Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidé - Bidens - Bidevind - Bidevindseglare el. Portugisisk örlogsman - Bidevindslinje - Bidpai - Bidrag till Sveriges officiella statistik - Bidz (Bitz), Konrad (Kort) - Bie - Biebrich - Biedermann, Aloys Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Bidé—Biedermann
246
Bidé (fr. bidet, »liten häst»), ett slags
tvättställ för vissa sittbad.
Bi’dens, se Brunskär a.
Bidevi’nd. Ett fartyg säges segla
bidevind eller ligga bidevind, då vinden
bringas komma så långt förifrån som möjligt,
utan att seglen »leva» (fladdra). Då ett
fartyg styr så nära vinden, att lovartsdelarna
av seglen börja »leva», säges det ligga dikt
bidevind; om däremot seglen vid
bide-vindsegling »stå väl fulla», säges fartyget
ligga eller styra lätt bidevind. Ett
rå-tacklat fartyg kan icke ligga så nära vinden
som ett slätriggat (utan rår). Vissa båtar,
särskilt kappseglare, kunna ligga mycket
nära vinden. Jfr Avdrift 2 och Brassa.
Bidevfndseglare el. Portugisisk
örlog s m a n, arter av släktet Physalia,
hörande till de samhällsbildande
manetdjuren (se M a n e t d j u r) el.
sifono-forerna. B. uppträder på alla varmare hav,
ofta i tusenden, och är välbekant för sjöfolk.
Från undersidan av en på havsytan seglande
stor, genomskinlig blåsa nedhänga
slangfor-miga näringspolyper, trådlika »känselpolyper»,
druvklasformiga könspolyper samt många
meter långa fångst- el. bränntrådar, vilkas
rynkade kant är späckad med till »batterier»
hopade nässelceller, som kunna bli farliga t.
o. m. för en människa. Blåsan bär som ett
segel en längsgående hög och styv kam och
är fylld med en luftartad gasblandning; både
den och seglet äro silvervita med blå
strimmor (konungariket Portugals färger). Skaror
av småfiskar ha regelbundet sitt tillhåll under
b. i skyddet av bränntrådarna. T. O.
BidevPndsiinje, den linje, på vilken ett
fartyg framgår, då det seglar bidevind.
Den kallas styrbords eller babords,
allteftersom fartyget seglar för styrbords eller
babords halsar, m. a. o. allteftersom
vinden kommer från högra eller vänstra sidan.
Förr kallade man den segelordning, i
vilken fartygen seglade bidevind i varandras
kölvatten (rätt bakom varandra), för
slaglinje (»ligne de bataille»), senare
endast bidevindslinje.
Bidpai, se K a 1 i 1 a w a-D i m n a.
Bidrag till Sveriges officiella statistik, se
Sveriges officiella statistik.
Fasanön i Bidasoa.
Bidz (B i t z), Konrad (Kort), biskop i
Äbo (d. 1489). Studerade i Leipzig och
Bo-logna, blev domprost i Åbo 1450 och biskop
där 1460. Han ivrade för uppförande av
sockenkyrkor av sten samt för
skolundervisningens främjande, stod politiskt konung
Kristian I nära men torde efter 1471 ha övergått
till Sten Sture d. ä:s anhängare.
Bie, by i v. Södermanland, 11 km n. om
Katrineholm; Floda socken, Oppunda härad,
Södermanlands län; med kallvattenkuranstalt
och järnkälla. Anlädes 1843, inköptes 1853 av
dr P. A. Levin och övertogs 1888 av dennes
son dr Astley Levin.
Slottet i Biebrich.
Biebrich [bi’bri^], stad vid Rhen, 5 km s.
om Wiesbaden i preuss. prov. Hessen-Nassau;
19,504 inv. (1919). Industri (anilin,
konstgödsel, cement). Vid floden lustslott, tidigare
residens för hertigarna av Nassau. I B.
förmäldes prinsessan Sofia av Nassau 6 juni 1857
med prins Oskar (sedermera konung Oskar II).
Biedermann [bi’-], A 1 o y s Emanuel,
schweizisk teolog (1819—85), sedan 1850
professor i Zürich. Var den mest betydande
dogmatikern inom den yngre hegelska skolan.
Utom av Hegel rönte han avgörande
inflytande också av Schleiermacher och D. F. Strauss.
B:s systematiska tänkande fick sitt mognaste
uttryck i hans skarpsinniga huvudarbete,
»Christliche Dogmatik» (1869; 2:a uppl., 2 bd,
1884—85). På hegelskt sätt betraktar B. som
dogmatikens uppgift att höja religionens
inadekvata föreställningar till det
adekvata tänkandets sfär:
dogmatiken blir spekulativ
gudskun-skap. I samma mån som
ny-hegelsk metafysik vunnit terräng
i nutiden, ha också flera av B:s
förut förbisedda dogmatiska
huvudtankar åter hämtats fram, så
framför allt hans skiljande
mellan kristusprincipen och Jesu
historiska person. Såsom ledare av
den kyrkliga reformrörelsen i
Schweiz insatte B. hela sin
personlighet på att införa fullkomlig
lärofrihet inom kyrkan. A. Ngn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
