Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografi - Biografik - Biografika - Biokemi - Biolog - Biologi - Biologiska museet - Biologiska stationer - Biologisk rening av avloppsvatten - Biomekanik - Biometri - Bion - Biondi, Ernesto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Biografik—Biondi
326
historiska samlingsverk, av vilka särskilt må
nämnas sådana över stiftens prästerskap (se
Herdaminne).
Biografik, konsten att författa
levnadsteckningar.
Biogräfika, uppgifter, som kunna vara
material till en persons levnadsteckning.
Biokemi, se Biologi och Kemi.
Biolög (grek. lo’gos, ord, kunskap), idkare
av vetenskapen biologi, d. v. s. en person, som
studerar det organiska livet.
Biologi, vetenskapen om de levande
varelserna eller organismerna. B. omfattar b
o-t a n i k, läran om växterna, och zoologi,
läran om djuren. Till dessa kan som
självständig vetenskapsgren fogas
antropologi, läran om människan som
naturvetenskapligt objekt. Även bakteriologien
har på grund av sin stora praktiska betydelse
fått rangen av självständig vetenskapsgren.
Från en annan synpunkt kan b. indelas i
biokemi, läran om organismernas kemiska
sammansättning och de kemiska reaktionerna
inom organismerna, och morfologi, läran
om organismernas byggnad. Denna gren av
b. sönderfaller i anatomi, som behandlar
den färdiga organismens byggnad,
embryologi, som behandlar organismernas
utveckling, histologi, läran om vävnaderna, c
y-t o 1 o g i, celläran. Hit ansluter sig också den
ursprungligen ur geologien framsprungna p
a-le o n t o log i e n, läran om de utdöda
organismerna. Fysiologien behandlar
funktionerna hos organismen och dess olika delar.
Utvecklingsmekaniken söker att
förklara organismernas gestaltning från
fysiologiska synpunkter. Ärftlighetsläran
har till uppgift att utforska arvfaktorerna,
dessas kombination, förändringar o. s. v.
Systematiken indelar organismerna på
grundval av morfologiska och fysiologiska
kännetecken i olika kategorier (varietet, art,
släkte, ordning, klass o. s. v.). Ekologi
är läran om organismernas förhållande till
yttervärlden. »Biologi» användes stundom i
samma betydelse som ekologi.
Patologien behandlar organismernas sjukliga
förändringar.
De energiformer, som möta oss hos
organismerna, äro efter allt att döma ej av annat
slag än de, som finnas inom den oorganiska
världen. Den levande substansen är ett
komplicerat system, uppbyggt av ett stort antal
olika ämnen. Livsföreteelserna äro från
naturvetenskaplig synpunkt att uppfatta som
uttryck för fysikaliska och kemiska processer
inom detta system. I motsats härtill anser
vitalismen, att i livsföreteelserna ingripa
krafter av principiellt annan natur än de,
som råda utanför organismerna. J. R-m.
Biologiska museet, se Zoologiska museer.
Biologiska stationer, se Zoologiska
stationer.
Biologisk rening av avloppsvatten.
Avloppsvatten (synonym: kloakvatten) är, liksom
många andra ämnen, vilka utgöras av, resp,
innehålla, organisk substans, utsatt för
förruttnelse. Utledes dylikt vatten i en sjö
eller ett vattendrag med otillräcklig
vattenomsättning, kan kloakvattnet föranleda
betydliga olägenheter genom sjö- eller flodvattnets
fördärvande, i det att detta blir oanvändbart
till många ändamål, fisk dör och kanske stank
från vattnet uppstår. — Till förebyggande av
dylika olägenheter renas kloakvattnet,
innan det utsläppes. De processer i detta syfte,
vid vilka man begagnar sig av
mikroorganismers livsverksamhet, benämnas biologiska
reningsmetoder. Längst känd bland dessa
metoder är irrigation (= övervattning),
var-vid under en viss tidsperiod vattnet får
utrinna över invallad mark, som genomsläpper
vattnet renat men kvarhåller det mesta av
föroreningsämnena, vilka under en annan
period få tjäna jorden till gödning vid odling
av kulturväxter. Metoden var använd, långt
innan mau insett, att här förelåg en biologisk
process. — En annan biologisk rening av
kloakvatten grundas på förberedande
dekom-position av smutsämnena i s. k. septisk
tank (»rötkammare») med efterföljande
behandling med »biologiskt filtrum», varvid
luftens syre och de i »filtret» växande
mikroorganismerna åstadkomma den slutliga
reningen. Även med enbart biologiskt filtrum
utan septisk tank kan dylik rening äga rum,
men ej omvänt: septisk tank utan biologiskt
filtrum. — Vid vissa anordningar
(»ImhofTs»-elier »emscherbrunnar» o. dyl.) utsättes endast
(huvudmassan av) slammet för förruttnelse,
analog mod förloppet i en septisk tank,
medan det från (huvudmassan av) slam befriade
vattnet går vidare antingen direkt till
vattendraget eller till biologiskt filtrum för att
renas från finslam och upplösta
föroreningsäm-nen. — Under senaste åren har utarbetats en
metod att genom inblåsning av luft »aktivera»
slam, som härefter tjänar till vattnets rening.
Slutresultat av varje reningsmetod, som kan
anses tillfredsställande, är, att man erhåller
ett vatten, vilket icke kan ruttna. K. Sn.
Biomekanik, se Utvecklingsmekanik.
Biometrl, den gren av biologien, som
studerar kvantitativa förhållanden hos
organismerna. Biometriska metoder äro särskilt
av vikt för variations- och
ärftlighetsforskningen. J. R-m.
Bi’on, forngrekisk idylldiktare på 200-talet
f. Kr., bördig från Smyrna Efterbildade
Theo-kritos men var mera reflekterande och
förfinad. Hans bevarade dikter ha merendels
utgivits tills, m. Theokritos’ eller Moschos’
(sv. övers, av J. Tranér 1823—24). B:s
»Epi-tafios Adonidos» (sorgkväde över Adonis)
utgavs med tysk övers, av U. v. Wilamowitz 1900.
Bio’ndi, E r n e s t o, italiensk skulptör (f.
1855), mästare till gruppen »Romerska
satur-nalier», ett karaktärsfullt prov på modern
italiensk verism i skulptur (1900, i Roms
moderna museum). G—g N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
