- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
177-178

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bevis - Bevismedel - Bevära - Beväring - Beväringsmönstring - Beväringsmöte - Bex - Bexell, Carl Emanuel - Bexell, Sven Petter - Bexheda - Bey - Beyens, Eugène - Beyers, Christiaan Frederik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

177

Bevismedel—Beyers

178

2. Med b. i juridisk mening förstås grunder
för den juridiska vissheten av ett faktum, som
anföres i en rättegång till stöd för ett där
framfört yrkande. Detta b. åsyftar sålunda
att övertyga domaren om sanningen av det
anförda faktum. Det kan endast åstadkomma
historisk visshet om detta faktum, vadan
genom detsamma uteslutes icke möjligheten
men väl sannolikheten av motsatsen. Med
avseende på uppskattningen av det juridiska
beviset ha inom rättssystemen två olika
principer framträtt. Enligt den ena, den legala
bevisteorien, är domaren vid bedömandet av
förebragt bevisning bunden av vissa i lagen
givna föreskrifter i fråga om de medel, genom
vilka han får anse sig övertygad. Enligt den
andra principen, den fria bevisprövningen, är
det överlämnat åt domarens egen fria
prövning att avgöra om vissheten av ett faktum
är styrkt eller icke; han får därvid dock ej
nöja sig med grunder, som ej bibringa en
objektiv övertygelse; övertygelsen skall vara
grundad på skäl, som äro ägnade att övertyga
varje samvetsgrann och förståndig person.
Under det att den legala bevisteorien tidigare
alltifrån medeltiden varit den härskande i de
europeiska rättegångsordningarna, har efter
de stora rättegångsreformerna under
1800-talet den fria bevisprövningen alltmer trängt
igenom och behärskar nu alla moderna
rättegångsordningar. I den svenska processen
finnas i rättegångsbalken 17 kap. alltjämt
åtskilliga legala bevisregler, av vilka den
praktiskt viktigaste är förbudet att annat än
under särskilda omständigheter höra jäviga
vittnen. T. E.

Bevismedel kallas vart och ett av de
särskilda av lagen erkända medlen för att i
rättegång övertyga domaren om ett åberopat
faktum, ss. vittnen, syn, skriftligt bevis o. s. v.

Bevara. Fartyg eller båt, vars besättning
är försedd med vapen, säges vara b e v ä r a d.
— Bevära båtarna, å örlogsfartyg
kommandoord för utrustande av fartygets båtar
för strid eller landstigning.

Beväring, det i Sverige genom allmän
värnplikt till användning vid armén och flottan
uttagna manskapet. Denna benämning har
begagnats alltifrån införandet av den av 1812
års riksdag påbjudna beväringsinrättningen.
Kärnan av armén utgjordes av stamstyrkan;
härordningen vilade således på systemet »stam
och beväring». I samma mån utbildningstiden
för b. ökades, ansågs det lämpligt att frångå
den gamla benämningen »beväring» för dem,
som fullgjorde sin värnplikt. Dessa kallades
således i 1885 års värnpliktslag i stället »de
värnpliktiga», under det att ordet
»beväring-en» i samma lag och i senare lagar betecknar
de yngre krigstjänstskyldiga årsklasserna till
skillnad från de äldre, landstormen. Man hör
dock stundom ännu de värnpliktiga benämnas
»beväringen», liksom namnet går igen i
sådana uttryck som »exercera beväring» o. s. v.
Om beväringsinstitutionens utveckling, öv-

ningstidens olika längd m. m. se Sverige,
försvarsväsen. M. B-dt.

Beväringsmönstring, prövning av de
bevä-ringsskyldigas duglighet till krigstjänst, äldre
motsvarighet till nuv. inskrivning (se d. o.).

Beväringsmöte kallades intill
genomförandet av 1901 års härordning de särskilda
öv-ningsperioder, vilka avsågo
beväringsmanskapets utbildning. Efter 1901 benämndes de resp,
beväringsrekrytskola och r e p e t
i-tionsövning (regementsövning).
Enligt 1914 års härordning äro
benämningarna första tjänstgöring och
repetitions- (regements-) övning.

Bex [bä], bad- och kurort i Schweiz, Pays
de Vaud, i Rhönedalen (18 km s. ö. om
Ge-nèvesjön), 430 m ö. h.; omkr. 5,000 inv.
Svavel- och saltkällor.

BexeTl, Carl Emanuel, präst,
nykter-hetsivrare (1788—1873); sedan 1825
kyrkoherde i Rydaholm, Växjö stift. Stiftade i sin
församling 1828 en av de första
nykterhetsföreningarna i riket. Teol. hedersdoktor 1868.

BexeTl, Sven Petter, historisk
samlare (1775—1864), bror till C. E. B. Blev 1801
hovpredikant och utbildade sig efter
Lehn-bergs mönster till en mycket omtyckt andlig
talare. 1812 blev han kyrkoherde i Grimeton
i Göteborgs stift. B. fick 1822 professors titel
och blev 1830 teol. dr. Han var en flitig
historisk och arkeologisk forskare och har
bl. a. utgivit »Hallands historia och
beskrif-ning» (3 bd, 1817—19) samt (tills, m.
Ahl-qvist och Lignell) »Bidrag till svenska kyrkans
och riksdagarnas historia ur presteståndets
archiv» (1835; h. 2 av B.).

Bexheda, se Bäcksed a.

Bey [bäj], dets. som bej (se d. o.).

Beyens [be’jens], Eugène, belgisk
diplomat (f. 1855). Inträdde på diplomatbanan
1877, var resident i Teheran, envoyé i
Bukarest 1901—09 och i Berfin från 1912 till
världskrigets utbrott 1914. Han blev 1915
belgisk utrikesminister ad interim, ordinarie
1916 samt avgick aug. 1917. B. utsågs 1920
av Nationernas förbunds råd till medlem av
rapportörkommissionen för Ålandsfrågan (se
Åland) och besökte under uppdragets
fullgörande nov.—dec. s. å. Stockholm,
Helsingfors och Åland. Sina iakttagelser som
diplomat i Berlin har han skildrat i »L’Allemagne
avant la guerre» (1915). V. S-g.

Beyers [bei’oz], Christiaan Frederik,
boerkrigare o. politiker (1869—1914). Urspr.
advokat, avancerade han i boerkriget (1899—
1902) från simpel soldat till general. Vid
fredskonferensen i Vereeniging 1902 var han
ordf, och blev 1907 den förste talmannen i
Transvaals lagstiftande församling. Han blev
1909 befälhavare för Sydafrikanska unionens
trupper men nedlade denna befattning i sept.
1914 efter världskrigets utbrott. B. satte sig
i okt. i spetsen för boerresningen i v.
Trans-vaal, men hans trupper blevo slagna av Botha
vid Rustenburg 27 okt. och nära Bloemhof 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free