Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bhilsa - Bhiwani - Bhoja - Bhopal - Bhot el. Bhota - Bhrigu - Bhuta - Bhutan (Bhotan) - Bi- - Bi (kemi) - Bi (lägga bi) - Bi (insekt) - Biafrabukten - Biała - Białowiezskogen - Białystok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Bhiwani—Bialystok
186
ma från 200- och 100-talet f. Kr. Jfr
Cun-ningham, »The Bhilsa topes» (1854). J. Ch-r.
Bhiwäni, stad i n. v. Främre Indien, prov.
Punjab, 110 km v. om Delhi; 33,270 inv. (1921).
Handel med socker, kryddor, salt, metaller.
Bho’ja, namn på flera indiska konungar
från såväl sago- som historisk tid. Den mest
berömde är B. III eller Bhojadeva, som
omkr. 1018—60 regerade i Malwa.
Bhopäl [bo’-], dels ett brittiskt agentskap i
Central India, Främre Indien, dels den största
bland dithörande lydstater. Denna har en
areal av 17,875 kvkm; 692,448 inv. (1921).
Norra delen högslätt, i s. Vindhyabergen och
på gränsen floden Narbada. Befolkningen
hinduisk men härskarätten muhammedansk.
Huvudstad Bhopal (45,094 inv., 1921). — B.
grundades i början av 1700-talet av en afgan
i Stora Moguls tjänst, Dost Muhammed kan,
vars ätt alltjämt regerar där; sedan 1847 har
B. styrts av kvinnliga härskare med titeln
begum. B. räknas till Indiens bäst styrda
inhemska stater.
Bhot el. B h o t a, namn på en tibetansk
folkstam, som bebor höglandet på Himalajas
norra sida och en del av de högsta
sträckningarna åt söder. Denna folkstam är starkt
uppblandad med hinduiska element.
Bhri’gu, namn på en urgammal indisk siare
av gudomligt ursprung och hans
efterkommande; de spela i indisk mytologi ungefär
samma roll som Prometheus i den grekiska.
Bhüta (skt, eg. perfektpart, av bhü, »vara,
bliva»), i ind. mytologi namn på demoniska
väsen, särskilt farliga och illasinnade sådana.
I nyindiska språk betecknar ordet bhüt dels
demon i allmänhet, dels speciellt gastar av
självmördare, som anses särskilt farliga. J. Ch-r.
Bhutän (B h o t ä n), stat i Främre Indien,
på södra sluttningen av östliga Himalaja;
50,000 kvkm, omkr. 250,000 inv. Norra delen
upptages av några bland Himalajas högsta
kedjor, den södra av dess förberg. Landet är
rikt vattnat av bifloder till Brahmaputra. På
sluttningarna i mellersta berglandet odlas ris,
majs, hirs och silke. Förnämsta exportvaror
äro vax, mysk, ull och ponnyer. Textilvaror
och svärd tillverkas. Språket är en dialekt
av tibetanska, vilket senare användes som
skriftspråk; religionen är till namnet buddism
men i verkligheten mestadels åkallan av
demoner och offer till dem. — Landets största
stad är Punaka, härskarens vinterresidens;
om somrarna bor han i Tashichödzong.
B:s ursprungliga invånare, tephüs,
underkuvades för omkr. 200 år sedan av tibetanska
krigarhorder, och dessas avkomlingar utgöra
nu landets härskande klass. B:s förbindelser
med engelsmännen började på 1770-talet, och
1865 kom landet under effektiv kontroll av
indiska regeringen. De 18 s. k. duärs
(pass-områden i söder), tidigare ockuperade av B.,
avträddes därvid till Indien. Sedan 1500-talet
styrdes B. av en andlig och en världslig
härskare, Dharm-raja och Deb-raja, men denna
styrelseform avskaffades 1907, då den
gemen-samme innehavaren av dessa värdigheter
nedlade dem och en av landets hövdingar (penlos),
sir Ugyen Wangchuk, utsågs till ärftlig
maha-raja av B. Genom ett fördrag av 1910
överlämnade han åt indiska regeringen att
handhava B:s yttre förbindelser mot ett betydande
årligt understöd. — Litt.: J. C. White,
»Sik-kim and B.» (1909).
Bi-, lat. förstavelse, av bis, två gånger,
motsvarar två-, dubbel-. (Vid sammansättningar
med bi- här nedan upprepas av utrymmesskäl
ej denna härledning.)
Bi, kemiska tecknet för en atom vismut.
Bi. L ä g g a b i är att under hårt väder
till sjöss stäva sjön, d. v. s. hålla förskeppet
upp mot vinden, och minska farten,
varigenom fartyget kommer att lida mindre av
sjöhävningen och att frestas mindre hårt. —
Lägga bi, dre ja bi, brassa på
stång, med seglens tillhjälp avsevärt
minska eller upphäva fartygets fart. Därvid
lägges fartyget bidevind, varefter vissa segel
»brassas back». En båt lägges bi genom att
man lovar och halar an något eller några
försegels skot till lovart. Jfr Back 2.
Bi, insekt, se Bifamiljen och Bin.
Bia’frabukten, den östligaste delen av
Gui-neabukten mellan Nigermynningen och Kap
Lopez.
Biala [bja’a>a], 1. Namn på polska floder,
däribland a) en biflod till Dunajec i v.
Gali-zien och b) en liten biflod till Weichsel, 65
km v. om Krakau, förr gränsflod mellan
österrik. Schlesien och Galizien. — 2. Polsk
stad, 40 km v. om Brest-Litovsk; 12,966 inv.
(1921). — 3. Polsk stad vid Weichsels biflod
Biala, mitt emot Bielsko (se d. o.).
Bialowiezskogen (po. Bialowieska puszcza),
skogsområde i n. ö. Polen (förra ry. guv.
Grodno) inom vojevodskapet Bialystok, omkr.
1,000 kvkm, intill världskriget underhållet som
urskogsområde och kejserlig jaktpark. Skogen
betäcker en högslätt, som i n. har många
träsk och genomströmmas av floderna Narew,
Narewka och Lesna. Största delen (4/5) är
barrskog. Främsta storvilt var intill
världskriget och revolutionen visenten, som nu är
utrotad. Dessutom förekommo björnar, vargar,
lodjur, vildsvin och älgar. Mitt i B. ligger
förra kronbyn Bialowieza vid Narewka
(järnväg från Bielsk i v. n. v., 82 km) med ett
jaktslott, byggt av August III av Polen. J. F. N.*
Bialystok [bja<oystå’k]. 1. Vojevodskap i
n. ö. Polen kring Narew invid Östpreussen
och Litauen; 32,518 kvkm, 1,302,259 inv. (1921).
— 2. B. (ry. Bjelostok), stad i n. ö. Polen,
75 km s. v. om Grodno, huvudstad i
vojevodskapet B.; 76,971 inv. (1921). Järnvägsknut
på linjen Warschau—Petersburg;
industricentrum för yllevaror. Mest judisk befolkning
och talrika synagogor. — B. ingick i ryska
fästningssystemet (2:a linjen) och togs under
världskriget av tyskarna 26 aug. 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
