- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
215-216

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biblia pauperum - Bibio, Bibionidae - Biblicism - Biblicitet - Bibliofil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

215

Bibio—Bibliofil

216

En sida ur Biblia pauperum: Rebecka sänder Jakob till Laban.
Flykten till Egypten. Mikal hjälper David på flykten.

och typografiska upplagorna ha denna eller
över huvud taget någon titel. »De fattiges
bibel» innehåller en samling bilder, som
framställa händelser, vilka omtalas i G. T. och N.
T. Bilderna äro försedda med korta
förklaringar och bibelspråk, mest på latin.
Grundtanken är sambandet mellan Nya och Gamla
testamentet, som på åtskilliga ställen i N. T.
betonas på så sätt, att gammaltestamentliga
profetior sägas ha gått i fullbordan vid den
ena eller andra tilldragelsen i Jesu liv. De
fattiges bibel är ett uttryck för den medeltida
satsen, att nya testamentet ligger dolt i det
gamla och gamla testamentet öppet i det nya.
En eller flera gammaltestamentliga bilder
ställas därför alltid vid sidan av en
nytesta-mentlig. — Ett fyrtiotal illustrerade
handskrifter finnes i behåll, den äldsta trol. från
1300-talets början. En utvidgning av
bibel-tavlorna med hänsyn till såväl bilder som
text är det med rimmade berättelser
försedda s. k. Speculum humanæ salvationis
(»frälsningsspegeln»). Båda dessa slags
arbeten hade stor betydelse före reformationen,
och de voro den huvudsakliga ledtråden vid
författandet av predikningar. De
ifrågava

rande bilderna upprepades tidigt i
skulpturer samt vägg- och
glasmålerier, även i Sverige (jfr O.
Sylwan, »En svensk
medeltids-konstnär och hans verk», i Nord,
tidskr. 1900), och de blevo
därigenom av stor betydelse för
medeltidens konsthistoria. En
faksimileupplaga av ett med 50 bilder
försett exemplar av en fattigbibel
utgavs 1903 av P. Heitz med en
inledning av W. L. Schreiber (fig.
visar en sida därur i faksimile).
Litt.: J. H. Cornell, »Biblia
pauperum» (under utgivning). (S. H-r.)

Bibio, Bibiönidae, se V å
r-myggor.

Biblici’sm brukas inom teologien
som beteckning för en teologisk
riktning under 1800-talet, vilken
sökte uppföra en kristen
lärobyggnad på bibeln och därvid
betraktade denna som ett slutet och
fulländat helt. Riktningen framträdde
särskilt utpräglad hos teologen J.
T. Beck i Tübingen (1804—78) och
hade hos oss en känd representant
i teologie professorn i Uppsala O.
F. Myrberg (1824—99). E. A.

Biblicitèt, överensstämmelse med
bibeln, skriftenlighet.

Ribliofll, (av grek. biblVon, bok,
och fi’los vän), bokvän,
boksamlare. Bibliofili betecknar den
enskilde samlarens intresse för
sällsynta, dyrbara eller i annat
avseende märkliga böcker. B.
betraktas stundom med en viss
ringaktning på grund av många biblio-

filers dilettantism, likgiltighet för böckernas
innehåll och överdrivna intresse för
oväsentligheter (jfr B i b 1 i o m a n), men i flera
hänseenden är detta samlarintresse en
betydelsefull kulturfaktor. Efter den stora franska
revolutionen, då de franska emigranternas
boksamlingar beslagtagits och i stor utsträckning
såldes för vrakpris som makulatur, blevo
betydande mängder oersättliga böcker räddade
genom den 1820 stiftade Société des
biblio-philes frangais. Många offentliga bibliotek ha
dyrbara enskilda samlingar till grundstomme
eller stå på annat sätt i tacksamhetsskuld till
enskilda samlare. De ha vidare varit en
bidragande orsak till den moderna bokhandelns,
särskilt antikvariatbokhandelns, uppsving och
övat ett gynnsamt inflytande på utvecklingen
av bokhantverket. I de flesta kulturländer
bidraga bibliofila sällskap verksamt att
understödja bibliografiska forskningar och
vetenskaplig utgivarverksamhet. Sådana sällskap
äro det nämnda franska, som utger
»Mé-langes», och det tyska »Gesellschaft der
Bib-liophilen» i Weimar, som utger »Jahrbuch».
— Av stort intresse är Richard de Burys
»Philobiblon» (skriven på 1300-talet på latin,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free