Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Bibliotek
222
mera speciella betydelse, 3)
specialbibliotek av olika slag, ofta knutna till
högskolor och andra undervisningsanstalter,
ämbetsverk o. dyl. eller ägda av akademier och
lärda samfund. Folkbibliotek kallas en
för allmänheten tillgänglig boksamling,
avsedd att åt medborgare av alla
samhällsklasser bereda tillfälle till kunskapsgivande och
underhållande läsning. Det finns
stadsbibliotek av båda kategorierna, och många
intaga en mellanställning mellan
vetenskapliga b. och folkbibliotek. Folkbiblioteken i
större städer bestå i allm. av ett
centralbibliotek och ett antal filialer. En form av
folkbibliotek är vandringsbibliotek (se d. o.).
Bibliotekens uppkomst och utveckling.
Redan de förklassiska kulturfolken, framför allt
Mesopotamiens och Egyptens folk, ha mycket
tidigt sammanfört och bevarat litteraturalster,
urspr. mest arkivalier och religiösa
kultdoku-ment. Alla forntidens större samlingar av
papyrusrullar ha skingrats eller förstörts, men
av babyloniernas och assyrernas
kilskriftstav-lor ha flera ordnade samlingar bevarats och
genom det senaste seklets utgrävningar ånyo
bragts i dagen. Den mest betydande av dessa
samlingar är det s. k. konung Assurbanipals
bibliotek i Nineve (se A s s u r b a n i p a 1).
Under ptolemaierna framträdde Egypten som
dominerande faktor i antikens bokvärld,
framför allt genom Alexandrinska biblioteket (se
d. o.). Den förste mera betydande
boksamlaren i Grekland skall ha varit Peisistratos.
Av de under hellenistisk tid grundade b. nådde
det kungliga i Pergamon en storlek, som
blott överträffades av Alexandrinska
bibliotekets, med vilket det 36 f. Kr. torde ha
införlivats. Roms första för offentligheten
tillgängliga b. lär ha upprättats av Asinius
Pol-lio. Kejsar Augustus anlade två offentliga b-,
och flera följande kejsare upprättade nya;
mest berömt var det Ulpianska, grundat av
Trajanus. Se C. E. Boyd, »Public libraries
and literary culture in ancient Rome» (1915).
I Bysans upprättade Konstantin den store ett
kejserligt b., och specialbibliotek för kristen
litteratur uppstodo under senantiken
flerstädes, det största i Caesarea.
Under medeltiden uppstodo större
boksamlingar efter hand i flera kloster, såsom Monte
Cassino, Bobbio, York, Tours, Fulda o. s. v.
Bland bysantinska rikets medeltida b. voro
Athosklostrens samlingar de märkligaste; av
svenska b. må nämnas Sigtuna
klosterbibliotek, franciskanklostrets i Stockholm b. (båda
grundade på 1200-talet) samt Vadstena
klosterbibliotek (från slutet av 1300-talet). Även
vid kyrkorna, särskilt de stora domkyrkorna,
samlades under medeltiden större eller mindre
b. Under senare medeltiden uppstodo vid
universiteten för professorer och studenter
avsedda b., som hastigt tillväxte genom gåvor.
Under renässansen började furstar och
enskilda samla b. av förut okänt omfång.
Pet-rarca framställde kravet på offentliga b., och
1444 upprättades i Florens Mediceiska
biblioteket, som 1571 blev offentligen tillgängligt.
Se Th. Gottlieb, »Ueber mittelalterliche
Bib-liotheken» (1890).
Boktryckerikonstens uppfinning fick
givetvis en oerhörd betydelse för b:s utveckling.
Redan i början av 1500-talet uppstodo,
särskilt i Tyskland och Nederländerna, flera
stadsbibliotek, med vilka stora delar av de
upphävda klostrens boksamlingar införlivades.
I de katolska länderna ägde kyrko- och
klosterbiblioteken bestånd ytterligare ett par
århundraden, men under 1700- och 1800-talet ha
de i stor utsträckning överflyttats till större
och livaktigare b. Betydande förändringar ha
förorsakats genom plundringar under krigen,
särskilt under 1600-talet, då stora delar av
tyska och polska b:s skatter fördes till Sverige
och Frankrike, och under Napoleonskrigen, då
en mängd värdefulla handskrifter och böcker
från italienska, tyska, österrikiska och
nederländska b. fördes till Frankrike. De svenska
krigsbytena till föllo dels bibliotek, särskilt
Uppsala univ.-bibl., dels enskilda. En
regelbunden tillväxt av det egna landets
litteraturalster tillförsäkrades redan tidigt åt flera
furstebibliotek genom lagar om avlämnande
av pliktexemplar (se Arkivexemplar samt
A. H. Nelson i Biblioteksbladet 1920).
Därjämte riktades många furstebibliotek, i
synnerhet under 1700-talet, de stora
privatbiblio-tekens gyllene tid, med donationer av enskilda
samlingar. Ett viktigt steg i utvecklingen
togs under 1700-talet genom att flera
furstebibliotek öppnades för allmänheten, kungl. b.
i Paris redan 1735. Mot 1700-talets slut
upprättades även universitetsbiblioteket i
Göttingen, det första, som genom regelmässig
budget, planmässig katalogisering och
frikostigt tillmätt tid för öppethållande kunde kallas
i modern mening offentligt. Under 1800-talet
övertogos de flesta furstebibliotek av resp,
stater, blevo »nationalbibliotek», varmed följde
regelbundna anslag, bättre tillgång på
arbetskrafter och större anspråk på tillgänglighet.
Bland litt. på detta område må nämnas
arbeten av I. Collijn (se d. o.; om såväl
utländska som svenska b.) och O. Walde,
»Storhetstidens litterära krigsbyten» (2 dir 1916—
20). En sammanfattande framställning av b:s
utveckling fram till 1700-talets slut är J. W.
Clark, »The care of books» (1901).
Vid sidan av de vetenskapliga b. framträdde
under 1800-talet en ny bibliotekstyp,
folkbiblioteket, som utvecklats till en
synnerligen viktig kulturfaktor. I England antog
parlamentet 1850 den s. k. Ewart bill,
varigenom varje kommun fick rätt att utkräva
en särskild skatt för att upprätta offentliga b.
I Tyskland gjordes kraftiga anstalter för
folk-bibliotekssaken redan omkr. 1830, men först
genom impulser frän England och Amerika
tog utvecklingen där större fart. I Amerikas
bibliotekshistoria är 1848 ett märkesår, då
staten Massachusetts medgav staden Boston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
