Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bevillning - Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter - Bevillningsberedning - Bevillningsdeputation - Bevillningsförordning - Bevillningskrona - Bevillningstaxering - Bevillningsutskottet - Bevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
’ Bevillningsavgifter—Bevis
176
med */io procent av inkomstens
beskattningsbara belopp. I motsats till inkomst- och
förmögenhetsskatten är den allmänna
bevill-ningen således icke progressiv utan
proportionell. Och medan inkomst- och
förmögenhetsskatten taxeras på det ställe, där den
skattskyldige är mantalsskriven, taxeras han
till b. för olika delar av sin inkomst på olika
orter, i fall han driver ekonomisk verksamhet
på olika orter (t. ex. äger fastighet eller
driver näring även utanför
mantalsskrivningsorten). Vid beräkning av inkomst tillämpas
numera i fråga om b. i stort sett samma
principer som vid inkomst- och
förmögenhetsskatten. I avseende på rätten till avdrag är dock
att märka den nyssnämnda bestämmelsen i
fråga om inkomst av fast egendom och
vidare, att avdrag för utskylder ej får äga rum.
Orts- och familjeavdrag uppgå i fråga om b.
endast till hälften av de belopp, vartill de
uppgå vid inkomst- och förmögenhetsskatten,
och detta har gällt även i fråga om de höjda
avdrag, som fastställts under de senare
dyr-tidsåren. Orts- och familjeavdrag, liksom de
vid bevillningstaxering åtnjutna s. k.
allmänna avdragen (för ränta å gäld m. m.), få
endast utgå å mantalsskrivningsorten.
Bestämmelserna om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering utsöndrades ur
bevillningsförordningen i samband med 1910
års skattereform och sammanfördes i en
särskild förordning (se Taxeringsnämnd).
Om övriga b. hänvisas till särskilda artiklar
rörande envar av dem. J. R. N.
Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter äro f. n. enl.
k. f. 23 okt. 1908: a) obetydlig avgift för
rätten till skogsfång och kolningsfrihet på
allmänningar; b) avgift av utländska eller
sådana i utlandet bosatta svenska handlande
och handelsexpediter, som under senaste år
icke erlagt inkomstbevillning. Avgiften utgör
f. n. (1924) 100 kr., erlagda i förskott för de
första på varandra följande 30 dagarna, och
50 kr. för varje i omedelbar anslutning
därtill kommande tidrymd av 15 dagar; c)
avgift av utlänning och i utlandet bosatt svensk,
som ger offentlig föreställning eller därvid
medverkar. Se Artistskatt. Jfr vidare
Nöjesskatt.
Bevillningsberedning, en av de nämnder,
som förr tillsattes för bevillningstaxeringen
(upphörde 1907). Se Taxeringsnämnd.
Bevillningsdeputation, se
Bevillningsutskottet.
Bevillningsförordning, se Bevillning.
Bevillningskrona. Förr skulle enl.
bevillningsförordningen för inkomst av kapital eller
arbete erläggas bevillning till staten med 1
för 100 av inkomstbeloppet. Denna procent
kallades vanl. b. Denna bevillning är nu
minskad till 1/io, men i dagligt tal begagnas
alltjämt uttrycket b. som räkneenhet för att ange
hur hög kommunalskatten är i stad, t. ex. 5
kronor för bevillningskrona i stället för 5
kronor för varje 100 kronor av den
beskattningsbara inkomsten.
Bevillningstaxering, se Taxeringsnämnd.
Bevillningsutskottet är ett av den lagtima
svenska riksdagens sju ständiga utskott och
består av 20 ledamöter, av vilka vardera
kammaren väljer halva antalet inom sig. Enligt
40 § R. O. åligger bevillningsutskottet »att
bereda alla dit från kamrarna hänvisade
frågor, som angå förändring uti föreskrifterna
om bevillnings utgörande, att förslagsvis
beräkna inkomsterna av de särskilda
bevillning-arna och att, sedan statsverkets behov blivit
utredda och bestämda, opåmint föreslå sättet
för bevillningens ökande, om det erfordras,
eller dess minskande, om sådant kan äga rum,
och i sammanhang därmed till riksdagen
avgiva förslag till bevillningsstadgar». Utskottet
har ock rätt att i bevillningsfrågor föreslå
»vad det anser billigt och nyttigt». B. arbetar
vanligen på två avdelningar, av vilka den
första företrädesvis behandlar frågor om tull- och
postbevillningen samt stämpellagstiftningen
och den andra frågor om den direkta
beskattningen. B:s inkomstberäkningar läggas till
grund för statsutskottets »finansbetänkande».
— Under frihetstiden fanns en
bevillningsdeputation, där omröstningen skedde
stånds-vis. Under perioden 1809—66 utgjordes b. av
12 led. frän varje stånd. (-1m-)
Bevis. 1. Ett klart och tydligt
ådagaläggande av ett omdömes sanning el. sannolikhet.
Detta ådagaläggande sker därigenom, att den
sats, vars riktighet skall inses, uppvisas vara
den nödvändiga följden av en eller flera
andra satser, vilkas giltighet redan förut är
insedd. Dessa satser kallas
bevisnings-grunder (fundame’nta demonstratiönis).
Bevisen indelas uti i n d u k t i v a el.
analytiska, vid vilka man från det mer
speciella sluter till det mer allmänna, och d
e-duk t i v a el. syntetiska, vid vilka man
från det mer allmänna sluter till det mer
speciella. De indelas även i direkta, vilka
ådagalägga sanningen av en sats
omedelbart ur bevisningsgrunderna, och
indirekta, vilka ådagalägga sanningen av en
sats medelbart eller genom att ur
bevisningsgrunderna uppvisa orimligheten av den
kontradiktoriska motsatsen till den sats, som
skulle bevisas. De vid bevis allmännast
förekommande felen äro att stödja sig på icke
fullt vissa grunder (petitio princi’pii) och att
göra sig skyldig till språng i bevisningens
fortgång (sa’ltus in demonstra’ndo). Ett
specialfall av »petitio principii» är
cirkelbevis, i vilket man antager såsom
bevis-ningsgrund det, som skulle bevisas, eller
något, som för sin giltighet förutsätter detta.
Ett annat specialfall därav är bevisningsfelet
att »bevisa för mycket», varom gäller regeln:
den, som bevisar för mycket, bevisar intet.
Jfr Analogibevis, Hypotetiskt
bevis, Induktionsbevis och S a n n
o-likhetsbevis. S-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
