Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibelforskning - II. Litterär-historisk kritik - Bibelförbud - Bibelhandskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Bibelförbud—Bibelhandskrifter
198
religionshistoriskt orienterade undersökningar
(särskilt Bousset i H. A. W. Meyers
kommentarverk). Bland ledande forskare på N.
T:s område böra nämnas den bl. a. genom sin
»Einleitung in das Neue Testament» (senaste
uppl. 1906) inflytelserike Marburgprofessorn
A. J ü 1 i c h e r och flera engelska lärde (B. W.
Bacon, R. Harris m. fl.). Emot en
radikal riktning inom kritiken har en motsatt
konservativ energiskt sökt försvara sina
positioner. Som den mest betydande och
stridbaraste inom det konservativa lägret kan
Th. Zahn betecknas. I sin »Einleitung in
das Neue Testament» (senaste uppl. 1906—07)
och i sina kommentarer söker han över hela
linjen hävda skrifternas äkthet. Även av
motståndare erkännes den stora vinst, som
tillförts vår kunskap om urkristendomen genom
Zahns djupa lärdom och rikhaltiga forskning.
I hög grad ha de litterära och historiska
frågor, som med nytestamentlig forskning
upprullas, dragit intresset till sig även
utanför teologernas läger. Sålunda ha många
filologer varit aktiva och impulsgivande deltagare
inom den nytestamentliga forskningen. Bl. a.
har historikern Eduard Meyer behandlat
urkristendomens och därmed ock N. T:s
problem i ett stort anlagt verk, »Ursprung und
Anfänge des Christentums» (1921—23).
Utmärkande för vår tids litterär-historiska
kritik, där den bedrives som bäst och icke
blott nedsjunker till att återupprepa
omtyckta skolmeningar, är, jämte kravet på
omsorgsfull litterär analys av texterna, ett starkt
behov av att genom djupare kännedom om den
hellenistiska tidsålderns religiösa struktur
vinna en utsiktspunkt över hela den urkristna
litteraturhistoria, till vilken N. T. hör, och
över de religiösa företeelser, som denna
historia avspeglar. Från registreringen av de
olika nytestamentliga skrifternas lärotyper,
vari så ofta ett gånget skedes kritiska arbete
utmynnat, vill man söka lyfta sig till en
totalsyn över den första kristna tidens
andliga utveckling, varvid det gäller att ej blott
iakttaga de mångfaldiga påverkningarna utan
ock hålla betydelsen av den originella,
skapande personligheten skarpt i sikte.
Litt.: Frågor, som röra bibeln, dess text och
särskilt vår svenska översättnings grundsatser
och hjälpmedel behandlas av E. Eidem i »Vår
svenska bibel» (1923). För den
nytestamentliga textkritiken se särskilt Eberh. Nestle,
»Einführung in das griechische Neue
Testament» (3:e uppl. 1909). En översikt föreligger
hos V. Knös i »Den nytestamentliga
textkritiken» (Bibelforskaren 1900).
Biblisk inledningsvetenskap. 1.
Gamla testamentet: S. R. Driver,
»Introduc-tion to the literature of the Old Testament»
(senaste uppl. 1909); K. Budde, »Geschichte
der althehräischen Litteratur» (1906); E. Stave,
»Inledning till cxamla testamentets kanoniska
skrifter» (1912); S. Herner, »Den mosaiska
tiden» (1899); Joh. Lindblom, »Gamla
testamen
tets skrifter» (senaste uppl. 1921). — 2. Nya
testamentet: Särskilt anlitade äro bland
utländska arbeten A. Jülicher, »Einleitung in
das Neue Testament» (1906, nytryck 1919);
R. Knopf, »Einführung in das Neue
Testament» (senaste uppl. 1923), och J. Moffatt, »An
introduction to the literature of the New
Testament» (senaste upnl. 1918). Se vidare
Ad. Kolmodin, »Inledning till Nya
testamentets skrifter» (1915); F. Torm, »Indledning til
det ny testamente» (1923), och för
synoptikerna: E. Aurelius, »Evangeliernas uppkomst»
(1921).
Biblisk teologi. 1. Gamla testamentet:
R. Smend, »Lehrbuch der alttestamentlichen
Religionsgeschichte» (2:a uppl. 1899); B. Stade,
»Biblische Theologie des Alten Testaments»
(1905); S. Michelet, »Israels religionshistorie»
(1915), och för profetismen F. Buhl, »De
mes-sianske forjættelser i det gamle testamente»
(1894); S. Herner, »Israels profeter» (1905), och
E. Stave, »Israels profeter» (1917). — 2. Nya
testamentet: H. J. Holtzmann, »Lehrbuch der
neutestamentlichen Theologie» (senaste uppl.
1911); G. B. Stevens, »The theology of the
New Testament» (senaste uppl. 1918); Lyder
Brun, »Jesu evangelium» (1917); O. Moe,
»Apostelen Paulus» (1923). E. A.
Bibelförbud. Medeltidens kyrka förbjöd
icke den enskilde lekmannens studium av
bibeln. Men under påverkan av kampen mot
vissa kätterska riktningar (albigenser,
val-denser, Wycliffe m. fl.), vilka befordrade
bibelns översättning till olika levande
folkspråk, kom kyrkan att i en rad lokala
förordningar alltifrån 1200-talet uppträda
hindrande mot dylika översättningar. På grund
av reformatorernas vädjan till bibelordet och
det stöd, som denna vädjan fick genom Luthers
bibelöversättning, stegrades den romerska
kyrkans motvilja mot översättningarna, och flera
påvliga bestämmelser tillkommo under
1500-talet, vilka åsyftade att undanrycka den
enskilde rätten att utan kyrkliga
myndigheters tillåtelse begagna bibeln på folkspråket.
Nu gällande bestämmelser utfärdades 1897;
de lämna bruket av bibelupplagor med
grundtexten eller med den gamla kyrxans
översättningar fritt men föreskriva påvligt
tillstånd för översättningar till folkspråket;
ickekatolska bibelupplagor, fria från polemik mot
romersk-katolsk lära, kunna medgivas för
vetenskapligt teologiskt studium. E. A.
Bibelhandskrifter. Bibelns böcker ha liksom
all antikens litteratur endast genom
handskrifter kunnat överlämnas från generation
till generation. Man har att skilja mellan h
e-breiska handskrifter, innehållande blott
G. T. eller delar därav på
originalspråket, och grekiska handskrifter med
G. T. i dess grekiska gestalt samt N. T. eller
delar därav. De äldsta hebreiska handskrifter
av G. T. vi känna äro ej äldre än ifrån
916 (en profetkodex) och 1009 (hela G. T.),
beroende på att judarna gärna förstörde ska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
