Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibelforskning - II. Litterär-historisk kritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Bibelforskning
194
samt i den senares lärjunge, den på sin tid
som exeget särskilt inflytelserike J. G. E i c
h-h o r n (d. 1827). Ett ivrigt litterär-kritiskt
arbete bedrives nu. Faran för torr, lärd
kri-ticism är förebyggd i den estetisk-poetiska
uppfattning och uppskattning av den
gammaltestamentliga litteraturen, som fyller J. G.
H e r d e r s (d. 1803) åskådning. Med djup
förståelse och sympati för det folkligt
ursprungliga i G. T. vet han att leva sig in
i dess ande och göra dess skatter på ett nytt
sätt tillgängliga. Längre fram (i början av
1800-talet) vidgar W. M. L. De Wette (se
d. o.) synkretsen genom att med den litterära
kritiken förena även en starkt utpräglad
re-ligionshistorisk betraktelse. Israels religion
ställes energiskt in under utvecklingstankens
synvinkel och avspeglar en stegring från lägre
till högre föreställningsformer. En liknande
uppfattning präglar ett senare arbete (1835)
av W. V a t k e (d. 1882), kännetecknat av en
genial, samlad syn på Israels hela religiösa
utvecklingsgång. Från strängt ortodoxt håll
blir De Wettes och Vatkes kritiska
ståndpunkt häftigt angripen. Främst i ledet bland
förkämparna för den gammalprotestantiska
inspirationsläran står W. Hengstenberg
(d. 1869). Emellertid förberedes jordmånen
för kritikens genombrott under senare
hälften av 1800-talet, då ett par för vår egen
tids åskådning bestämmande arbeten se
dagen. Det ena är K. H. G r a f s (d. 1869)
»Die geschichtlichen Bücher des Alten
Tes-taments» (1866). Den hos Vatke
framträdande, redan förut (1833) av E. R e u s s (d.
1891) uttalade idén, att den stora prästerliga
lagstiftningen i Pentateuken, vars mosaiska
eller i varje fall tidiga ursprung förut ej
betvivlats, först tillhör en sen, efterexilisk (=
efter babyloniska fångenskapen) tid, och den
därav följande omkastningen i hela
betraktandet av Israels historiska utveckling, få i Grafs
arbete en klar och konsekvent utgestaltning.
Holländaren A. Kuenen (d. 1891) förfäktar i
sitt arbete »De godsdienst van Israel» (1869—
70) samma ändrade syn på Israels historia. Men
framför allt får Grafs hypotes en stark
ställning inom vetenskapen genom Julius
Well-h au sen (d. 1918). I sina djupgående
undersökningar av Hexateuken och sin stora
»Ge-schichte Israels» (bd I, 1878) ger han i
glänsande framställning en stor, genomförd bild
av Israels utvecklingsgång, sådan den
avspeglas i dess litteratur. Två epoker framträda
här, skarpt åtskilda: den förexiliska periodens
Israel och den efterexiliska rituella
judendomen. En stor del av G. T:s kanon utgör
produkter av denna senare epok och är ett
uttryck för hur den betraktat Israels äldre
historia men får icke fattas som autentiska
urkunder från denna historia själv.
Well-hausen har fått ett utomordentligt inflytande.
En kritisk skola med radikalare färg har
vidare i enskildheter utformat hans
grundidé (t. ex. B. S t a d e, R. S m e n d, C. H.
C o r n i 11, H. Gunkel, kommentarverken
av N o w a c k, Marti m. fl.). Men även
hos mer konservativt lagda forskare har
kritiken, sådan den i sina grundsatser och
resultat kommer fram hos Wellhausen, vunnit
gehör. Så kan man spåra verkan av hans
idéer hos skotten S. Driver, i
Sträck-Z ö c k le r s kommentarverk, hos O e 111 i, v.
O r e 11 i, Kautzsch m. fl. Frukterna av
bibelforskningens landvinningar under
1800-talete senare hälft ha klart och anderikt
skänkts nordens forskning i dansken F.
B u h 1 s (se d. o.) arbeten. I vårt land bröts
väg för den kritiska riktningen främst av
E. Sta ve och S. Fries (d. 1914) i ett
flertal arbeten. — Avgjorda vedersakare ha väl
alltjämt funnits, men man kan tryggt påstå,
att det vetenskapliga framsteget i
gammaltestamentlig forskning icke är att söka hos
dem. Hur mycket än »wellhausenianismen»
i enskildheter kan uppfordra till
efterpröv-ning och rättelse, söker sig dock nu för tiden
allt vetenskapligt värdefullt arbete med de
gammaltestamentliga skrifterna tillbaka till
det väsentliga i den bild av Israels och G. T:s
tillkomsthistoria, som 1800-talets ovan
skisserade kritiska arbete frambragt. Denna bild
utesluter ingalunda utan kan väl trivas med ett
kraftigt framhållande av den gudomliga
uppenbarelsens verklighet i historiens förlopp.
Icke minst det uttryck, som det moderna
bibelkritiska arbetet fått i norden, har
vittnat om huru forskningen kan
genomträngas såväl av uppenbarelse- som av
utvecklingstanken. Vår egen tid kan som en
stor vinst för den gammaltestamentliga
forskningen betrakta de nya religionshistoriska
perspektiv, som öppnats, icke minst genom
utsikten att kunna insätta Israel i dess
riktiga förhållande till babylonisk religion. Mot
åtskilligt misskännande därvid av bibelns och
den israelitiska religionens originalitet har en
naturlig reaktion inträtt, som fasthåller
denna originalitet såsom en påvisbar verklighet.
B) Nya testamentet. Ett kritiskt
arbete med N. T:s skrifter med hänsyn till
frågorna om dessas ålder, äkthet, integritet och
historiska värde skulle inom den gamla
kyrkan ha haft gynnsamma yttre förutsättningar.
Den tradition, som kunde berätta något om
skrifternas ursprung, var ännu färsk; hela
den kulturvärld, inom vilken man levde, var
ännu den, som sett skrifterna uppkomma.
Dock saknade den fornkristna kyrkan
möjlighet till ett verkligt fritt, kritiskt bedö
mande av skrifternas rent historiska
problem. Synpunkten på skrifterna såsom heliga,
av Guds ande ingivna var till den grad den
härskande, att den icke vid sin sida gav plats
åt därav obundna historiskt kritiska frågor.
Under medeltiden tryggade man sig så odelat
vid kyrkans auktoritet, att ‘ det icke heller
då fanns jordmån för ett kritiskt arbete.
Först det under humanismens tid vaknande
intresset för antiken, dess språk och litte-
III. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
