- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
321-322

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Binomialteoremet, Newtons binomialteorem - Binswanger, Otto Ludwig - Bintangöarna - Binturong - Binuë - Binyon, Laurence - Binz - Binär - Binär form - Bio- - Bíobío - Biocönos - Biogen - Biogenetiska satsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

321

Binswanger—Biogenetiska satsen

322

den s. k. Pascalska trehörningen
är bland de enklaste. I denna, som har form
av nedanstående schema,

1

1 1
12 1

13 3 1

utgöras kantlinjerna av ettor, och de övriga
talen äro bildade av summan av de i
föregående rad närmast befintliga två talen. De
i den m:te raden stående talen äro
binomial-koefficienterna i utvecklingen för (a-f-b)w
under förutsättning, att m är ett helt
positivt tal. T. B.

Binswanger, Otto Ludwig, schweizisk
psykiatriker (f. 1852). Från 1891 professor i
psykiatri vid universitetet i Jena och direktor
för psykiatriska kliniken där, är B. auktoritet
i fråga om neuroserna. Han har skrivit bl. a.
handböckerna »Neurasthenie» (1896),
»Epilepsie» (1904) och »Hysterie» (1906) samt
läroboken »Psychiatrie» (tills, m. E. Siemerling;
6:e uppl. 1923). B. företräder en
psykofysio-logisk (dynamisk) ståndpunkt.

Bintangöarna, se Riouwöarn a.

Binturong, Arctictis binturong.

Binturong, Arcti’ctis bi’nturong, ett från ö.
Himalaja genom Bortre Indien och över de
tre stora Sundaöarna utbrett sibetdjur,
närmast besläktat med rullmårdarna; ett av de
få däggdjur utanför Australien och
Sydamerika, som äga gripsvans. B. når en längd
av 1^2 m, varav hälften kommer på svansen.
Bålen är kraftig, benen täml. korta, huvudet
brett och ganska långnosat med korta
avrundade öron, vilka bära en hårpensel i
spetsen. Pälsen är tät, till färgen rent svart eller
med insprängda ljusare stickelhår. B. är
allätare men föredrar växtämnen. Den är
nattdjur. Lätet liknar tamkattens. Rend.

Binue, flod, se B e n u e.

Binyon [bi’njon], Laurence, engelsk
författare (f. 1869), anställd vid British museum.
B. har utgett konsthistoriska verk (»Catalogue
of english drawings in the British museum»,
I—IV, 1898—1907, »Painting in the far east»,
1908, »Botticelli», 1913, »Catalogue of japanese
woodcuts in British museum», 1917, »Court
painters of the grand mogul», 1921, »Drawings
and engravings of W. Blake», 1922),
diktsamlingar (»London visions», 1895 o. 1898, ny,
samlad uppl. 1908, »Odes»,s 1900, »England
and other poems», 1909, »Auguries», 1913, »The

new world», 1918) samt skådespel (»Paris
and Oenone», 1906, »Attila», 1907, »Arthur»,
1922). B. fortsätter i viss mån den äldre
engelska lyriken (Wordsworth), hans
naturstämningar mynna ut i en panteistisk
åskådning. R—n B.

Från badstranden vid Binz.

Binz, badort och by (omkr. 1,200 inv.) på
östsidan av Rügen, 15 km s. om Sassnitz. Är
beläget intill skog och sjö (Schmachtersee); i
närheten furstens av Putbus jaktslott Granitz.

Binär, dubbel, tvåfaldig.

Binär form kallas i matematiken ett
homogent polynom i två variabler. Inom teorien
för binära former är det i främsta rummet
deras invarianter, som studeras, på grund av
den stora betydelse dessa ha för den
projek-tiva geometrien och den högre aritmetiken. —
B. ha studerats av bl. a. Gauss, Hermite och
framför allt i England av Sylvester, Cayley
m. fl. Se vidare Form och Invariant. T. B.

Bio- ingår som första leden i en mängd
sammansättningar, ss. biografi, biologi o. s. v.,
och kommer av grek, bi’os, liv. (Vid här nedan
upptagna sammansättningar med bio- upprepas
ej denna härledning.)

Biobio [cofåcoFå]. 1. Flod i mellersta Chile.
Upprinner på Anderna och utfaller i Stilla
oceanen, 18 km s. om Concepciön. 380 km
lång, därav 110 km segelbara. — 2. Provins
i mellersta Chile, kring floden B.; 13,863
kvkm, 107,072 inv. (1920). Ö. delen fylld av
Anderna med vulkantoppar på nära 3,000 m.
Skogarna lämna gott virke; på sluttningarna
odlas vin. Jordbruk, boskapsskötsel.
Huvudstad: Los Ångeles (13,274 inv.).

Bioeönös, sammanfattningen av de djur och
växter, som leva tillsammans i en viss
bestämd miljö, där de finna alla betingelser för
sin existens och i förhållande till varandra
leva i ett visst jämviktstillstånd. T. O.

Biogèn, inom geologien: bildad
huvudsakligen av djur- och växtlämningar.

Biogenètiska satsen utsäger, att
fosterutvecklingen är en förkortad upprepning av
stamutvecklingen. I denna form har satsen
formulerats av Ernst Hæckel. Man kan dock
ingalunda tillskriva denna sats
allmängiltighet. I många fall kommer den emellertid tyd-

III. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free