Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibelforskning - II. Litterär-historisk kritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Bibelforskning
196
ratur röjde väg för ett dylikt arbete;
Erasmus Rotterdamus gjorde ej blott den
ny-testamentliga texten i tryck tillgänglig utan
gav ock impulser åt forskningen genom
kritiska anmärkningar rörande flera
nytesta-mentliga skrifter. Reformationen innebar en
religiös förnyelse och sysslade icke med
vetenskaplig kritik av bibelns böcker. Det är icke
heller någon historiskt orienterad kritik, som
talar i Luthers bekanta omdömen om
Jakobs-brevet och Uppenbarelseboken, vilka han ej
sätter högt. Men när reformationen energiskt
hänvisade den enskilde till den religiösa
källåder, som i bibeln bragts i dagen, så kom
detta religiösa sysslande med skriften också
att främja ett rent vetenskapligt studium.
Tyvärr kom dock den möjlighet, som här
yppades, icke att bli verklighet i
protestantismens närmast följande skede. Detta
kännetecknades — trots all genom enskilda
teologer fördjupad historisk kännedom om
bibelns värld — av en genomgående
tendens att i bibelns böcker se en åtskillnadslös
enhet och behandla dem framför allt som en
arsenal, varur man hämtade vapnen i de
dogmatiska fejderna. Först den värdesättning,
som under 1700-talet kom de kristna
urkunderna till del såsom skriftalster av
människohand, medförde en bestämd ändring häri.
Redan i slutet av 1600-talet hade den katolske
lärde R. Simon i sina verk över såväl G. T.
som N. T. brutit väg för en från traditionella
meningar fri behandling av hithörande frågor.
Och under rationalismens tidsålder sökte man
energiskt hävda rätten till en obunden
prövning av skrifternas ursprung, på samma gång
som intresset skärptes för det tidshistoriska,
det nationellt och lokalt färgade i skrifternas
innehåll, först och sist i Jesu framträdande.
J S. Semlers arbete om »fri undersökning
av kanon» (1771—75) förtjänar här särskilt
att nämnas. Mot slutet av 1700-talet tog man
med iver fatt på problemet om de tre första
evangeliernas förhållande till varandra. Om
också de olika lösningsförsöken ej visade sig
hållbara, så bidrogo de dock till att belysa
ouppmärksammade och dunkla områden och
voro betydelsefulla steg framåt mot den
uppfattning, som under 1800-talet slog igenom.
Emellertid hindrades rationalismen genom sin
ävlan att ur texterna alltid hämta fram de
»förnuftsenliga» sanningarna rätt mycket från
att uppnå en rättvis historisk bild.
Det intresse för en undersökning av N. T.
och kristendomens äldsta historia, som
1700-talet lämnat i arv, fortlever sedan under
1800-talet och tar sig uttryck i en
uppblomstrande, särskilt inom tysk teologi synnerligen
livlig verksamhet på bibelvetenskapens
område. Bland teologer, som genom omfattande
kritiska arbeten förde forskningen framåt,
böra från århundradets förra hälft W. M. L.
De Wette och E. Reuss framhållas. I
en utpräglat radikal strömfåra kommer
evangeliekritiken i D. F. S t r a u s s’ arbete
»Leben Jesu kritisch dargestellt» (1835—36)
med dess förklaring av alla berättelser om
under som myter och den ytterliga begränsning,
som sker av evangeliernas historiska
källvärde; Bruno Bauer tager (1840) ännu
ett steg och låter Jesus själv bli en myt.
Starkare verklighetssinne visa den berömde
teologen F. C h r. B a u r (se d. o.) i Tübingen
och den riktning, som tagit intryck av honom
(den s. k. Tübingenskolan). Men Baurs
rekonstruktion av kristenhetens äldsta
historia som en kamp mellan motsatser, inom
vilken de nytestamentliga skrifterna fördelas på
de varandra motsatta sidorna, kommer att
dominera över och hämma en fullt fri,
kritisk uppfattning av dessas uppkomst. Senare
hälften av 1800-talet har i hög grad
upptagits av en sorgfällig bearbetning av de
synoptiska evangeliernas problem. På den grund,
som 1838 lades av Leipz’gfilosofen C h r. H.
W e i s s e, har en rad framstående forskare
med mycket skarpsinne vidare utbyggt den
lösning av problemet, som plägar benämnas
tvåkällhypotesen och som i Markus’
evangelium ser en källa för Matteus’ och Lukas’
evangelier, vilka oberoende av varandra
dessutom ösa ur en annan skrift, »talkällan».
Ledande på området var utom K. W e i z s ä
c-k e r (d. 1899) H. J. H o 1 t z m a n n (d. 1910),
och bredvid dem har B. Weiss (d. 1918) fört
särskilt evangelieforskningen framåt i ett långt
livsverk. Den berömde Berlinteologen Adolf
v. Harnack bar även ägnat de synoptiska
evangelierna ochh Apostlagärningarna
betydelsefulla undersökningar, varjämte Harnacks
hela djupgående forskningsarbete om
urkristendomens historia och litteratur i hög grad
kommit det nytestamentliga kritiska arbetet till
godo. Johannesforskningen trädde under det
livliga arbetet med synoptikerna mer i skuggan,
och det fjärde evangeliets problem vädjar i hög
grad till framtida undersökningar. Bland
nytestamentliga kritiker har det blivit allmänt
att betvivla dess apostoliska ursprung;
emellertid har man på flera håll velat däri finna
en apostolisk grundskrift inneslutén. Äktheten
av samtliga de paulinska breven förnekades
en tid särskilt av en del holländska lärde.
Resultatet av striderna därom har blivit ett
enigt avvisande av de s. k. pastoralbrevens
paulinska ursprung och en inom det kritiska
lägret lika enig samling kring huvudparten
av de övriga breven som äkta. Vad ett par
av breven beträffar (Kolosserbrevet och 2
Tessalonikerbrevet), göra sig väl alltjämt
tvivel gällande, och särskilt bruka starka
tvivel uttalas rörande Efeserbrevet. Frågorna
om de s. k. katolska breven ha fått skiftande
svar; att betrakta dem alla såsom oäkta
är inom den nytestamentliga kritiken
mycket vanligt. Vid det arbete, som ägnats
Uppenbarelseboken, ha diskussionerna om det
invecklade författarproblemet ej lett till
bestämt resultat, men värdefulla impulser till att
begripa bokens innehåll ha givits i moderna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
