Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biblisk teologi - Bibracte - Bibröd - Biby - Biceps - Bicêtre - Bichat, Marie François Xavier - Bichir - Bicornes - Bicykel - Bida - Bidasoa el. Bidassoa - Biddle, John - Biddle, Nicholas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Bibracte—Biddle
244
tiskt intresse ha vinnlagt sig om och nöjt sig
med att utarbeta och systematiskt ordna
»läro-innehållen» i de olika skrifterna, den
moderna bibelteologien känner sig starkt bunden
vid en rent historisk uppgift och metod. G.
T:s bibelteologi blir på detta sätt — såsom
termen numera ock vanligen lyder —
gammaltestamentlig eller israelitisk
religionshistoria. Även för N. T. gälla liknande
synpunkter. I stället för den systematiska
registreringen bredvid varandra av de
individuella, mer eller mindre isolerade »lärotroperna»
försöker man att se den andliga utveckling vi
i N. T. stå inför såsom något enhetligt, i vars
fortgående ström det gäller att ge de enskilda
religiösa företeelserna deras riktiga plats.
Klart är, att den bibliska teologien förutsätter
ej blott förtrogenhet med Israels, den Israel
omgivande världens och den hellenistiska
epokens historia och religiösa förhållanden, utan
ock ett grundligt genomträngande av de
exe-getiska och litterärhistoriska frågor, som
kommentarverken och den bibliska inledningen
behandla (se vidare, även för litteratur, art.
B i b e 1 f o r s k n i n g). E. A.
Bibra’cte, gammal gallisk stad, belägen på
toppen av det 820 m höga Mont Beuvray,
20 km v. om Autun, Frankrike. B. var på
Caesars tid aeduernas huvudstad, förstördes
av Augustus; dess ruiner ha blottats genom
grävningar, som påbörjades 1864.
Bibröd, se Bifamiljen.
Huvudbyggnaden på Biby.
Biby, säteri i n. v. Södermanland, nära ö.
Hjälmaren, s. v. om Eskilstuna; Gillberga
socken, Södermanlands län. Huvudbyggnaden
är en originell träbyggnad och inrymmer en
egendomlig samling turkiska arkivalier, vyer,
kostymer etc. Sedan 1782 fideikommiss för
ätten Celsing; omfattar med underlydande
gårdar m. m. i Gillberga, Husby-Rekarne och
öja 3,357 har, varav 1,099 har åker.
Taxeringsvärde 1,327,000 kr. (1924).
Bi’ceps (lat., »den tvåhövdade»), namn på en
av armens (se Arm) och en av lårets muskler.
Bicètre [bisä’tr], by 1 km s. om Paris i dep.
Seine; omkr. 5,000 inv. — I det forna slottet
B. (1200-talet) inrymmas sedan 1650-talet en
anstalt för sinnessjuka och asyl för åldringar.
Bichat [bija’], Marie Frangois
Xa-v i e r, fransk anatom (1771—1802), blev 1801
professor i Paris. Med en energi utan like
ägnade han sitt korta liv åt anatomisk forskning.
Hans metodik var
mångsidig: dissektion,
maceration, torkning,
kokning; däremot
använde han aldrig
mikroskop, som han
ansåg blott ge
vilseledande bilder. Med rätta
nämnes han den
moderna histologiens
skapare: han införde
nämligen begreppet vävnad
i vetenskapen. I sitt
storverk, »Anatomie
générale» (1801), framställer han kroppen som
uppbyggd av 21 olika vävnader, förenade i
väv-nadssystem, som slutligen uppbygga organen.
Vävnaderna äro livets verkliga bärare, och i
dem äro även sjukdomarna lokaliserade. Genom
detta verk grundläde han således i väsentlig
grad den moderna patologien. E-k N-d.
Bi’chir, en fisk, se Crossopterygii.
Bico’rnes, se Ljungväxter.
Bicy’kel (av eng. bicycle), tvåhjuling, se
Velociped.
Bida, stad i mellersta Nigeria, Västafrika,
på östsidan av Niger (40 km n. om floden).
Förr huvudstad i negerriket Nupe. Togs av
engelsmännen 1897. Livligt besökta
marknader; mässingsindustri.
Bidasoa [-så’a] el. B i dass o a, flod i spanska
Navarra från Pyrenéerna till Biscayabukten,
72 km. I sitt nedersta lopp gräns mellan
Spanien och Frankrike. Nära mynningen Fasanön,
där pyreneiska freden (se d. o.) slöts 1659. —
Se biid på sp. 245.
Biddle [bidl], John, engelsk sektstiftare
(1615—62). B. fördes genom bibelstudium
till tvivel på treenighetsläran och framlade
sina från den härskande presbyterianska
ortodoxien avvikande åsikter i en rad skrifter
(1647 ff.), som delvis röja socinianskt
inflytande. Ehuru han gång efter annan
kastades i fängelse och under Cromwell drevs i
landsflykt (1655—58), samlade han en
växande skara anhängare, biddlianer, vilka
efter hand uppgingo i den vid 1600-talets
slut framträdande unitaristiska
dissenters-gruppen. E. Nwn.
Biddle [bidl], Nicholas, nordamerikansk
finansman (1786—1844). Insattes 1819 av
president Monroe i styrelsen för Förenta
staternas unionsbank (United states bank), som då
stod vid bankruttens rand, och blev dess
verkställande direktör 1822. Banken bragtes av B.
på fötter, men president Jackson började 1829
mot banken en förbittrad strid, som 1836
slutade med indragning av dess privilegium,
varefter den snart gjorde konkurs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
