Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birgitta, den heliga - Birgittas hus el. Birgittas hospital - Birgittastiftelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Birgittas hus—Birgittastiftelsen
342
blom, »Sancta B.» (1911); K. B. Westman,
»Birgitta-studier» (1911); densamme, »Två
handskrifter av B:s revelationes» (i Kyrkohist.
årsskr. 1913); F. Russo, »Santa Brigida nella
legenda e nella storia» (1913); N. Söderblom,
»B. och reformationen» (1916); Emilia
Fogel-klou, »B.» (1919); Lydia Wahlström, »Den
heliga B. i ny belysning» (i »Katolskt och
pro-testantiskt», 1919). Om Birgittalitteraturen se
R. Geete, »Fornsvensk bibliografi» (1903, 1913).
— Ang. de i Vadstena kloster förvarade
Bir-gittarelikerna se C. Bildt, »Birgittas reliker i
Rom» (i Vitt.-akad:s månadsblad 1893; även
i »Svenska minnen och märken i Rom», 1900),
och C. M. Fürst, »B:s reliker» (i
»Birgitta-utställningen 1918», 1918). — Om
Birgitta-porträtt och Birgittabildverk se E.
Hilde-brand, »S. Birgittas porträtt...» (Hist. tidskr.
1883); A. Lindblom, »Den heliga B.» (1918),
samt »Birgittautställningen 1918» (1918). B:s
liv har romantiskt behandlats av bl. a. V. von
Heidenstam i »Heliga Birgittas pilgrimsfärd»
(1901). T. H-r. (E. F-ou.)
Birgittas hus el. Birgittas hospital
kallas en byggnad i Rom, där Birgitta själv
under senare delen av sitt liv, liksom
sedermera hennes dotter Katarina, bodde och som
av ägarinnan, Francesca Papazuri, skänktes
till den förra samt 1383, tio år efter hennes
död, formligen överläts till Vadstena kloster.
Det vetter numera till följd av
gaturegle-ringar och nybyggnader mot Piazza Farnese.
Klostret erbjöd sig i början av 1400-talet att
med bibehållande av äganderätt upplåta
byggnaden till ett härbärge (hospitium) åt svenskar,
mot det att svenska kyrkan lämnade bidrag
till dess underhåll. Föreståndarskapet för detta
Ilospitale S. Birgittæ de regno Sveciæ utövades
1400-talet igenom av klerker, vanligen från
Linköpings stift. Först i början av 1500-talet
utskickades klosterbröder såsom föreståndare,
vilka bl. a. där nyinredde en kyrkosal.
Ryktbarast bland dessa föreståndare blev den lärde
Peder Månsson (se d. o.). Ända fram mot
mitten av 1500-talet hade klostret en
förvaltare i Birgittas hus. Sedan anförtrodde
påven dess förvaltning åt den landsflyktige
Olaus Magnus (se d. o.). Efter hans död 1557
gick hospitalet åter ur svenska händer.
Konung Sigismund fick emellertid 1589
överstyrelsen sig tillerkänd. Sedan den polska
Vasa-ätten utslocknat, överlämnades hospitiet 1673
åt drottning Kristina, som till sin död 1689
utövade styrelsen däröver. Sedermera
uppträdde den reorganiserade birgittinorden med
anspråk på Birgittas hus. Saken ordnades
1692 på så sätt, att de bayerska
birgit-tinerna skulle för framtiden få nyttjanderätt
till kyrkan och ett par rum mot skyldighet
att uppehålla gudstjänsten, men den »svenska
katolska nationens» rätt till hospitiet blev
uttryckligen reserverad. De bayerska munkarna
fördrevos under revolutionstiden av
fransmännen, och sedan påven åter kommit i
besittning av Kyrkostaten, behandlade han egen-
Birgittas hus i Rom.
domen som herrelöst gods. Den disponerades
än av italienska, än av franska
klostersamfund, tills den 1892 förvärvades av en gren
av karmelitorden. De av Birgitta och
Katarina bebodda rummen inreddes nu till kapell,
kyrkan återställdes o. s. v. Senare har
Birgittas hus överlämnats till kardinalkyrkan
Santa Maria in Trastevere, till vilken de i
huset boende karmelitnunnorna betala hyra.
Litt.: E. Hildebrand, »Den svenska kolonien
i Rom under medeltiden» (i Hist. tidskr. 1882;
tillägg i en uppsats där 1883); C. Bildt,
»S. Birgittas hospital och den svenska
kolonien i Rom under 1600-talet» (i Hist. tidskr.
1895; även i »Svenska minnen och märken i
Rom», 1900). Ehd.*
Birgittastiftelsen, ett 7 okt. 1920 bildat
sällskap, som enligt stadgarna av febr. 1922
har till syfte »att söka bevara det rika
kulturarv, som Sverige äger i den heliga
Birgittas liv och gärning». För sådant
ändamål vill stiftelsen söka att få bevara och
disponera de gamla klosterhusen i Vadstena,
när dessa bliva lediga från sin nuv.
användning som sinnessjukhus, samt sedan utan
ingrepp på de gamla byggnadernas karaktär
använda dem till fromhetslivets och
bildningens höjande samt till lidande människors
stöd och vård. Detta skulle ske bl. a. genom
att bereda lokaler för församlingsvården i
Vadstena, utbilda »Vadstena systrar» att biträda
vid sjukvård, särskilt på landsbygden, inrätta
en bildningsanstalt för unga flickor samt
vilo-ort för människor, som äro i behov av en
stilla, stämningsrik plats, där de tillika möta
ideella strävanden. Stiftelsen vill ock i
samarbete med den tidigare stiftade föreningen
för ett Birgittamuseum i Vadstena samla och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
