Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibelöversättningar - A. Äldre översättningar - B. Nyare översättningar av bibeln till de viktigare nu levande folkspråken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Bibelöversättningar
212
utan från syriska eller koptiska. Av den
gotiska översättningen, verkställd av biskop
Wulfila (U1 filas) på 300-talet, äga vi, utom
andra brottstycken, det mesta av evangelierna
bevarat i en praktfull handskrift (Codex
ar-genteus, »silverboken»), som förvaras i
Uppsala universitetsbibliotek.
B. Nyare översättningar av
bibeln till de viktigare nu levande
folkspråken. 1) Tyska
bibelöversättningar. Rester finnas av övers, av enskilda
bibelböcker ända sedan 700-talet. 1466 utkom den
första tyska bibeln i tryck; dess övers, vilar
på Vulgata. Luthers mästerliga övers,
ställde alla andra i skuggan. Den begyntes
1521; året därpå utkom N. T., hela bibeln
tillika med apokryferna 1534. övers, var
utförd direkt från originaltexterna. Som
folkbibel har den bevarat sitt höga anseende; för
det tyska språkets utveckling fick den
utomordentlig betydelse. Luther upplevde 10
upplagor. Ännu är hans övers., ehuru i reviderat
skick, den tyska kyrkobibeln. — En rad
andra övers, till tyska har under de senare årh.
utkommit. Strävan efter vetenskaplig
noggrannhet utmärker K. Weizsäckers övers, av
N. T. (från 1875 flera uppl.) och E. Kautzschs
av G. T. (sedan 1890, tillökad med apokryferna
och pseudepigraferna 1900). En modern övers,
av N. T. med vägledande förklaringar
föreligger i J. Weiss’ »Die Schriften des Neuen
Testaments» (2:a uppl. 1907—08). Sin
motsvarighet har den i H. Gressmanns »Die
Schriften des Alten Testaments» (1909—15). — 2)
Engelska. För första gången förelåg hela
bibeln på ett modernt språk i den övers, till
engelska, som John Wycliffe (d. 1384)
utförde. T y n d a 1 e utgav ett engelskt N. T.
1526; 1535 fullbordades utgivningen av hans
b. 1539 utkom den »Stora bibeln» och 1568
»Biskopsbibeln». En med stor omsorg
granskad upplaga av denna senare utkom 1611
och blev allmänt brukad kyrkobibel intill 1881
—85, då bibeln utgavs i England och
Amerika i ny dräkt som resultatet av ett
omfattande revisionsarbete. Enskilda b. ha
härjämte sett dagen. — 3) Franska. Redan under
medeltiden gjordes övers, till franska av vissa
delar av bibeln. 1523—28 utkom en fransk
bibelövers, av Faber Stapulensis. Från
janse-nistiska kretsar härröra några senare
inflytelserika b. Till den franska
reformationsrörelsen hörde Olivetanus’ bibelövers. (1535,
»Genèvebibeln»); moderniserad 1744, har den
i vår tid undergått en väsentlig förbättring.
— 4) Italienska. Medeltida italienska b.
härröra förmodligen från valdensiska kretsar.
Från protestantiskt håll utgavs bibeln 1607
i en övers, av Diodati, vilken hållit sig in i
vår tid. Det katolska Italien fick 1776 en
italiensk b. av ärkebiskop Martinis hand.
— 5) Spanska. Efter medeltida begynnelser
utkommo på 1500-talet flera översättningar.
En spansk bibel från 1790 (övers, av F. Scio
de S. Miguel) har betydelse ännu för vår tid.
— 6) Portugisiska. Först i slutet av
1600-talet började ett portugisiskt
översättningsarbete. 1778 utgavs en övers., verkställd av
A. Pereira de Figueiredo. — 7) Holländska.
Hollands bibel är »De Statenbijbel» från 1637.
— 8) Slaviska. Den »kyrkoslaviska» övers,
härrör från 800-talet. I senare tid har
bibeln översatts till de olika slaviska språken. En
rysk bibel utgavs 1875. — 9) Bibeln har under
nyare tid översatts även till de keltiska och
de baltiska språken. — 10) Till ungerska har
under de senare årh. ett flertal övers, utförts,
övervägande från protestantiskt håll. — 11)
På ny grekiskt språk finnes bibeln i flera övers.,
senast från 1830-talet.
12) Svenska bibelöversättningar. Delar av
bibeln ha under medeltiden översatts till
svenska i klostren. Det handskriftsmaterial,
som bevarats, är dock obetydligt. 1526
utkom den första svenska övers, av N. T. (ånyo
utg. 1893 i bokstavstrogen uppl. av A.
Andersson); till denna övers, äro namnen Olaus
Petri och Laurentius Andreæ knutna.
1541 trycktes i Uppsala hela bibeln på
svenska (»Gustav Vasas bibel»), övers, tillskrives
av traditionen bröderna Olaus och
Laurentius Petri; den ansluter sig starkt
till Lutherbibeln av år 1534. Åtgärder till
översättningens förbättrande vidtogos under
följande tid. Texten i Gustav Vasas bibel
återfinnes dock oförändrad i den kyrkobibel, som
trycktes 1618. Även den tredje svenska
kyrkobibeln (»Karl XII:s bibel»), som trycktes
i Stockholm 1703 och gällt intill 1917,
uppvisar mycket få avvikelser i texten från
Gustav Vasas bibel. (N. T. enligt Karl XII:s
kyrkobibel har i revid. uppl. 1923 utgivits av
E. Stave.) 1917 stadfästes av konung Gustav
V en ny svensk bibelövers., resultatet av ett
långvarigt arbete, och 1921 sanktionerades en
ny övers, av de gammaltestamentliga
apokryferna (se art. Bibelkommission). Vid
sidan av vår kyrkobibel ’ ha flera enskilda
övers, utgivits: av J. H. Thomander N. T.
1835 (2:a uppl. 1860), av P. M. Elmblad, A.
Falk och G. S. Löwenhielm N. T. 1863 (flera
nya uppl.), av P. Waldenström N. T. med
anmärkningar 1883—94, ånyo 1904, av O. F.
Myrberg N. T. 1890 (2:a uppl. 1894) jämte
delar av G. T., av A. Edman N. T. (1900). —
13) Norska. Före 1814 begagnades i Norge de
danska bibelöversättningarna. 1842—73
utgavs en ny övers, av G. T. och 1873 en
reviderad av N. T. Norska bibelsällskapet
började 1876 utgivningen av en ny bibelövers.,
varav G. T. fullbordades 1887. C. P. Caspari
var den förnämsta kraften i detta arbete. N.
T. utkom 1904 i ny övers., verkställd av
biskop Bang m. fl. Bibeln har även under
senaste tid översatts till norskt landsmål. —
14) Danska. Efter en dansk övers, av N. T.
1524 (av Hans Mikkelsen) och en efter
Luther verkställd 1529 (av Christian
Peder s e n) utgavs hela bibeln på danska i den
sistnämndes övers. 1550 (Kristian III:s bibel).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
