Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliofil - Bibliognosi - Bibliografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Bibliognosi—Bibliografi
218
utg. 1475 o. s. v.; i sv. övers, med kommentar
av A. Nelson 1922). Vidare må nämnas 0.
Mühlbrecht, »Die Bücherliebhaberei am Ende
des 19. Jahrbunderts» (1896); Rouveyre,
»Con-naissances nécessaires ä un bibliophile» (10 bd,
ny uppl. 1899); G. A. E. Bogeng, »Die grossen
Bibliophilen» (3 bd, 1922); S. Dahl,
»Biblio-filiens historia» (i »Svend Dahls
biblioteks-handbok, övers.....», I: 1, tr. 1924), samt
tidskrifter, såsom Zeitschrift für Bücherfreunde
(sedan 1897), Jahrbuch deutscher Bibliophilen
(sedan 1913) och Aarbog for bogvenner
(sedan 1917). Se vidare
Biblioteksveten-s k a p............A. H-g.
Bibliognosi (grek, gnösis, kunskap,
kännedom), bokkännedom. — B i b 1 i o g n o’s t,
bokkännare.
Bibliografi (grek. eg. »bokbeskrivning»),
sedan 1700-talet benämning på den vetenskap,
som har till uppgift att förteckna och beskriva
litteraturalster. I vidsträcktaste mening
omfattar b. all forskning rörande
bokframställning, bokutstyrsel, biblioteksväsen och
bokhandel i äldre och nyare tider. Se vidare D.
Murray, »Bibliography, its scope and methods»
(1917). Om svensk bibliografisk litteratur se
J. A. Almquist, »Sveriges bibliografiska
litteratur» (3 dir, 1904—12); för senare år
hänvisas till avd. Bibliografi (efter 1920
»Bok-och biblioteksväsen») i resp, kataloger för
svenska bokhandeln samt till Nordisk tidskrift
för bok- och biblioteksväsen och
Biblioteksbladet. Av hithörande utländska
sammanställningar må nämnas H. Stein, »Manuel de
bibliographie générale» (1897), R. A. Peddie,
»National bibliographies» (1912), och W. P.
Courtney, »Register of national bibliography»,
1—3 (1905—12). Bland sällskap, som verka
för främjande av bibliografiska forskningar,
må utom biblioteksföreningarna (se B i b 1 i
o-teksförening) nämnas Bibliographical
society (se d. o.), Bibliographical society of
America, Société bibliographique (stiftat 1868)
och Deutsche bibliographische Gesellschaft.
I mera begränsad betydelse betecknar b. en
litteraturförteckning, där titlarna äro
sammanförda efter en viss princip. En sådan
uppställes olika efter olika syftemål; alfabetiskt
efter författarnamn och anonyma
uppslagsord, systematiskt (sakligt) med avdelningar
och underavdelningar, eller kronologiskt. I
de flesta bibliografiska arbeten kombineras
två eller flera uppställningsprinciper. En
uteslutande efter sakord alfabetiskt ordnad b.
kallas stickordsförteckning,
ämnes- el. indexkatalog. En b., vars
material hämtas uteslutande ur tidskrifter, kallas
tidskriftsindex (se d. o.). Man skiljer
mellan ren b., där endast boktitlarna
upptagas, och resonerande b., som
innehåller notiser om de uppräknade böckernas
innehåll, värde, yttre beskaffenhet el. dyl. En b.,
som lämnar biografiska uppgifter om resp,
författare, kallas biobibliografi eller
författarlexikon.
De mest skiftande synpunkter ha varit
bestämmande vid sammanställandet av de
oräkneliga bibliografier, som utkommit efter
boktryckerikonstens uppfinning. Äldst äro de
tyska bokhandlarnas s. k. »mässkataloger». I
det följande nämnas endast några viktigare
arter.
a) Universalbibliografier. Sådana
äro C. Gesner, »Bibliotheca universalis» (1545—
55), och det trots stora brister ännu
oumbärliga författarLxikonet »Allgemeines
Gelehr-ten-Lexicon» av Chr. G. Jöcher (1750—51),
fortsatt och kompletterat av J. Chr. Adelung
(1784»—1819, suppl. 1897). I våra dagar ha
förberedelser till en universal.-b. vidtagits av
Institut international de bibliographie (se
d. o.), men dess storslagna försök att
centralisera hela världens bibliografiska verksamhet
torde numera få anses misslyckat.
b) Förteckningar upptagande flertalet
under ett bestämt skede i ett visst land tryckta
böcker kallas nationalbibliografier.
Dylika ha i flera länder utkommit genom
bok-handlarorganisationers försorg, t. ex. de tyska
boklexika, som bilda utmärkta b. från 1700
till vår tid. I andra fall har materialet
hämtats ur vissa biblioteks samlingar, såsom den
danska »Bibliotheca danica 1482—1830» (tr.
1877—1902, suppl. 1914), upptagande all i
Det kongel. bibliotek och
universitetsbiblioteket i Köpenhamn samt Karen Brahes
bibliotek i Odense förefintlig t. o. m. 1830 tryckt
dansk litteratur. Som national-b. tjäna i
viss mån de stora katalogerna över några
länders nationalbibliotek, t. ex. British museum
och Bibliothèque nationale (se d. o.). I vissa
länder, t. ex. Norge, Schweiz och Italien,
ombesörja de större biblioteken årliga
förteckningar över det nationella trycket, över
Sveriges tryckta produktion före 1830 finnes
ingen sammanfattande b. Fr. o. m. nämnda
år lämnas rätt fullständiga uppgifter i Hj.
Linnström, »Svenskt boklexikon för 1830—
65», samt i de svenska bokkatalogerna för
tioårsperioderna 1866—75, 1876—85, 1886—95
och femårsperioderna 1896—1900 o. s. v.
Dessutom finnas årliga förteckningar i »Svensk
bibliographie» (1828—65) och »Årskatalog för
svenska bokhandeln» (1855—59 o. från 1861),
månadsförteckningar i »Svensk
bokförteckning» och veckoförteckningar i Svensk
bokhandelstidning. Rörande tiden före 1828
finnas b. endast över spridda perioder och
litteraturområden, såsom R. Geete, »Fornsvensk
bibliografi» (1903, suppl. 1919); J. H.
Schrö-der, »Incunabula artis typographicae in
Sue-cia» (1842); G. E. Klemming, »Sveriges
bibliografi 1481—1600», avbruten vid år 1530 (1889
—92); E. M. Fant, »Annales typographici
se-culi 16. in Suecia» (1793—94 med 4 suppl.
1796—1800); A. A. v. Stiernman, »Bibliotheca
suiogothica» (för 1600—32, tr. 1731); J.
Schef-ferus, »Svecia litterata» (1680, ny uppl. 1698);
R. v. d. Hardt, »Holmia literata» (ny uppl.
1707); Stiernman, »Aboa literata» (1719); och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
