Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibelkommission - Bibelkritik - Bibelot - Bibelsällskap - Bibeltext - I. Gamla testamentets text - II. Nya testamentets text
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Bibelkritik—Bibeltext
206
Kommissionen, som hade att utföra
ifrågavarande rättelser och redaktionella ändringar,
bestod slutligen av biskop J. Personne, ordf.,
professor Es. Tegnér, docenterna E. Eidem och
J. Lindblom. Vid reformationsjubileet i
Uppsala domkyrka 31 okt. 1917 överlämnades till
konungen den av honom gillade och stadfästa
nya kyrkobibeln av samma dag. Därmed var
det bibelöversättningsarbete, som begynte, när
Gustav III 1773 tillsatte sin stora b., slutfört.
Följande dag upplöstes kommissionen.
G. T:s apokryfiska böcker översattes av J.
Lindblom (Jesu Syraks bok och Tobias’ bok)
och B. Risberg (de övriga). Denna övers,
trycktes 1915 och reviderades utav en nämnd
(Personne, Lindblom och Eidem), som hade sin
provövers, färdig 1919. Denna framlades av
K. m:t inför 1920 års kyrkomöte, som för sin
del antog övers, till intagande i 1917 års
kyr-kobibel. Den gillades och stadfästes av K. m:t
31 dec. 1921. J. P.*
Bibelkritik är en stundom använd
benämning på den gren av bibelvetenskapen, som
behandlas i art. Bibelforskning.
Bibelot [biblå’], fr., litet prydnadsföremål,
grannlåt.
Bibelsällskap, föreningar för bibelns
spridning. Den äldsta stiftelsen med detta syfte
är frih. von Cansteins »Bibelanstalt» i Halle.
upprättad 1710 och sedermera införlivad med
de franckeska stiftelserna där. Märkligast är v
»Brittiska och utländska bibelsällskapet»
(Bri-tish and foreign Bible society), som stiftades
1804 på initiativ av prästen Thomas Charles
från Wales och enligt stadgarna har till syfte
att över hela jorden och på alla språk främja
ökad spridning av bibeln eller delar därav
utan noter eller kommentarer. Sällskapet har
utövat en utomordentligt vidsträckt
verksamhet. 1904, hundra år efter dess tillkomst, hade
det spritt omkr. 180 mill. exemplar av bibeln
eller delar därav på 370 språk eller dialekter;
sedermera har antalet språk, till vilka bibeln
genom sällskapets försorg översatts, stigit
vida över 500. På många av dessa språk hade
förut ingen bok tryckts. Efter en schism inom
sällskapet 1825—27 utger det inga
bibelupplagor, som innehålla de apokryfiska böckerna.
— Sällskapet trädde tidigt i förbindelse med
äldre föreningar med liknande syfte inom och
utom Brittiska riket och gav direkt anledning
till att b. grundades i många länder, däribland
i Finland 1812, i Danmark 1814, i Sverige 1815
och i Norge 1816. Flera skotska b.
samman-slötos 1861 till »National Bible society of
Scot-land», de amerikanska redan 1816 till
»American Bible society». — Litt.: Bertram,
»Geschichte der Cansteinschen Bibelanstalt» (1863);
W. Canton, »The history of the British and
foreign Bible society» (4 bd, 1904—10); H. F.
Moule, »Historical catalogue of the printed
editions of Holy scripture» (2 bd,’1903—08);
A. S. Poulsen, »Bibelselskabet for Danmark»
(1914). — Se även Svenska
bibelsällskapet.
Bibeltext. I. Gamla testamentets text. Med
undantag av några mindre, arameiska stycken
är G. T:s språk hebreiskan. Skrifttecknen,
som användes i de tidigt förlorade
originalhandskrifterna, voro de gamla hebreiska.
Småningom övergick man emellertid efter
babyloniska fångenskapen, i samband med
arameiska språkets seger som talspråk över
hebreiskan, till den arameiska skrifttypen, ur
vilken sedan framgick den ännu gängse
»kvadratskriften». Om både det äldsta och det
nyare skrivsättet gäller det för hebreiskan
liksom arameiskan såsom semitiska språk
karakteristiska, att endast konsonanterna kommo
till användning vid skrivningen. Från början
av 100-talet e. Kr. föreligger denna
konsonanttext, efter föregående lång period av mer
vildvuxet tillstånd, i den form, vari vi nu
äga den. Vi ha här att se en direkt följd
av kanoniseringen (se B i b e 1 k a n o n), som
måste rikta intresset även på fastställandet
av själva texten. En minutiös
överensstämmelse kom därvid att härska mellan
handskrifterna i avseende på denna
konsonanttext. Med fixeringen av textens
konsonantelement måste ock följa ett starkt intresse
för fasthet i vokaliseringen och därmed
klarhet i uppfattningen av textens innehåll. Denna
vokalisering hade länge varit en den muntliga
traditionens sak. Men från 600-talet e. Kr.
finna vi de skriftlärda s. k.
massoreter-n a (se d. o.) i färd med att i själva texten
införa ett punkteringssystem, vari till
konsonanterna fogades tecken för vokalerna; till
ledning för läsningen i synagogorna och för
den riktiga uppfattningen försågs texten
likaledes av massoreterna med en genomförd
ac-centuering. Massoreternas arbete fick en
utomordentlig betydelse; allmänt upptogo
privata handskrifter, som nu förfärdigades, deras
»punkterade» text. Den nuvarande
kapitelindelningen övertogo judarna från Vulgata,
där den infördes på 1200-talet. Denna
indelning återfinnes i den hebreiska texten för
första gången i en tryckt upplaga av år 1521.
Senare följes den av den numrerade
indelningen i verser. Den massoretiska texten av
hela G. T. uppträder i tryck första gången
1488. Luther begagnade för sin översättning
en upplaga av 1494. Den första »polyglotten»,
som bredvid den hebreiska texten återger
även dess grekiska och latinska översättning,
utkom 1514—17 i Spanien
(»Complutenser-bibeln»).
II. Nya testamentets text. N. T:s språk är
alltigenom grekiskan och — vad huvudparten
av skrifterna beträffar — den form grekiskan
under den hellenistiska tidsåldern fått såsom
umgänges- och talspråk i en stor del av den
antika världen (den s. k. koinè). N. T:s
skrifter, vilkas original tidigt gingo förlorade,
skre-vos ursprungligen på papyrusblad. En tid
framåt nyttjades detta material vid
avskrivningen. Den egyptiska sanden har bevarat
ett par obetydliga spillror av nytestament-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
