Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bhagirathi - Bhakti - Bhamo - Bhandarkar, sir Ramkrishna Gopal - Bhar - Bharatpur, Bhartpur, Bhurtpore - Bharavi - Bhartrihari - Bhat el. Charan - Bhatgaon - Bhatti - Bhaunagar, Bhavnagar - Bhavabhuti - Bhiksu - Bhil - Bhilsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Bhagirathi—Bhilsa
184
Bhäglrathl [-gi’-], en källflod till Ganges (se
d. o.); även en av dess mynningsarmar.
Bha’kti (skt, »hängivenhet», särskilt åt
gudomen), ett känslans hängivande åt guden,
som uppstår först sedan man med förståndet
lärt känna hans väsen. Bhaktimärga
(»hängivenhetens väg») är den riktning inom
hinduismen, som anser bhakti, »hängivenhet,
kärlek (till guden)», vara medlet att vinna
salighet; sålunda står denna riktning i
motsats mot karmamärga (»offrens väg»), den
vediska ritualismen, och jnänamärga
(»kunskapens väg»), den ortodoxa och heterodoxa
metafysiska spekulationen. Till bhaktimärga
räknas alla de visnuitiska och krisnaitiska
sekterna (omkr. 150 mill.) samt en hel del
av de sivaitiska. Jfr Hinduism. J. Ch-r.
BhaTno, stad i övre Burma vid Irawadi;
omkr. 10,000 inv. Är ändpunkt för
ångbåts-farten på Irawadi och upplagsplats för
karavanhandeln med Kina (Yün-nan).
Gränsgarnison. Talrika kineser.
Bhandarkar, sir Ramkrishna Gopal,
indolog (f. 1837), prof, i sanskrit m. m. 1855
—93 i Bombay, senare i Poona. B. är den
mest betydande sanskritist i modern mening,
som Indien hittills frambragt. Särskilt märkes
hans mästerliga framställning av de visnuitiska
och sivaitiska religionerna i »Grundriss der
indoarischen Philologie» (1913). J. Ch-r.
Bhär, handelsvikt, se Bahar.
Bhara’tpur, Bhartpur, Bhurtpore,
brittisk-indisk vasallstat i Rajputana, n. v.
Främre Indien, intill gränsen av Förenade
provinserna; 5,133 kvkm, 496,437 inv. (1921).
Landet är slätt med smärre höjder, klimatet
hett och torrt, stora delar under
konstbevattning. Invånarna (jater) äro hinduer. —
Huvudstaden, Bharatpur (65,609 inv.; 50 km
v. om Agra), driver livlig handel med salt.
Bhäravi, indisk skald från början av
600-talet e. Kr. B. har författat konsteposet
»Kirä-tärjuniya», behandlande den episke hjälten
Ar-junas strid med den till en kiräta (»vildman»)
förklädde guden éiva; ty. övers, av Cappeller
(1912). J. Ch-r.
Bha’rtrihari, indisk skald o. grammatiker,
som antages ha levat under förra delen av
600-talet e. Kr. Är Indiens mest betydande
sentenslyriker. Under hans namn gå trenne
samlingar epigrammatiska och sententiösa
dikter, behandlande niti (»levnadsvishet»),
sringära (»erotik») och vairägya
(»resignation») ; att ej alla dikterna härstamma från
B. torde vara säkert. J. Ch—r.
Bhät el. C h ä r a n (»vandrande sångare»),
namn på en kast i n. Indien med omkr. 400,000
medl. De äro kringvandrande sångare eller
barder och genealoger hos furste- och
adelsfamiljer. J. Ch-r.
Bhätgäon [bä’t-], stad i Nepal, Främre
Indien, nära Katmandu, 1, 200 m ö. h., i Himalaja;
omkr. 30,000 inv. Bramanska och buddistiska
skolor. B. var några århundraden en
självständig stat; underkuvades 1769 av gurkhas.
Bhakti, indisk skald, trol. från 600-talet e.
Kr. Hans diktverk, det s. k. Bhatti-Kävya,
behandlar sagorna om Rama (se d. o.) i en stil,
som avser att ge exempel på grammatiska
och retoriska regler. Det har därigenom fått
anseende som språklig auktoritet.
Bha’unagar, Bhavnagar, vasallstat i n. v.
Främre Indien, presidentskapet Bombay, på
västra sidan om Cambayviken; 7,407 kvkm,
426,404 inv. (1921). Huvudstaden B., 59,392
inv., är hamnstad för halvön Kathiawar;
livlig bomullsexport och bomullsindustri.
Bhavabhüti, indisk skald från förra
hälften av 700-talet e. Kr. Två dramer av B.,
»Mahävlracarita» (»hjältens öden») och
»Utta-rarämacarita» (»Ramas senare öden»; eng.
övers, av Belvalkar i »Rama’s later history»,
1915), ha motiv ur Ramasagan.
»Mälatimäd-hava» är ett fantasistycke med stark anklang
till samtida litteratur. B. anses vara Indiens
förnämste dramatiker vid sidan av Kalidasa,
men han är vida mera lyriker än
dramatiker. J. Ch—r.
Bhi’k§u (skt, »tiggare», »tiggarmunk»),
benämning dels på en braman i hans sista
lev-nadsstadium, då han avstått från all egendom
och livnär sig av allmosor, dels på en
buddistisk munk, vilken — åtminstone i teorien —
alltid skulle livnära sig av allmosor. J. Ch-r.
Bhll (betyder möjl. »bågskytt», jfr tamul.
vil, »båge»), namn på en icke-arisk stam i
Främre Indien, räknande bortåt U/2 mill.
medlemmar och huvudsakligen bosatt i delar
av presidentskapet
Bombay (omkr.
halva antalet), i
Rajputana och i
Central India. Då de
sedan länge
bortlagt sitt urspr.
språk, är det oklart
om det tillhörde den
dravidiska
språkgruppen eller de
s. k.
mundä-språ-ken. Deras nuv.
dialekt, b h i 1 ä, är
blott en avart av
de ariska språken
i de trakter de
bebo. De äro små
men välväxta, ha
bred näsa och mycket mörk hy. De ägna sig
numera mest åt jordbruk, äro ytterst skickliga
skogsmän och jägare och voro fordom i vissa
trakter mycket fruktade stigmän. Sin
ursprungliga primitiva religion ha de i stor
utsträckning övergivit och mestadels anslutit
sig till hinduismen; ett mindre antal är
muhammedaner. J. Ch-r.
Bhllsä [biT-] (skt Vidisä), stad i staten
Gwalior (Central India). Bekant genom den
mängd buddistiska stüpa’s (relikhögar), som
påträffats i trakten och varav de märkligaste
finnas i Sanchi. De torde mestadels
härstam
Bhilkvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
