Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birkenfeld - Birkenhead - Birkenhead, Frederick Edwin Smith - Birkeret - Birket el-Karun - Birket el-Mariut - Birket-Smith, Sophus - Birkkala, Norr- och Söder- - Bîrland, Bârlad (Bêrlad) - Birma - Birmingham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Birkenfeld—Birmingham
354
Bi’rkenfeld [-fält], oldenburgsk enklav, förr
furstendöme, i s. Rhenlandet vid floden
Nahe; 503 kvkm, 51,260 inv. (1919);
huvudstad B. (2,325 inv.). Ligger på Hunsrücks
sydöstsluttning; genomströmmas av talrika små
bifloder till Nahe. Jordbruk, fruktodling oeh
betydande boskapsskötsel. Största
industriorten är Oberstein (10,041 inv., 1919) vid Nahe;
agatsliperier. — B. har tidigare tillhört en
gren av den wittelsbachska ättelinjen
Pfalz-Zweibrücken, som sedan 1569 förde namnet B.
och residerade i hertigliga borgen invid
huvudstaden till 1733; 1776 kom landet till
Baden, tillhörde 1801—14 Frankrike och kom
1817 till Oldenburg. En rörelse efter 1918 för
B:s anslutning till Preussen har hittills (1924)
ej lett till resultat.
Birkenhead [bä’kanhed], grevskapsstad
(coun-ty borough) i n. v. England, mitt emot
Liverpool vid Merseys mynning; 145,592 inv. (1921).
Storartade dockanläggningar och
skeppsbygge-rier (Laird); maskinindustri. Förbindes med
Liverpool genom järnvägstunnel (1,9 km)
under floden. B. var före dockornas öppnande
(1847) blott en obetydlig by.
Birkenhead [bä’konhed], Frederick
Edwin Smith, viscount B., eng. jurist o.
politiker (f. 1872). Blev 1896 universitetslärare i
Oxford, intog 1898—1900 en ledande plats
inom
university-exten-sionrörelsen och
ägnade sig sedan med stor
framgång åt
advokatyrket. Invald 1906 i
underhuset, vann han
snart anseende som en
av unionisternas
slagfärdigaste och mest
temperamentsfulla
debattörer. Han
understödde kraftigt
Car-sons kamp i Ulster
mot home-rule-försla-
get. I början av världskriget var han en tid
presscensor och gjorde sedan aktiv krigstjänst.
Vid koalitionsministärens bildande juni 1915
blev han solicitor-general och adlades (sir
Frederick Smith) samt efterträdde nov. s. å.
Car-son i koalitionsregeringen som attorney-general.
Som sådan kvarstod han till 1919, då han blev
lordkansler och pär (baron B.). Viscount 1921,
avgick han med Lloyd George okt. 1922. B.
har ofta samverkat med W. Churchill och ivrar
liksom denne för borgerlig sammanslutning
mot arbetarpartiet. Sedan nov. 1924 är han
minister för Indien i Baldwins andra ministär.
Förutom flera arbeten i internationell rätt har
B. utgivit »Unionist policy» (1913) och »Points
of view» (2 dir, 1922). V. S-g.
Birkeret, da., se B i r k.
Bi’rket el-Karün, saltsjö i övre Egypten,
prov. Fajum, 75 km s. v. om Kairo; 228,7
kvkm, 44 m under Medelhavets nivå (1908).
Rik på fisk och fågel. B. är sista återstoden av
den gamla sjön Moiris (se d. o. och Fajum).
Bfrket el-Mariut, se M a r e o t i s s j ö n.
Birket-Smith, S o p h u s, dansk historiker,
biblioteksman (1838—1919). Var 1880—1909
bibliotekarie vid universitetsbiblioteket i
Köpenhamn, från 1893 med titeln
överbibliotekarie. Han har efter originalhandskrifter
utgivit Leonora Christinas »Jammersminde» (1869;
flera uppl.) och författat en värdefull
»Leonora Christina grevinde Ulfeldts historie» (2
bd 1879—81). Hedersdoktor 1894.
Bi’rkkala (fi. Pi’rkkala), Norr- och
Söder-B., två socknar i mellersta Finland, intill
Tammerfors, Tavastehus län; 224,4 kvkm,
11,911 inv. (1922). Finskspråkig.
Elektro-me-tallurgisk fabrik samt läder- och skoindustri.
Bilda vardera ett pastorat i Tammerfors stift,
Tammerfors prosteri.
Birlad, B å r 1 a d (B 6 r 1 a d), stad i ö.
Rumänien vid Serets biflod B., huvudstad i
de-part. Tutova, Moldau; 25,402 inv. (1915). Har
livlig handel (spannmål); järnvägsknut.
Bi’rma, se Burma.
Birmingham [bä’miijom]. 1. Stad i
mellersta England, n. v. Warwickshire; 919,438
inv. (1921). Huvudorti för Englands
metallindustri och näst Manchester Englands största
Karta över industridistriktet kring Birmingham.
fabriksstad. Endast i sydöst och öster gränsar
B. till öppet landskap, åt övriga håll
övergår det i andra fabrikssamhällen, i nordväst
i »Black country» (se d. o.), och bildar med
dessa ett av Englands stora
industriområden (se kartskiss) med metallindustrien som
ledande industrigren. Staden ligger på
kuperad mark vid den lilla floden Ray och andra
källfloder till Tame (Trent) och stiger amfi-
Gatubild från Birmingham: New Street.
III. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
