Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beust, Friedrich Ferdinand von - Beuthen - Beuvray - Bevakning - Bevakningstrakt - Bevattning - Beveland, Noord- och Zuid- - Beveren - Beverley - Bewick, Thomas - Bevillning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Beuthen—Bevillning
172
och erhöll grevlig värdighet. Han genomdrev i
Österrike en mängd reformer i liberal anda.
Konkordatet med Rom uppsades, alla
bekännelsers likhet inför lagen erkändes,
civiläktenskap infördes o. s.v. B. fortfor att intressera sig
för bildande av ett sydtyskt förbund och hade
vid konflikten mellan Tyskland och Frankrike
1870 gärna låtit Österrike gå med Frankrike
men nödgades i följd av tyskarnas snabba
segrar bevara neutraliteten. Efter kriget sökte
han närma sig Bismarck och var gynnsamt
stämd för en vänskaplig förbindelse med
Preussen men måste avgå i nov. 1871. Sedan var
han till 1882 sändebud först i London,
därefter, från 1878, i Paris. B:s för hans
verksamhet starkt apologetiska memoarer, »Aus
drei Vierteljahrhunderten», utkommo i 2 bd
1887. Litt.: Erdmannsdörffer i »Allgemeine
deutsche Biographie», bd 46 (1902). C. H. H.*
Beuthen [båFtøn], stad i preuss.
Oberschle-sien invid gränsen till polska Schlesien. 53,238
inv. (1919). Är en av huvudorterna för
Ober-schlesiens bergsbruk och hyttedrift. Stenkols-,
järn-, zink- och galmejgruvor.
Beuvray [bövrä’], se Bibracte.
Bevakning. 1. (Bevakningstjänst.)
Sammanfattningen av de åtgärder, genom vilka
en i rörelse eller vila stadd truppavdelning
tryggas för överfall eller beredes tillfälle att
ordna sig för upptagande av strid. I första
hand vinnes detta därigenom, att man äger
kunskap om fienden och dennes förehavanden,
vartill den s. k. spaningen tjänar. Den
egentliga bevakningstjänsten utföres i det rörliga
kriget av särskilda truppavdelningar,
bevakningstrupper, utsända från
huvudkrafterna. B. under marsch kallas
marschbevakning (se Arriärgarde lo.
Avantgarde 1); under vila stående
bevakning (se F ö r p o s t). Under ställningskriget
blir b., i samma mån skyttegravarna närma
sig varandra, av mycket stor betydelse och
kräver mycket folk samt regelbundet
anordnade avlösningar. C. O. N.*
2. Åtgärder till förekommande av
överrumpling av en sjöstyrka. B. av en sjöstyrka
till ankars sker genom utposter och
patrullbåtar. En sjöstyrka under gång bevakas
genom lätta fartyg och luftfarkoster. Av
särskild vikt är numera b. mot
undervattensbåtar. De närmare bestämmelserna för b.
hemlighållas inom marinerna och finnas angivna i
vederbörliga bevakningsreglementen. ö-g.
3. Muntlig el. vanligen skriftlig anmälan,
att man uppger sig ha viss rätt. Sådan
anmälan inom bestämd tid, med eller utan
iakttagande av särskild form, är i åtskilliga fall
föreskriven som villkor för att den uppgivna
rätten ej skall förloras el. försämras.
Arvsrätt eller fordringsrätt kan sålunda vid
bristande b. bli prekluderad eller preskriberad (se
Preklusion och Preskription);
utdelning i gäldenärs konkurs tillkommer blott
de borgenärer, som i konkursen bevakat sina
fordringar (se Konkurs). Ordet bevaka
användes också i något mer omfattande
betydelse (»bevaka sin rätt», »bevaka
bortovaran-des rätt») och avser då varjehanda lagliga
åtgärder för att bevara en persons
förmögen-hetsrättigheter (jfr God man och
Testamente). C. G. Bj.
Bevakningstrakt, tjänstgöringsområde för
skogvaktare el. (å allm. skogar) kronojägare.
Bevattning, se Konstbevattning och
Översilningsfält.
Beveland [bé’følant], Noord-B. och
Zuid-B., öar i Scheldedeltat inom nederl. prov.
Zeeland. Rika sädesfält, ängar och
fruktträdgårdar. Huvudort: Goes på Zuid-B.
Beveren [béTeren], stad i Belgien,
östflan-dern, 10 km v. om Antwerpen; 12,340 inv.
(1924). Handel med lantbruksprodukter,
bryggerier, oljeslagerier.
Beverley [be’veli], stad i eng. grevskapet
York, 12 km n. v. om Hull; 13,469 inv. (1921).
Staden, som under medeltiden var betydande,
har en gotisk katedral (1200—1400-talet),
vilken anses som en av de vackraste i England.
Bewick [bjö’ik], Thomas, engelsk
trä-snidare (1753—1828), uppfinnare av trästicket
(se T r ä s n i 11 s k o n s t). Hans främsta
arbeten äro illustrationerna till »A general
history of quadrupeds» (1790) och »History
of british birds» (1809). H. W-n.
Bevillning är ett gemensamt namn på vissa,
och för närvarande de viktigaste, av svenska
statens inkomster. Regeringsformen talar, i
anslutning till sedan urgammal tid stadgade
förhållanden, om statens ordinarie och
extra-ordinarie inkomster; det är de sistnämnda,
som den också kallar bevillningar. I
regeringsformens § 60 heter det: »Till
bevillningar räknas tull- och accismedlen,
postmedlen, chartæsigillatæavgiften,
husbehovsbrän-nerimedlen samt vad varje riksdag dessutom
särskilt såsom bevillning sig åtager». I den
i varje års riksstat upptagna specifikationen
av statens inkomster anges numera efter varje
skatt eller annan inkomstkälla, som räknas
såsom b., dess karaktär av sådan. I
riks-staten för budgetåret Vz 1924—30/g 1925
upptagas följande statsinkomster såsom b.,
nämligen : inkomst- och
förmögenhetsskatt, beräknad till 135 mill. kr.,
bevillning av fast egendom samt av
inkomst 3 mill. kr.,
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter 350,000 kr., stämpel m
e-d e 1 40 mill. kr., lastpenningar 600,000
kr., tullmedel 1231/2 mill. kr., s o c k
erska 11 25 mill. kr., tobaksskatt 50 mill.
kr., brännvinstillverkningsskatt
14 mill. kr.,
rusdrycksförsäljnings-medel 15 mill. kr., maltskatt 15 mill. kr.,
omsättnings- och
utskänknings-skatt å spritdrycker 38 mill. kr. samt
överskott av postverkets rörelse
15 mill. kr. Alla bevillningar med undantag
av postmedlen äro således skatter. (Om
skatternas allm. grunder se S k a 11.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
