Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bielschowitz - Bielsjön (Bieler-See) - Bielsk - Bielski, Marcin - Bielsko (Bielitz) - Bien - Bien-ho - Bien-hoa - Bienn - Bienne - Bierbaum, Otto Julius - Bierfreund, Theodor - Bierstadt, Albert - Biesbosch - Biesèrt, Johan Elof - Bifamiljen - Näringsvanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Bielschowitz—Bifamiljen
258
Bielschowitz [biTs^åvits], by i preuss.
Ober-Schlesien, 11 km s. v. om Beuthen; 13,311 inv.
(1919). Stenkolsgruvor.
Bielsjön [biT-], ty. B i e 1 e r - S e e, sjö i n.
v. Schweiz vid. foten av Jurabergen, 432 m
ö. h. (tidigare 434); areal 41 kvkm, största
djup 74.6 m. Har tillopp från Neuchätelsjön
genom Zihl, från Jura genom Schüss och
genomflytes sedan 1879 av Aar, som inletts
på östsidan genom Hagneckkanalen och
lämnar sjön invid Nidau genom Nidaukanalen; i
denna inmynnar sjöns forna avlopp, »gamla
Zihl» (jfr Aar). — Många lämningar av
pål-byggnader finnas vid stränderna.
Bielsk [bjälsk], stad i polska vojevodskapet
Bialystok, 40 km s. om staden Bialystok, vid
järnväg; omkr. 7,500 inv. Handel med
åkerbruksprodukter. Fordom huvudstad i
landskapet Podlachien och vojevodskapet B. Vid
Polens tredje delning tillföll B. Preussen,
avträddes 1807 till Ryssland och kom efter
världskriget åter till Polen.
Bielski [bjäTski], Mar c in, polsk
historiker (1495—1575). Var den förste polske
historiker, som övergav latinet för modersmålet.
B:s »Krönika swiata», Polens första
världshistoria (1551), avslutas med en på gamla
polska krönikor byggd »Krönika polska», en
översikt av Polens historia fram till 1551,
vilken 1597 ånyo utgavs av B:s son, Joachim
B., som då förde fram den till 1586. A. Kgn.
Bielsko [bjäTsko], ty. B i e 1 i t z, stad i s. v.
Polen, inom distriktet Teschen-Schlesien, vid
floden Biala; 19,813 inv. (1921). Betydande
industricentrum, ylletillverkning.
Bien [biä], fr., väl, gott, bra. — Très
[trä] bien, mycket bra.
Bien-ho, sjö i Kambodja, se Tonle-sap.
Bien-hoa, stad i franska Kochinkina, Bortre
Indien, 25 km n. ö. om Saigon; 20,000 inv. —
Stor möbeltillverkning.
Bie’nn (lat. a’nnus, år), tvåårig (om växter).
Bienne [biä’n], se Biel.
Bierbåum [bi’r-1, Otto Julius, tysk
författare (1865—1910). Lyriker (»Irrgarten der
Liebe») och berättare (romanen »Stilpe»,
»Stu-dentenbeichten» m. fl.) med smidig,
fransk-påverkad form och burschikos humor, spelade
B. på 1890-talet en viss roll som
tidskriftsredaktör (Pan, Neue deutsche Rundschau m. fl.).
»Gesammelte Werke» i 10 bd 1912 ff.
Bierfreund [bfrfråint], T h e o d o r, dansk
författare (1855—1906). Av B:s dels vittra,
dels kultur- och konsthistoriska författarskap
äro hans verk om Rembrandt (1900) och
Florens (1901—04) mest kända.
Bierstadt [bfrftat], Albert,
tysk-amerikansk landskapsmålare (1830-1902), tillhörande
den s. k. Hudsonskolan. Studerade i Tyskland
och Italien. Hans målningar visa motiv från
Hudsonfloden och från den vilda västern,
särskilt från Klippiga bergen, i romantisk,
stundom något teatralisk framställning. H. W—n.
Biesbosch [bfsbås^], förr morasrikt område
i nederl. prov. Zuid-Holland och Noord-Bra-
bant, nu till större delen avdikat och bebyggt;
omkr. 200 kvkm. B. bildades natten 18—19 nov.
1421 genom översvämning av Maas, då 72 byar
förstördes och 100,000 människor omkommo.
Biesèrt [bisä’rt], Johan Elof,
industrimän, politiker (f. 1862 30/9). Ingick år 1886
som delägare i firman J. N. Biesèrt & son
o. blev disponent för dess trämassetillverkning
vid Lennartsfors, Töcksfors m. fl. bruk. Han
är alltjämt verkst. direktör i den nu till
Lennartsfors a.-b. ombildade firman. B. var led. av
Andra kammaren 1900—07 och av Första
kammaren 1911 samt var 1902—03 led. av
kommittén för proportionella val. Tillhörde
Frisinnade landsföreningens förtroenderåd 1902—07,
var finansminister i Lundebergs
samlingsmi-nistär aug.—nov. 1905 och i Staaffs första
ministär nov. 1905—maj 1906.
Bifamiljen, A’pidae el. Anthöphila, tillhör
underordn. ga d ds te k la r, Aculeata, ordn.
st ek lar. Den är utbredd över hela
jordklotet; Europa hyser omkr. 2,000, Sverige
något över 200 arter. De flesta utmärka sig
genom sin rika behåring av grenade eller f
jäd-rade hår, genom förlängning av
underkäkarna och underläppen samt genom bakbenens
utbildning till samlingsben hos honorna och
arbetarna, där sådana finnas. För övrigt
avvika de mycket inbördes; familjen torde ej vara
en systematisk enhet och uppdelas också av
flera systematiker i ett stort antal familjer.
Alla bin äro stränga vegetarianer, som leva
uteslutande av blommornas frömjöl och nektar.
Näringsvanor. Binas intima association med
blommor har i hög grad tryckt sin prägel
på deras organisation och vanor, och
botanisterna anse desslikes, att en mängd blommor
ha modifierats i fråga om form, ställning, lukt
och färg som en tillpassning till bina och för
att åstadkomma korsbefruktning. Av
mundelarna äro underkäkarna och underläppen
särskilt utdragna till tungliknande organ, med
vilka nektarn kan slickas eller sugas upp.
Hos mera primitiva former, som besöka
blommor med exponerade honungsgömmen, äro
dessa organ rätt korta, men hos högre
specialiserade former, som besöka blommor, där
ho-nungsgömmena äro dolda på bottnen av långa
rör, kunna de nå kroppens längd och mera.
För att förvara nektarn under hembärningen
är främre delen av tarmkanalen, krävan, stor
och säcklikt utvidgad samt har tänjbara
väggar, vilkas muskler möjliggöra, att innehållet
stötes upp. Innehållet i krävan kallas honung,
emedan nektarn däri blandats med små
mängder av ett enzym, troligen härstammande från
spottkörtlarna, som förvandlar dess rörsocker
till frukt- och druvsocker. Ett bis hela kropp är
klädd med täta, upprättstående hår, vilka, i
olikhet med håren hos de flesta andra insekter, äro
fjädrade eller grenade, för att frömjölet skall
kunna fastna på dem, tills biet genom att
kamma sig med benen kan sopa ihop
detsamma. Många bin samla på detta sätt
frömjölet i klumpar, som fuktas med litet honung
III. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
