Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beza el. de Bèze, Théodore - Béziers - Bézique - Bezirk - Bezoar, Bezoar- - Bezold, Friedrich von - Bezold, Karl - Bezsonov, Pjotr Aleksejevitj - Bezwada - Bezzenberger, Adalbert - Bhagalpur - Bhagavadgita - Bhagavant - Bhagavata - Bhagavata-Purana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Béziers—Bhagavata—Purana
182
professor i grekiska i Lausanne och 1558 teol.
professor i Genève. B. försvarade vid
religionsmötet i Poissy 1561 kraftigt
hugenotter-nas reformerta lära, var 1562—63 hugenottisk
fältpräst och valdes efter Calvins död 1564
till president i konsistoriet i Genève. Han stod
till sin sena ålderdom i spetsen för reformerta
kyrkan. Bland B:s
skrifter märkas ett
flertal dramer över
gammaltestamentliga
ämnen, en kritisk
edition av N. T., en
levnadsteckning över
Calvin (»Vita Calvini»,
1575) och rimmade
parafraser över
Psalta-ren, som vunno stor
spridning; de ha
utgjort grundvalen för
den reformerta
kyrko
sången. Litt.: Baird, »Th. B.» (1900); »Th. de
Bèze» (minnesskrift, Genève 1905). J. Hdr.*
Béziers [bezie’], stad i Sydfrankrike,
de-part. Hérault, ej långt från medelhavskusten
(15 km) vid floden Orb och Canal du Midi;
56,008 inv. (1921). Är huvudort i ett av
Bas-Languedocs rikare vindistrikt och har
betydande handel med röda och vita muskatviner,
brännvin, spannmål och boskap. — B. är
romarnas Beterrae. Dess medeltida blomstring
ödelädes 1209 under albigenskrigen.
Bézique [bezi’k], se B e s i c k.
Bezirk [-tsi’rk], ty., krets, distrikt,
förvaltningsområde (jfr Regierungsbezirk); i
Österrike även jurisdiktionsområde för en
kretsdomstol (Bezirksgericht).
Bezoär, B e z o ä r-, se B e s o a r(-).
Bezold [bè’tsålt], Friedrich von, tysk
historiker (f. 1848). Blev professor i historia
vid universitetet i Erlangen 1884 och i Bonn
1896. Bland B:s skrifter märkas »König
Sieg-mund und die Reichskriege gegen die
Hussi-ten» (3 bd, 1872—77) och »Geschichte der
deutschen Reformation» (1890; i Onckens
samlingsverk). B. har utgivit »Briefe des
Pfalz-grafen Johann Kasimir» (2 bd, 1882—84).
Bezold [bè’tsålt], Karl, tysk assyriolog
(1859—1922), professor i Heidelberg, utgivare
från 1886 av Zeitschrift für
Assy-riologie. Bland hans hundratals
skrifter må nämnas:
»Kurzge-fasster Überblick über die
babylo-nisch-assyrische Litteratur» (1886),
»Catalogue of the cuneiform
tab-lets in the Kouyounjik collection
of the British museum» (5 bd, 1889
—99), »Oriental diplomacy» (1893)
och »Nineve und Babylon» (1903).
Hans stora »Wörterbuch» blev ej
avslutad. S. H-r.
Bezsonov [beså’nåf], Pjotr
Aleksejevitj, rysk
språkforskare (1828—-98). Först
bibliotekarie vid Moskvas
universitets
bibliotek, från 1879 professor i slaviska språk
vid Charkovs universitet, utgav B.
förtjänstfullt en rad samlingar av rysk, bulgarisk och
serbisk folkpoesi. A. Kgn.
Bezwada, stad i Brittiska Indien, prov.
Madras, vid floden Kistnas nedre lopp; 44,159
inv. (1921). Centrum för Kistnas vidsträckta
bevattnings- och kanalsystem; järnvägsknut.
Klipptempel och gamla hinduiska pagoder.
Bezzenberger [bäTsen-], Adalbert, tysk
filolog (f. 1851), ord. professor i sanskrit och
indoeuropeisk språkvetenskap i Königsberg
1880—1921. Är en bland de främsta kännarna
av letternas och litauernas språk och
urhistoria och har därom bl. a. skrivit
»Geschichte der litauischen Sprache» (1877),
»Li-tauische Forschungen» (1882) och »Lettische
Dialektstudien» (1885). B. utgav 1876—1906
tidskriften Beiträge zur Kunde der
indoger-manischen Sprachen, som därpå sammanslogs
med Zeitschrift für vergleichende
Sprach-forschung, i vars redaktion B. ingick.
BhagaTpur, stad i n. ö. Brittiska Indien, vid
Ganges och järnvägen Kalkutta—Delhi, prov.
Behar och Orissa; 68,878 inv. (1921).
Bomulls- och sidenfabrikation. Är huvudort inom
det rika jordbruksdistriktet B. och avsätter
spannmål, främst ris, och indigo.
Bhagavadgltä [-gi’-] (»Herrens, d. v. s.
Kris-nas, sång»), en lärodikt av betydande längd,
urspr. säkert en självständig text men
sedermera inlagd som episod i hjältedikten
Ma-häbhärata (se d. o.). Den torde härstamma
från tiden omkr. 200 f. Kr. eller tidigare men
föreligger nu i en senare, omredigerad form.
Dess religiösa grundidé är hängivande åt
gudomen (bhakti, se d. o.). Ur kärleken till Gud
uppstår sedermera kunskap om honom, och
dessa båda i förening leda till frälsning från
återfödelse och till evig salighet. B., utan
tvivel sanskritlitteraturens mest lästa bok,
är till större delen avfattad på ett upphöjt,
ofta sublimt poetiskt språk, övers, av K. F.
Johansson i »Främmande religionsurkunder»,
II: 1 (1907—08). J. Ch-r.
Bha’gavant, se K r i s n a.
Bhagavata, se K r i s n a.
Bhägavata-Puräna, se Indiens språk
och litteratur.
Utsikt över Béziers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
