en för övergången
till betet lämplig utfodring med mera
skrymmande och saftigt foder. Djur, som komma
direkt från varma stallar och en mera kraftig,
koncentrerad utfodring, utnyttja betet sämre
och minska ofta i vikt under den första och
bästa betestiden, som därigenom går förlorad,
då däremot väl förberedda redan från början
kunna draga full nytta av betet.
Betesfodring är ingenting nytt utan
tvärtom den mest primitiva formen för all
hus-djursskötsel. Genom den stigande
jordbruks-kulturen kom emellertid allt mer och mer av
de ursprungliga betesmarkerna att uppodlas
och betesdjuren därför att hänvisas till
ut-markerna, som dock lämnade ett alltför svagt
bete för att underhålla den höga
produktion, som den stegrade kulturen även inom
husdjursskötselns område fordrade. Man
började därför mer och mer övergå till
uteslutande stallfodring, som bättre kunde regleras
efter avkastningen och varigenom man trodde
sig kunna driva upp produktionen till det
högsta möjliga. Det onaturliga levnadssätt,
som den ständiga stallvistelsen medför, har
emellertid åstadkommit ett försvagande av
hälsotillståndet bland husdjuren, som i
förening med den allt mer och mer uppdrivna
produktionen nödvändiggjort en allt starkare
utgallring inom besättningarna på grund av
sjukdomar och abnormiteter i organismens
funktioner, såsom avtagande fruktsamhet och
sterilitet, minskad motståndskraft mot yttre
inflytanden m. m., och det är för motverkande
av dessa olägenheter, som man nu börjat
återgå till betesfodringens sundare liv. För
att betesfodring i större utsträckning skall
vara förenlig även med den intensivare
husdjursdriften, måste avkastningen från
betesmarkerna höjas genom utdikning av sanka
betesmarker, utgallring av täta hagar,
öve’–gödsling med naturlig eller konstgödning,
insåning av lämpliga foderväxter eller
anläggning av s. k. kulturbetesvallar, varigenom
avkastningen kunnat stegras från 500—800
foderenheter från goda skogsbeten till 2,500
—3,000 foderenheter per har från ordinära
kulturbetesvallar. Från ordinära betesvallar
beräknas för hela betestiden för vuxet
nötkreatur 0,5 har, för kviga 0,25 har och för
unghäst 0,5 har; från skogsmark däremot för
vuxet nötkreatur 4—8 har. Då betesmarken
avbetas olika av olika slags husdjur, är det
lämpligt att låta t. ex. hästar och nötkreatur
gå tillsammans i förhållandet 1 häst på 10—
12 kor. Om på betesmarken ej finnas
tillräckliga naturliga skydd i form av
trädgrupper och täta buskage, böra öppna skjul
uppföras till skydd mot stark solhetta och
ogynn
sam väderlek och bör även sörjas för tillgång
på gott dricksvatten. E. T. N.
Betesgröe, se Ängsgröe.
Betesmarker, se Betesfodring.
Betfa’ge, en ort på Oljebergets ö. sida
mellan Betanien och bergets krön, av traditionen
sedan 500-talet utpekad som evangeliernas B.
och betecknad som platsen, där Jesus besteg
åsnan vid intåget i Jerusalem; 1877 fann man
här en sten från korsfarartiden, vilken i bild
återgav dels denna scen, dels Jesu möte med
Marta och Lasarus’ uppväckelse (Joh. 11). Se
G. Dalman, »Orte und Wege Jesu» (2:a uppl.
1921; sv. uppl. 1918). E. A.
Betflugan (Pegomy’ia confo’rmis) är 5—6
mm lång, grå till färgen och har brunröda
ben. Den lägger äggen på undersidan av
bladen av betor, spenat och mollarter. Larverna
göra stora, blåsliknande minor i bladen, som
vissna. Två generationer anses hinna
utvecklas under en vegetationsperiod. Som
bekämpningsmedel förordas djupplöjning av angripna
fält på hösten, varjämte man genom tät sådd
bör motverka följderna av flugornas första
angrepp. I. T-dh.
Bethany college [be’peni kåTid^],
svenskamerikansk läroanstalt i Lindsborg, Kansas,
tillhörande Kansaskonferensen av
Augustana-synoden. Läroverket grundades 1881 av pastor
C. A. Swenson, som ledde det till sin död 1902.
Nuv. läroverksbyggnaden, uppförd 1887,
inrymmer även ett hundratal boningsrum för manliga
studerande; de kvinnliga bo i egen byggnad.
Anstalten omfattar även lärar- och
lärarinneseminarium samt musikkonservatorium.
Bethell [be’pel], Richard, se W e s
t-b u r y.
Bethlehem [be’plihem], stad i Pennsylvania,
U. S. A., 70 km n. om Filadelfia vid
Dela-wares biflod Lehigh; 54,149 inv. (1920).
Järnverk, sidenväverier, mindre
(naturvetenskapligt) universitet (Lehigh university), centrum
för herrnhutarna i U. S. A. med ansedda
skolinrättningar. Anlädes 1741 av greve
Zin-zendorf. Ståltrustens hemort (»B. steel»).
Be’thlen, gammal ungersk adelssläkt,
omtalad redan på 1100-talet; ägde stora
familje-gods i södra Ungern och Siebenbürgen. Gåbor
B. (se nedan) var regerande furste av
Siebenbürgen, liksom sedermera en kort tid 1629
hans bror Stefan B. Flera medlemmar av
släkten innehade på 1600-talet kanslersposten
i Siebenbürgen. Ätten fortlever ännu som en
bland Ungerns förnämsta magnatsläkter.
Be’thlen, Gåbor (Gabriel), furste i
Siebenbürgen, ung. konung (1580—1629).
Deltog lidelsefullt i sitt ungerska hemlands inre
stridigheter men tvangs slutligen att fly till
turkarna. Här vann han sultanens ynnest,
blev av honom utnämnd till furste av
Siebenbürgen och inryckte i landet i spetsen för en
turkisk-tatarisk här samt blev okt. 1613 av
ständerna vald till furste. Sönderslitet av
inre tvister och hotat av yttre fiender,
Turkiet och habsburgarna, fick Siebenbürgen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
