Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biblisk arkeologi el. Biblisk fornkunskap - Biblisk hermeneutik - Biblisk historia - Biblisk inledning el. Isagogik - Biblisk teologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Biblisk hermeneutik—Biblisk teologi
242
S. Herners »Israel, dess land, sed, historia och
Messias» (1922). Hithörande arkeol., geogr.
och etnogr. material behandlas även av E.
Aurelius i »Palestinabilder» (1913), S. Fries
i »Israel i ljuset av arkeologiska och
etnografiska forskningar i Palestina» (1914) och
E. Stave i »Israels land och dess historia
intill Jesu och apostlarnas dagar» (1918). En
religionshistoriskt lagd teckning av
urkri-stendomens senjudiska och hellenistiska
bakgrund föreligger i G. P:son Wetter, »Det
romerska världsväldets religioner» (1918). E. A.
Biblisk hermeneutik, biblisk
utläggnings-eller tolkningskonst. En mängd olika
tolkningsmetoder ha kommit till användning. Så
t. ex. den allegoriska, som söker
uppvisa en över bibelns ordalydelse stående högre
gudomlig mening, eller den dogmatiska,
som betraktar de i de symboliska skrifterna
uppställda dogmerna såsom normer för
utläggningen. Den enda vetenskapliga metoden
är den, som måste tillämpas vid tolkning av
varje litteraturalster, särskilt av äldre datum,
nämligen att grundligt studera ordalydelsen
i det föreliggande aktstycket med aktgivande
på de tidsförhållanden, under vilka det
författats. S. H-r.
Biblisk historia, vanligen en samling mer
eller mindre ordagranna utdrag ur bibeln,
verkställd i undervisningssyfte. I regel har
man avsett att genom dessa utdrag belysa
kristendomens tros- och livsåskådning; denna
synpunkt, vilken redan Augustinus i sin skrift
»De catechizandis rudibus» anlagt, har ofta
medfört en tendentiös behandling av det
bibliska materialet. — Undervisningen i biblisk
historia låg under medeltiden i stort sett nere,
återupptogs av Luther »mest för barnens och
de enfaldiges skull» och leder i sedermera
hävdvunnen form sitt ursprung från
Hart-mann Beyer, som 1570 (?) utgav det till
folk-och ungdomsbok avsedda arbetet »Biblischer
Auszug oder Historien mit Bildern». Av stor
betydelse blevo Johann Hübners »Zweimal 52
auserlesenen biblischen Historien» (1704), ett
arbete, som utgått i mer än 100 uppl. och
även flitigt översatts till och bearbetats på
vårt språk samt stått modell till flertalet av
de i Sverige tidigare brukade
biblisk-historieböckerna. — I undervisningsplanen för rikets
folkskolor 1919 ha dessa ersatts av bibeln
själv och av textböcker (»hjälpböcker»), vilka
så långt som möjligt skola troget återgiva
bibelns egna ordasätt. Dessa ha haft till
svenska föregångare de efter tyska och
schweiziska förebilder utarbetade »Barne-Biblia»,
»Parva Biblia», familjebiblarna, skolbiblarna
och bibliska läseböckerna. I Sverige utgav
1864 A. J. Cnattingius en »Biblisk läsebok»
(3:e uppl. med titeln »Hand-Bibel i
folkskolorna). Mera bekant är Fr. Fehrs
»Familjebibeln» (1887—89), bearbetning av en i
Gla-rus 1886 utkommen »Familienbibel». Prof.
S. Herner utgav 1910 »Biblisk läsebok» (flera
uppl. under olika titlar, senast »Biblisk
text
bok»). Bland mängden av i senare tid i
utlandet utkomna dylika arbeten av större
omfattning må nämnas Johannes Pedersen och
Edv. Lehmann, »Bibelbog for skole og hjem»
(2:a uppl. 1910), och Edv. Lehmann och P.
Petersen, »Die Bibel in Auswahl fürs Haus»
(1912). — Mindre egentligt och mera sällan
begagnas uttrycket biblisk historia om en
vetenskaplig bearbetning och framställning av
bibelns historiska innehåll. Bearbetningar av
Nya testamentet utgöra de s. k.
evangelie-harmonierna (se d. o.). Hit kunna ock räknas
de många äldre och nyare framställningarna
av Jesu liv. A. G-w.
Biblisk inledning el. Isagogik kallas
vanligen den gren av bibelvetenskapen, som
har till uppgift en kritisk framställning av
alla de frågor, vilka röra språket och textens
historia, den utveckling, som lett till att en
kanon bildats, samt de enskilda skrifternas
uppkomst, äkthet, litterära egendomlighet och
historiska värde. Den samlar således i sig
textkritik, kanonforskning och
litterär-histo-risk kritik (se Bibelforskning,
Bibelhandskrifter, Bibelkanon och B
i-be Itext). Liksom den bibliska teologien
kännetecknas »inledningen» i vår tid av ett
stegrat krav på den historiska synpunktens
rätt. Äro själva de bibliska böckerna föremålet
för undersöKningarna och framställningen, så
hör dock, för att ett historiskt grundat omdöme
skall vinnas, till inledningsvetenskapens sfär
även hänsyn till den utomkanoniska
litteratur, som är ägnad att sprida ljus över
utvecklingen. En betydelsefull senjudisk
produktion kommer här i betraktande, liksom
även hela den grupp av till de första
århundradena hörande kristna skrifter, vilka
icke funno plats i kanon. Såväl beträffande
kanon som utanför denna fallande litteratur
äga vi traditioner från den fornkristna
kyrkan, vilka, om de än i många fall äro skäligen
torftiga, i andra kunna erbjuda bestämda
hållpunkter. Inledningsvetenskapen har att
upptaga hela denna gammalkyrkliga tradition
till kritisk prövning. Dess behandling av de
olika problemgrupperna skall till sist utgöra
grunden för den sammanhängande
framställning av Israels religiösa utveckling,
kristendomens födelse och äldsta historia, vilken blir
uppgiften för den gammaltestamentliga och
nytestamentliga teologien eller
religionshistorien. Om litteratur se art.
Bibelforskning. E. A.
Biblisk teologi, särlagd i
gammaltestamentlig och nytestamentlig teologi, kallas den gren
av bibelvetenskapen, som har till uppgift att
undersöka de enskilda bibelböckerna med
hänsyn till den religiösa och etiska tankevärld,
som kännetecknar dem. Namnet som uttryck
för en disciplin förekommer först i början av
1700-talet. Den läggning och art, som den
bibliska teologien fått, har växlat alltefter de
krafter, som dominerat i bibelforskningen.
Föregående skeden med starkt betonat
dogma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
