Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biancavilla - Bianchi, Friedrich von - Bianchini, Artur August Teodor - Bianco, Bartolommeo - Biarritz - Bias - Bibars I el. Beibars I - Bibbiena, släkt - Bibbiena, Bernardo Dovizi da - Bibel, Bibeln - Bibelforskaren - Bibelforskning - I. Textkritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Biancavilla—Bibelforskning
188
Biancavflla, stad på sydvästsluttningen av
Etna, Sicilien; 15,743 inv. (1911). Odling av
säd, bomull, frukt.
Bianchi [bia’nki], Friedrich von,
österrikisk general (1768—1855). Deltog från 1792
i revolutionskrigen och krigen mot Napoleon
och slog 2—3 maj 1815 i grund Murat vid
To-lentino, varpå han 20 maj s. å. i Casalanza
ingick en konvention om huset Bourbons
åter-uppsättande på Neapels tron. Av konung
Ferdinand av Neapel upphöjdes han s. å. till
hertig av Casalanza.
Bianchini [ki’ni], Artur August
Teodor, målare (f. 1869 18/10), har sitt
huvudområde i motiv från Stockholms utkanter och
främst från skärgården och havet, ofta i skarp
och klar färghållning. G—g N.
Bia’nco, Bartolommeo (d. 1657), ital.
arkitekt, verksam i Genua, där han bl. a.
byggde det ståtliga, 1623 påbörjade
jesuitkollegiet, numera universitetspalats.
Utsikt över Biarritz. Flygfotografi.
Biarritz [biari’ts el. biari’s], stad och
badort i sydvästligaste Frankrike vid
Biscaya-bukten, depart. Basses-Pyrénées, 8 km v. om
Bayonne; 18,353 inv. (1921). Internationell
badort med vacker badstrand nedanför branta
klippor och med fri utsikt över spanska
bergskedjorna i s. Klimatet milt och jämnt. B.
bragtes på modet under andra kejsardömet.
— B. uppsökes av skrofulösa patienter men
bör undvikas av lungsiktiga. Ln.*
Bias, en av Greklands sju vise, från Priene
i Karien, levde omkr. 570 f. Kr. Från B.
härrör ordspråket »Jag bär med mig allt, vad
jag äger», ett uttryck för den vises
oavhängighet.
Bibars I el. B e i b a r s I, mamluksultan i
Egypten 1260—77 (d. 1277), se Egypten,
historia.
Bibbie’na, ital. konstnärssläkt, se Bibien a.
Bibbie’na, Bernardo Dovizi da,
kardinal (1470—1520). Bördig från staden B. i
ö. Toscana, var B. ungdomsvän till Leo X,
vars val till påve han främjade. Mest känd
som gynnare av Rafael, som målat ett
porträtt av B., samt som författare till den
skabrösa komedien »La Calandria», byggd på
motiv från Plautus. Litt.: T. o. W. Söder
-hjelm, »Italiensk renässans» (1907).
Bibel, Bibeln (av grek. bibli’a, böcker) är
den vanliga benämningen på samlingen av
kristenhetens heliga skrifter, sådana de
föreligga fördelade i Gamla testamentet och Nya
testamentet. Beteckningen bibli’a på denna
skriftsamling härrör från 400-talet.
Benämningarna G. T. och N. T. förekomma redan
hos Tertullianus (slutet av 100-talet); det
latinska »testamentum» återger det grek,
dia-théké (testamente, anordning, även förbund),
vilket hos Tertulliani samtida Clemens
Alex-andrinus uppträder som benämning på det
gamla och det nya förbundets skrifter.
Om de handskrifter, som ligga till grund
för vår kännedom om G. T :s och N. T:s
innehåll, se Bibelhandskrifter; om arbetet
på att genom jämförande granskning av dessa
söka tränga till en så noggrann uppfattning
som möjligt av textens
ursprungliga lydelse se Bibeltext; om
de bibliska böckernas
sammanförande till en från andra skrifter
avgränsad, för kyrkan normerande
samling (en kanon) se
Bibelkanon; om deras överflyttande
till olika språk se
Bibelöversättningar. För forskningen
ha bibelns böcker utgjort ett rikt
givande men ock svårbehandlat
objekt; om olika grenar av denna
bibelvetenskap se
Bibelforskning, Biblisk arkeologi,
Biblisk inledning och B i
b-1 i s k t e o 1 o g i. E. A.
Bibelforskaren, en i Uppsala
utkommande tidskrift för
skrifttolkning och praktisk kristendom,
har redigerats av O. F. Myrberg 1884—99,
J. A. Ekman 1900 och av E. Stave sedan 1901.
Bibelforskning är den vetenskap, som har
bibeln till föremål och därvid, i syfte att vinna
en riktig uppfattning av dess skrifter och den
historia de återge, brukar samma kritiska
undersökningsmetoder, som eljest gälla för
mänskliga skriftverk från gångna tider. Då
traditionen förmedlats av handskrifter, uppstår den
frågan, om vi verkligen äga den ursprungliga
texten bevarad; därur framgår
nödvändigheten av textkritik. Vidare inställer sig frågan
om de olika skrifternas ålder och härkomst,
litterära art, enhetliga ursprung eller
sammansättning ur olika källor, slutligen deras
värde för att giva en bild av den historiska
verkligheten; dessa frågor leda till den
litte-rär-historiska kritiken. Ett sista mål blir
alltid för b. att söka ge en positiv skildring av
de historiska och kulturella förhållanden och
den religiösa utveckling, som återspeglas i
bibelns böcker (se Biblisk arkeologi,.
Biblisk inledning och Biblisk t e
o-1 o g i)-
I. Textkritik, a) Gamla testamen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
