- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
155-156

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betiska kordilleran - Betjänte - Betlehem - Betlehemiter - Betlehemitiska barnamordet - Betmassa - Betmedel - Betmögel - Betning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155 , Betiska kordilleran—Betning 156

ütsikt över Betlehem.

Betiska kordilleran [-diljä’r-], sp. Cordillera
Penibética, se Sierra Nevada.

Betjänte, förr benämning på de i statstjänst
anställda personer, vilka nu benämnas
tjänstemän av lägre grad (se Tjänstemän).

Be’tlehem (»brödhus», nu Bét Lachm), stad
i Palestina, 8 km s. om Jerusalem; 6,658
inv. (1922), nästan uteslutande kristna. B. har
ett ståtligt läge på en förgrening av högsta
bergsryggen i Judéen och omges av rika
åkerfält, olivdungar och vingårdar. Icke långt
öster om staden tar öknen vid. B. är
Davids hemort (därför kallades det ock »Davids
stad»). Framför allt är B. känt som den
ort, dit den kristna traditionen förläde Jesu
födelse. Den kyrka, som kejsar Konstantin
330 lät bygga över grottan, vilken av
traditionen utpekades som platsen för Jesu födelse,
står ännu kvar och är ett av de förnämsta
målen i Palestina för pilgrimsskarornas besök.
Kyrkan, som bär sitt namn efter Maria, har i

Det inre av Födelsekyrkan i Betlehem.

det väsentliga behållit sitt ålderdomliga skick
orubbat. Fästningslikt höjer den sig från
ökensidan. Hopbyggd med en del kloster,
äger den numera blott en enda låg ingång
från v. under sin av korset krönta gavel.
Från absiden föra trappor ned till den som
kapell inredda »födelsegrottan». I B. finnes
ett av Svenska Jerusalemsföreningen 1922
upprättat sjukhus med svensk läkare och svenska
sköterskor. — Litt.: E. Aurelius,
»Palestina-bilder» (1913); G. Dalman, »Orte und Wege
Jesu» (2 :a uppl. 1921; sv. uppl. 1918); E. Stave,
»Israels land o. dess historia» (1918). E. A.

Betlehemlter, namn på flera katolska
ordnar, av vilka den märkligaste är den omkr.
1650 av Peter av Bethencourt stiftade orden,
som under namn av Betlehemitorden
av Guatemala el.
Betlehemsbrö-derna utövade vidsträckt
kärleksverksamhet i Spaniens amerikanska besittningar, tills
den genom ett edikt av 1820 upplöstes.

Betlehemltiska barnamordet, det i Matt.
2: 16 omtalade massmordet på alla gossebarn
intill två års ålder i Betlehem och omnejd,
verkställt på befallning av Ilerodes den store,
som ville röja ur vägen »den nyfödde
judakonungen». Ämnet har ofta behandlats av
konstnärer. Jfr Menlösa barns dag.

Betmassa, se B e t a, sp. 144, och
Sockertillverkning.

Betmedel, se Betning.

Betmögel, se Betsjukdomar.

Betning. B. vid färgning och
tygtryckning åsyftar att på fibermaterialet
anbrinera vissa ämnen, s. k. betmedel,
vilka förena sig med detta och med
färgämnena till olösliga, beständiga föreningar, som
ej kunna borttvättas, varigenom färgämnena
fixeras på fibern. Om betningsprocessens
ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free