Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Bibliotek
224
att upptaga biblioteksskatt. Sedan dess ha
Förenta staterna i många avseenden varit
ledande på folkbiblioteksväsendets område tack
vare storartade ekonomiska resurser (till stor
del genom enskilda donationer). De flesta
moderna folkbibliotek i den övriga världen ha i
mån av tillgångar organiserats efter
amerikanska mönster, och den amerikanska
biblio-tekstekniken har med större eller mindre
modifikationer kommit till allt vidsträcktare
användning. Av de skandinaviska länderna har
Norge länge varit föregångslandet, där
folkbiblioteksväsendet redan 1839 fick statsanslag,
men sedan 1920 kan Danmark uppvisa en ännu
gynnsammare utveckling på detta område.
I Sverige har utvecklingen gått
jämförelsevis långsamt. Här hade vid början av
1800-talet folkbibliotek (sockenbibliotek)
upprättats på ett och annat ställe inom landet,
särskilt i Värmland och Uppland, och dessa
företag understöddes av Sällskapet för nyttiga
kunskapers spridande (stiftat 1833). Genom
1842 års folkskolestadga fingo strävandena att
upprätta folkliga boksamlingar ett kraftigt
stöd. I denna stadga infogades en
bestämmelse, varigenom prästerskapet ålades att
»uppmuntra till inrättandet och begagnandet av
sockenbibliotek och därtill tjänliga böcker
föreslå» i syfte att underhålla i skolan förvärvade
kunskaper och »synnerligen för befrämjandet
av sann kristelig bildning». Under 1850-talet
upprättades många sockenbibliotek, och
1860-talet är deras blomstringsperiod: 1868 var
deras antal 1,437 (många dock synnerligen
obetydliga och föga eller alls icke anlitade och
omfattande nästan uteslutande religiös
litteratur). Under 1870- och 1880-talet gingo
sockenbiblioteken alltmer tillbaka. Därefter började
emellertid ett kraftigt uppsving inom
folkbiblioteksväsendet, sammanhängande med det
ökade intresset för folkbildningen.
Socken-och stadsbibliotek började här och där att
ryckas upp, föreningsbibliotek uppstodo såsom
uttryck för bildningsträngtan och
kunskaps-begär inom de växande arbetar- och
nykter-hetsorganisationerna, läsrum öppnades i en
och annan stad, och boksamlingar upnrättades
i samband med arbetarinstitut (se d. o.) och
andra föreläsningsanstalter. Vid sekelskiftet
väcktes i riksdagen flera motioner om
statsbidrag till folkbibliotek, och 1905 beviljades
av riksdagen jämförelsevis betydande summor
till folkbiblioteksväsendet; 1912 fastställdes
en organisation, som i huvudsak ännu är i
verksamhet.
Det moderna biblioteksväsendet
karakteriseras av en målmedveten strävan att i största
möjliga utsträckning underlätta samlingarnas
tillgänglighet för den publik,
vetenskapsmännen eller den stora allmänheten, till vars
tjänst resp, institutioner äro upprättade. De
flesta mera betydande offentliga b. ha
numera lokaler, inrättade med största hänsyn till
publikens behov (jfr
Biblioteksbygg-n a d e r), regelbundna anslag för bokinköp
och bindning, moderna kataloger (se B i b 1 i
0-tekstekni k), tillräcklig och vederbörligen
utbildad personal. De vetenskapliga b:s
utgifter bestridas i de flesta länder av
statsmedel, under det att folkbiblioteken upprättas
och underhållas av kommunala medel, varvid
dock större eller mindre bidrag på vissa
villkor bruka lämnas av statsmedel.
Karakteristiskt för den moderna biblioteksverksamheten
är vidare det alltmer utvidgade samarbetet,
såväl internationellt som mellan b. inom
samma land. Av ofantlig betydelse äro sålunda
de i flera kulturländer organiserade
inter-urbana låneförbindelserna. Även
internationella låneförbindelser förekomma. Samarbetet
underlättas genom tryckta förteckningar över
b:s bestånd och accessioner, genom
gemensamma accessionskataloger för ett lands offentliga
b. m. m. En form av internationellt samarbete
är det av flera b., särskilt
universitetsbiblioteken, ombesörjda utbytet av publikationer
från de olika ländernas vetenskapliga
institutioner (jfr S. E. Bring i Uppsala
universitetsbiblioteks minnesskrift 1921). Av stor
betydelse för samarbetet äro
biblioteksföreningar-na (se Biblioteksförening).
Sveriges nationalbibliotek är Kungl.
biblioteket (se d. o.) i Stockholm; som detta i fråga
om utländsk litteratur begränsar sig till de
humanistiska vetenskaperna, kompletteras dess
verksamhet av vissa specialbibliotek i
huvudstaden, nämligen Vetenskapsakademiens b.,
Meteorologiska centralanstaltens b.,
Entomologiska föreningens b. och Sveriges geologiska
undersöknings b. i fråga om naturvetenskap
och matematik, Karolinska institutets b.,
Svenska läkaresällskapets b.,
Veterinärinstitutets b., Farmaceutiska institutets b.,
Farma-ceutiska föreningens b. och Gymnastiska
centralinstitutets b. i fråga om medicin. Teknisk,
ekonomisk och annan praktisk litt. förvaras i
Tekniska högskolans, Patent- och
registreringsverkets, Artilleri- och
ingenjörhögskolans, Järnvägsstyrelsens,
Krigsvetenskapsaka-demiens, Generalstabens, Marinstabens,
Handelshögskolans, Lantbruksakademiens,
Skogs-högskolans b. och Lantbruksstyrelsens
fiskeri-bibliotek. Även vissa humanistiska fack
tillgodoses företrädesvis i specialbibliotek,
nämligen den nyaste utländska vitterheten i
Svenska akademiens Nobelbibliotek, rätts- och
statsvetenskapen i Riksdagsbiblioteket och
Socialstyrelsens b.; statistik och statsvetenskap
i Statistiska centralbyråns och Stockholms stads
statistiska kontors b.; undervisningslitteratur
i Pedagogiska b., musikalier och
musiklitteratur i Musikaliska akademiens b. Andra
betydande humanistiska b. äro
Vitterhetsakademiens b. (arkeologi, historia och numismatik),
Nationalmusei b., Akademiens för de fria
konsterna b., Tekniska skolans b., Nordiska
museets b. och Riksarkivets b. Svenska
sällskapets för antropologi och geografi b.
förvaras i Kungl. biblioteket. För
tillhandahållande av viss studielitteratur, som Kungl.
bib
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
