Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliografi - Bibliographical society - Bibliographisches Institut - Bibliolatri - Biblioman - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Bibliographical society—Bibliotek
220
C. W. Lüdeke, »Allgemeines schwedisches
Ge-lehrsamkeitsarchiv» (omfattande 1777—92, tr.
1781—96); G. Rudbeck, »Skrifter till Sveriges
historia, tryckta före år 1600» (1919); C. G.
Warmholtz, »Bibliotheca historica sueo-gothica»
(1782—1817), upptager även skrifter av icke
historiskt innehåll och ersätter i någon mån
bristen på en sammanfattande bokkatalog för
tiden före 1817. Beträffande b. över svenska
disputationer se Disputation. En b. över
vårt lands tidningar och tidskrifter är B.
Lundstedt, »Sveriges periodiska litteratur,
1645—1899» (3 bd, 1895—1902). Finlands
svenskspråkiga litteratur finnes, delvis
tillsammans med den finskspråkiga, förtecknad
i J. W. Lillja, »Bibliographia bodierna
Fen-niae» (1846—59); S. G. Elmgren, »öfversigt
af Finlands litteratur 1542—1770» (1861), och
»Öfversigt... 1771—1863» (1865), den 1878—
85 utgivna »Finsk Tidskrifts bok-katalog»,
vidare »Katalog över den svenska litteraturen
i Finland» för femårsperioderna 1886/90—
1901/05 samt tioårsperioden 1906/15. För
tiden efter 1915 hänvisas till »Årskatalog för
finska bokhandeln», delad i en svensk- och en
finskspråkig avdelning. Rörande b. över
andra länders eller språks litteraturer se resp,
artiklar om dessa.
c) En synnerligen viktig grupp bilda f a c
k-bibliografierna över särskilda
vetenskaper. Bland periodiskt utkommande sådana
märkas främst de årsberättelser, vari den
tryckta produktionen inom resp,
vetenskapsgrenar, ofta i refererande framställning,
numera registreras. Särskilt berömda för
fullständighet, precision och snabbt
utgivnings-sätt voro före världskriget de tyska
»Jahres-berichte» över olika fack; numera ha likartade
amerikanska publikationer fått en ständigt
växande betydelse för den internationella
forskningen. Nära besläktade med
fackbibliografierna äro lokalbibliografier och
personalbibliografier, behandlande
litteraturen om vissa landskap och orter,
resp, personer, samt förteckningar över vissa
enskilda personers tryckta alstring och
vetenskapliga samfunds och andra korporationers
skrifter. Fackbibliografier tryckas
regelbundet i flera svenska vetenskapliga tidskrifter,
såsom Arkiv för nordisk filologi, Historisk
tidskrift, Samlaren, Svensk botanisk tidskrift
m. fl. I Biblioteksbladet finnas flera
orts-och landskapsbibliografier.
d) Andra specialbibliografier behandla
böckerna uteslutande i deras egenskap av
tryckalster eller med hänsyn till deras bibliofila
betydelse. Således ha utgivits förteckningar
över 1) böcker, tryckta under en viss
tidsperiod, såsom inkunablerna (se d. o.), 2)
sällsynta och dyrbara eller på särskilt sätt
utstyrda böcker, t. ex. böcker, tryckta på
pergament, böcker i miniatyrformat, böcker med
illustrationer, 3) förbjudna och indragna
arbeten, 4) böcker, utgivna från ett visst
tryckeri, såsom elzeviererna (se d. o.), 5) olika
upplagor av samma bok, 6) böcker, utgivna
anonymt eller under pseudonym: anonym- och
pseudonymlexika (jfr A n o n y m).
Bibliografiska uppgifter meddelas även i de flesta
biografiska uppslagsverk (se Biografi), och
åtskilliga författarlexikon stå på gränsen
mellan biografi och b. Om tekniken för
uppställande av bibliografier se F. Campbell,
»The theory of national and international
bibliography» (1896). A. H-g.
Bibliographical society [bibliågrä’fikel [-se-sai’iti],-] {+se-
sai’iti],+} ett 1892 stiftat engelskt sällskap, som
verkar för bibliografiska studier och
utgivar-skap. Det utger »Transactions» (1920
sammanslagna med tidskr. The Library), en serie
illustrerade monografier m. m. —
Bibliographical society of America, ett
amerikanskt samfund med samma syfte som
det ovannämnda, stiftat 1904 såsom en
utvidgning av ett fem år tidigare grundat sällskap i
Chicago. Samfundet utger en serie »Papers»
samt sedan 1907 en »Bulletin». A. H-g.
Bibliographisches Institut [-grä’f-], en
omfattande, med ett stort antal tekniska
grenanstalter utrustad bokförlagsaffär, som 1826
grundades i Gotha av Joseph Meyer, 1828
flyttades till Hildburghausen och sedan 1874
är förlagt till Leipzig. Se vidare Meyer,
H. J. och J.
Bibliolatrl (grek. latrei’a, dyrkan),
vidskeplig dyrkan av det bibliska ordet med
förbiseende av det andliga innehållet för bokstaven.
Bibliomän (grek. mani’a, galenskap),
bok-vurm, en person, som drives av ett sjukligt
begär att samla böcker i massor utan plan
eller några förnuftsgrunder. Ordet förväxlas
stundom med b i b 1 i o f i 1 och brukas ofta
av bibliofiliens vedersakare som ett tillmäle
för att framhålla det bibliofila
samlarintressets till sjuklighet stegrade överdrifter. Bland
den omfångsrika litteraturen mot dessa
överdrifter må nämnas L. Bollioud-Mermet, »De
la bibliomanie» (1761, eng. övers. 1894), och
Charles Nodiers novell »Le bibliomane» (1832;
»Bok-token», 1922). Jfr även Dibdin,
»Bib-liomania or book-madness» (1811, ny uppl.
1875), och Merryweather, »Bibliomania in the
middle ages» (1849). — Bibliomän i,
bok-vurmeri. A. H—g.
Bibliotek (av grek, bibliothéke, boksamling)
betecknar dels en förvaringsplats för böcker
(biblioteksbyggnad el. boksal), dels själva
boksamlingen, dels ett visst b., betraktat som
institution; ordet nyttjas även som gemensam
titel på vissa serieverk, »Historiskt bibliotek»,
»Romanbibliotek» o. dyl. Man skiljer mellan
vetenskapliga b. och folkbibliotek. Till den
förra kategorien höra 1) de olika ländernas
nation a Ibibliotek, vilkas
huvuduppgift är att samla det egna landets tryckta
litteraturalster, i mera vidsträckt mening
varje b., som får leveransexemplar från
landets tryckerier, 2)
universitetsbibliotek, i de flesta europeiska länder samtidigt
nationalbibliotek i detta ords vidsträckta eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
