Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibelöversättningar - B. Nyare översättningar av bibeln till de viktigare nu levande folkspråken - Biberg, Nils Fredrik - Bibescu, Barbu (Stirbeiu) - Bibescu, Georg - Bibiena (Bibbiena), Galli da, släkt - Biblia pauperum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Biberg—Biblia pauperum
214
H. P. Resen utgav en ny övers. 1607. Från
1871 undergick G. T. en revision av Kalkar,
Rothe m. fl. N. T. reviderades av J. C.
Jacobson och G. Koch (1907). Skat-Rördam och
Axel Sörensen ha utgivit övers, av N. T. Av
G. T. utkom 1910 en vetenskapligt värdefull
övers, från Fr. Buhls hand. En kommission
är f. n. (1924) sysselsatt att kyrkligt bearbeta
Buhls övers., och ett provhäfte av denna
reviderade övers, har utkommit. — 15) Isländska.
Till detta språk översattes N. T. 1540, hela
bibeln 1584. En ny bibelövers, utgavs 1866.
— 16) Finska. N. T. utkom 1548 i finsk övers,
av Mikael Agricola, vilken även
översatte mindre delar av G. T. till finska. Hela
bibeln utgavs 1642. En ny övers, utgavs 1859
av A. V. Ingman. Ett nytt revisionsarbete har
för N. T:s del fullbordats 1912. Därefter
börjades en övers, av G. T. av en
tremannakom-mission med J. Aho som språkgranskare. —
17) Lapska. N. T. utgavs på lapska av svensken
Fjellström 1755 och av norrmannen Stockfleth
1840. Biskop C. G. Nordin lät utgiva en
övers, av hela bibeln 1812. En ny övers, av
hela bibeln utkom 1903, verkställd av O.
Bergqvist, P. G. Calleberg, T. H. Svartengren
och K. B. Wiklund. — Om b. i missionens tjänst
se Mission. Bibeln eller delar därav har,
efter vad man beräknat, hittills (1924)
översatts till 566 språk. E. A.
Biberg, Nils Fredrik, filosof (1776 20/i
—1827 2r7s). Född i Härnösand, blev B. 1797 fil.
mag. i Uppsala, 1799 docent och 1805 adjunkt
i vitterheten, fick 1808 professors titel och var
från 1811 till sin död
professor i praktisk
filosofi vid Uppsala
univ. 1818 blev han
juris hedersdoktor. —
B. var Chr.J. Boströms
lärare och en
föregångare till Boströms
personlighetsfilosofi
(redan B. formulerade
dess viktigaste
grundbegrepp). Så bryter
han med dåtidens
konstruktiva metod inom
filosofien, ser i förnuftet en till arten över
sinnligheten upphöjd kunskapsförmåga, fattar
teistiskt Gud såsom till sitt väsen ett
absolut självmedvetande och opponerar sig mot
formalismen i Kants etik men söker behålla
dess rena rationalism. B :s »Samlade
skrifter» utgåvos av C. O. Delidén (3 bd, 1828—30).
Outgivna handskrifter av honom förvaras i
Lunds universitetsbibliotek. För B:s åsikter
lämnas en omfattande redogörelse i A.
Ny-blæus, »Den filosofiska forskningen i Sverige»,
del 3 (1888). Jfr även biogr. över B. (av E.
Liljeqvist) i Sv. biogr. lexikon, IV (1924). —
I politiskt avseende var B. en av de mest
konservativa »Uppsala-ultraisterna» och deltog
vid Geijers sida i striden mot den liberale
J. G. Richerts förslag att upphäva den
aka
demiska domsrätten i tviste- och brottmål
ss. varande ett medeltida privilegium. Hans
stridsskrift i denna sak, »Om sann och falsk
liberalism» (»Svea», 1823), präglas i hög grad
av den allmänna reaktionen i Europa efter
franska revolutionen. S-e.
Bibe’scu, B a r b u, genom adoption furst
S t i r b e i u, hospodar av Valakiet (1801—69).
Deltog 1821 i Alexander Ypsilantis
resnings-försök och var sekreterare i kommissionen för
uppgörande av den 1832 av Ryssland
oktro-jerade författningen för Moldau och Valakiet,
det s. k. »organiska reglementet». 1837—41
var han justitieminister i Valakiet och under
sin halvbror Georg B:s hospodarskap
inrikesminister 1843—48 samt blev 1849 dennes
efterträdare, dock i fullständigt beroende av
Ryssland. Vid ryssarnas inmarsch 1853 begav han
sig till Wien men återvände, sedan de avtågat
och Valakiet besatts av österrikiska trupper
(1854). Efter sin avgång 1856 verkade B. som
medlem av divanen i Bukarest för Valakiets
och Moldaus förening.
Bibe’scu, Georg, hospodar av Valakiet
(1804—73), halvbror till B. B. Var 1829—31
under ryske generalen Kiselevs provisoriska
regering statssekreterare i Valakiet. I
bojarförsamlingen 1841—42 var han en av
oppositionens ledare mot furst Alex. Ghika och
blev efter dennes störtande 1842 vald till
hospodar. Som sådan sökte han främja landets
materiella utveckling, fick tullgränsen mot
Moldau upphävd och ivrade för utbredande av
franskt språk och franska seder men stod
f. ö. helt under ryskt inflytande. Genom ett
uppror i Bukarest juni 1848 tvangs han att
underskriva en ny, frisinnad författning och
utnämna en radikal ministär, men då ryska
sändebudet gjorde invändning häremot,
abdikerade han och lämnade landet. — Hans son
furst Georg B. (1834—1902) har skildrat
bröderna B:s regeringstid i »Règne de
Bi-besco» (2 bd, 1893—94).
Bibie’na (Bibbiena), Galli da, ital.
konstnärssläkt, eg. Galli, bördig från byn
B. vid Bologna. Av dess medlemmar ägnade
sig åtta åt teaterarkitekturen och den sceniska
dekorationskonsten. I båda dessa konstarter
hörde de till sin tids (1700-talets) främsta
krafter. De verkade huvudsakligen vid hovet
i Wien men också vid de flesta andra
europeiska hov. — Bland släktmedlemmarna
märkas: Ferdinando Galli da B. (1657—
1743), teaterarkitekt, scendekoratör och
teateringenjör. Francesco Galli da B.,
broder till föreg. (1659—1739), byggde den
ståtliga Teatro filarmonico i Verona. G i
u-seppe Galli da B., son till Ferdinando
B. (1696—1756), utförde teater- och
festdekorationer, triumfbågar och katafalker. H. W-n.
BFblia påu’perum (lat., »de fattiges bibel»),
bibeln för det fattiga olärda folket. Namnet
förekommer allmänt sedan halvtannat årh.
tillbaka, men varken de gamla handskrifterna
eller de på 1400-talet utgivna xylografiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
